Kom igång med lödning

1. Se till att lödpennan är tillräckligt varm innan lödningen påbörjas. Testa med lite lödtenn.
2. Rengör vid behov ytan som ska lödas. Är det ett kretskort som ska lödas, är det bra att rengöra kopparbanorna med till exempel isopropanol. Det förhindrar oxidering.
3. Om komponenter ska monteras efter byggbeskrivning, är det lämpligt att läsa ­igenom hela beskrivningen en extra gång. Om man felaktigt löder fast ­komponenter med många ben (t.ex. IC-kretsar) kan det vara svårt att löda loss dessa.
4. Löd på en plats med god ventilation. Det utvecklas ohälsosam rök vid lödning.
5. Som nybörjare kan det vara bra att först provlöda på ett experimentkort och några billiga komponenter.
6. En hållare är ofta nödvändig för att man ska kunna ställa ifrån sig den varma lödkolven.
7. Använd metalltrassel eller avtorkningssvamp för att rengöra lödspetsen innan lödningen påbörjas. Smält därefter lite lödtenn på lödspetsen. Det hjälper värmen att ledas rätt.

1. Det är lätt att råka komma åt redan fastlödda delar med lödspetsen. Ibland kan det leda till att de lossnar. Fundera över vilka delar det är bäst att börja med att löda fast för att undvika att "målas in i ett hörn".
2. Tänk på att värmen från lödkolven sprider sig i lödtennet. Håll ej för nära änden då det finns risk att bränna sig.
3. Det är lätt hänt att vända någon komponent fel av bara farten när det är mycket som ska lödas in. Kontrollera allt en extra gång för att slippa felsökning när allt är klart.
4. Smält lödtenn på de uppvärmda delarna, inte på lödspetsen.
5. Vid lödning av kabel är det rekommenderat att först värma upp ledaren underifrån med lödspetsen. Låt sedan lite lödtenn flyta ut och "förtenna" ledaren innan den löds fast på en kontakt.
6. Se till att lödtennet flyter ut korrekt över den uppvärmda delen (se exempel nedan).
7. En del elektroniska komponenter är värmekänsliga och kan skadas om de utsätts för stark värme för länge. Försök att avleda värmen, exempelvis med en fuktig trasa.
8. Vid lödning på kretskort: se till att både komponenten och ytan på kretskortet som lödtennet ska flyta ut över värms upp av lödspetsen för att få en bra lödning.

1. Komponenter ska fixeras och hållas stilla medan lödtennet stelnar. Om man råkar stöta till lödpunkten innan tennet har stelnat blir den matt och det kan leda till glappkontakt efter en tid. Om det händer är det bara att värma upp igen och ­försöka på nytt. En perfekt lödning ska vara blank och tennet ska ha fått flyta ut.
2. Kontrollera lödningarna och ta eventuellt bort överflödigt tenn.
3. Rester av flussmedel kan tas bort med exempelvis isopropanol.

Bild 1 - korrekt lödning
Lödtennet har fäst både på metallytan på kretskortet och på benet till komponenten. Notera "pyramidformen". Lödtennet flyter ut och blir blankt när det stelnat.

Bild 2 - misslyckad lödning
När lödtennet inte flyter ut kan det bero på att ytorna inte var rena eller att temperaturen för lödtennets smältpunkt inte hade uppnåtts på de ytor där det skulle fästa. Se till att lodet innehåller flussmedel för att undvika detta. Om allt flussmedel ångat bort, tillsätt ytterligare lite tenn för att på så sätt få fram mer flussmedel.

Bild 3 - misslyckad lödning
Värmer man för hårt och samtidigt skaver lödspetsen mot kretskortets kopparbana, finns det stor risk att kopparbanan släpper från kretskortet. Om tennet värmts för mycket blir det matt i ytan vilket också gör att lödningen inte blir pålitlig. Lös detta genom att tillsätta ytterligare lite tenn för att på så sätt få fram mer flussmedel.

1. Om alla prylar har sin plats blir det aldrig stökigt. Organisera din arbetsplats så att du med säkerhet vet att allt är avstängt när du inte är där.
2. Planera arbetsmomenten i förväg. Tänk på att en tydlig och genomtänkt ritning minskar risken för röriga och svårservade "fågelbon".
3. Säkringens funktion är att skydda komponenterna från att "brinna upp". Uteslut inga säkringar och sätt aldrig i säkringar med större värde än vad anvisningarna eller dina uträkningar anger.
4. Montera resistorer som utvecklar värme så att de sitter fritt och en bit upp från kretskortet.
5. Kontrollera att komponenterna du använder inte är underdimensionerade i effekttålighet. Resistorer bör kontrolleras extra noga eftersom det är lätt att välja för klena. De allra flesta är flamskyddade om något ändå skulle gå fel.
6. Om apparaten skulle trilla eller få en knuff är det viktigt att inga strömförande delar kommer i kontakt med varandra eller med chassit som då blir strömförande. Fixera därför kablar och komponenter väl.
7. Se till att rekommenderade isolationsavstånd hålls, speciellt mellan oisolerade spänningsförande delar och ytor såsom chassit.
8. Om du använder ett metallhölje till ditt bygge: använd en isolerande platta mellan höljet och kretskortet.
9. Använd dubbelisolerad kopplingstråd för spänningsförande kretsar. Detta är mycket viktigt om ledningarna går genom höljet till apparatens utsida.
10. Se till att kopplingsledningar inte kan skadas mot skarpa kanter, varma ytor eller rörliga delar.
11. Tillverka inte egna kretskort för nätspänning (230 V). Det kräver fackmanna­kunskaper.
12. Tillverka inte nättransformatorn själv. Använd inte heller någon från "skrotlådan", utan köp en ny som är rätt dimensionerad för ändamålet.
13. Förvissa dig om att nättransformatorn är rätt inkopplad innan spänningen kopplas på. Kontrollera polariteten och spänningen en extra gång.
14. Undvik att löda fast grova spänningsledningar från nättransformatorer direkt på kretskortet. Risken finns nämligen att ledningarna river loss mönstret på kretskortet. Använd istället skruvanslutningar, skruvplintar eller flatstiftskontakter. Var noga med att dimensionera kontaktens storlek efter den ström den ska klara av.
15. Förankra spänningsförande ledare med exempelvis buntband. Det gör att de inte kan komma i kontakt med metalldelar om lödningen skulle släppa. Detta gäller även sekundära ledningar.
16. Spänningsförande ledningar ska inte buntas ihop med signalledningar.
17. Tänk på din och andras säkerhet - undvik provisoriska arbeten. De ökar bara risken för felkopplingar och försvårar vid felsökning.
18. Se till att apparathöljet är stabilt, rymligt och försett med tillräckliga ventilationsöppningar. Höljet ska inte kunna tas av utan verktyg (t.ex. skruvmejsel).