Routern i närbild

Ett nätverk med en trådlös router har fyra intressanta hastigheter:

• Internetuppkopplingen (t.ex. 100 Mbps). Det är denna hastighet som en dator som kopplas direkt till Internet får.
• Routerns interna trådbundna hastighet (t.ex. 100 Mbps eller 1000 Mbps). Det är i denna hastighet som trådbundna datorer i nätverket kommunicerar med varandra.
• Routerns interna trådlösa hastighet (t.ex. upp till 300 Mbps). Det är i denna hastighet som trådlösa datorer i nätverket kommunicerar med varandra.
• Routerns throughput (se förklaring).

Med tanke på hur snabbt utvecklingen inom olika bredbandstekniker går framåt, är routerns throughput definitivt en parameter att beakta. Throughput talar i detta fall om hur snabbt en router klarar av att ta emot och skicka ut information från det ­lokala ­nätverket till Internet och tvärtom. Dessa hastigheter brukar kallas LAN > WAN ­respektive WAN > LAN.

Den faktiska nedladdningshastigheten från Internet bestäms av antingen internet­uppkopplingens hastighet, det interna nätverkets hastighet (trådbundet eller trådlöst beroende på sammanhang) eller routerns throughput. Hastigheten som är lägst är den som sätter gränsen.

Till en internetuppkoppling på exempelvis 100 Mbps behövs en router med hög ­throughput. Används en enklare router till denna bredbandsuppkoppling kommer ­hastigheten att strypas då routern bildar en flaskhals. Se därför till att routerns throughput är samma som eller högre än hastigheten på bredbandsuppkopplingen. Tyvärr är det inte så lätt eftersom routerns throughput sällan specificeras. En routers throughput står nämligen i direkt proportion till dess prestanda, vilket gör att routertillverkarna ogärna skyltar med denna hastighet om den är låg. Tillverkaren kan exempelvis för en billig peng utrusta routern med en gigabitswitch, men det kostar betydligt mer att utrusta den med en kraftfull processor som hanterar trafiken. Att sätta en gigabitswitch i en router med låg throughput är ungefär som att bygga en hypermodern motorväg som på mitten begränsas av en enkelfilig träbro.

Se till att routerns throughput är högre än hastigheten till Internet.

Alla routrar har någon form av brandvägg. Dess syfte är att skydda nätverket från virus och datorintrång. Läs mer om hur brandväggar fungerar och vilka typer som finns här.

Om det ska spelas eller laddas ned mycket media är QoS (Quality of Service) en värdefull funktion; speciellt om anslutningshastigheten till Internet är låg. QoS är en funktion i routern som ser till att viss datatrafik prioriteras före annan. Om något program i datorn kräver en jämn ström av datatrafik så ser QoS till att ge denna anslutning högre prioritet i internetuppkopplingen. Trafiken som prioriteras ner blir då långsammare för stunden. Det är bland annat vanligt att prioritera IP-telefonitrafik då IP-telefoni kräver en jämn och stabil dataström för att fungera tillfredsställande.

Ett annat exempel kan vara en familj med mor, far och två barn som delar på en anslutning. Föräldrarna använder större delen av sin tid på Internet till att läsa nyheter och betala räkningar. Ett av barnen tillbringar mycket tid till att blogga och chatta medan det andra barnet spelar onlinespel. Om alla dessa aktiviteter sker samtidigt prioriterar QoS främst det spelande barnets aktiviteter, då spel inte tillåter någon fördröjning. I och med att de andra aktiviteterna inte är speciellt bandbreddskrävande kommer de knappt att påverkas av hastighetsförändringen.

Många föräldrar vill inte att deras barn ska tillbringa för mycket tid framför datorn. De är också oroliga för att deras barn ska komma i kontakt med olämpliga webbsidor. De flesta routrar har därför någon form av funktion för att kunna begränsa åtkomsten till Internet. Funktionens omfattning kan variera mellan olika routermodeller, men vanligtvis kan de enklare funktionerna spärra webbsidor och IP-adresser. De lite mer ­avancerade routrarna erbjuder schemaläggning som innebär att en speciell aktivitet på Internet endast får utföras en viss tid på en specifik dator. Den funktionen kan även begränsa vissa spel och andra program som kräver anslutning till Internet. All konfigu-rering sker normalt, liksom övriga inställningar, i routerns webbaserade gränssnitt.

Mjukvaran som kallas firmware är routerns motsvarighet till datorns operativsystem. Ibland släpps det nya versioner av denna mjukvara, för att exempelvis ge routern fler funktioner eller rätta till kända problem. Att uppdatera routerns firmware är generellt väldigt enkelt då det enda som krävs är att användaren laddar upp en fil till routern via webbgränssnittet. Själva filen brukar routern själv länka till (annars kan den laddas ned från tillverkarens webbplats).

Funktion för att uppdatera firmware på en D-link DIR-635

Vid uppdatering av firmware i routern måste datorn det görs från vara ansluten tråd­bundet. Kontrollera för säkerhets skull att anslutningen är uteslutande kabel­baserad. Om datorn först ansluter trådlöst och användaren sedan kopplar in en kabel kan det hända att kommunikationen fortfarande sker över det trådlösa nätverket. Under uppdaterings­processen får datorn inte kopplas bort och strömmen till routern får inte stängas av. Vid tappad anslutning eller strömavbrott kan i värsta fall routern förstöras helt. Firmwaren är den fundamentala mjukvaran i en router och utan den finns det inget sätt att påbörja ett nytt försök till uppdatering eller ominstallation. Det finns helt enkelt inget webbgränssnitt att logga in i.

Vissa routrar kan använda alternativa firmware, alltså firmware som någon annan part än routertillverkaren själv har skapat. Ett exempel på en sådan firmware är DD-WRT, vilken går att installera på många modeller (exakt vilka listas på www.dd-wrt.com). Att göra sådana uppgraderingar är inte alltid lika lätt som att uppdatera routertillverkarens egen firmware. Läs därför instruktionerna noga innan en sådan process påbörjas.

Anledningen till att vissa väljer tredjepartsfirmware är att de vill komma åt funktioner som saknas i tillverkarens egen. Det kan exempelvis vara QoS-funktioner, VPN-stöd eller möjligheten att ändra routerns signalstyrka. Observera att PTS har restriktioner för hur hög signalstyrkan får vara. Högsta tillåtna uteffekt är 100 mW EIRP (Equivalent Isotropically Radiated Power).

Många routrar utrustas idag med en USB-port för att kunna dela ut en USB-enhet i nätverket. Det kan röra sig om en skrivare eller någon typ av lagringsmedia såsom en hårddisk eller ett USB-minne. Det finns dock tre olika sätt att dela ut USB-enheter i nätverket och olika routrar använder olika tekniker. Dessa kallas portserver, printerserver och NAS. Gemensamt för alla är att de gör det möjligt att dela ut en lagringsenhet eller skrivare utan att någon dator behöver vara påslagen.