Hur funkar det? Vår populära bok nu online!
Dator
Nätverk
Mobilt
El/Elektronik
Övervakning
Hembio
TV-teknik

Internetanslutningar

Det är inte bara hastigheten som skiljer mellan olika internetanslutningar utan det finns även många olika sätt att koppla upp sig. Detta kapitel behandlar vad som menas med de olika hastighetsangivelserna och förklarar hur de olika anslutningarna fungerar.

Kilobit, megabit och gigabit

Beteckningen b/s eller bps (bits per second) används för att mäta nätverkstrafikens ­hastighet. Den anger hur många bitar (ettor och nollor) som exempelvis en dator kan skicka eller ta emot per sekund. En anslutning av typen ADSL2+ kan leverera ­exempelvis 24 Mb/s (miljoner bitar per sekund). Ett äldre telefonmodem kan hantera upp till 56 kb/s (kb/s = tusen bitar per sekund). Idag är många företagsnätverk baserade på ­utrustning som klarar hastigheter på hela 1 Gb/s (Gb/s = miljarder bitar per sekund).

En bit (b) kan räknas om till byte (B), vilket är enheten som används för att mäta lagrings­kapacitet. 8 bitar motsvarar 1 byte (8 b = 1 B). Med ett bredband på 24 Mb/s nedströms går det under optimala förhållanden att få en nedladdningshastighet på tre megabyte per sekund (3072 kB). Det innebär att en CD-skiva som rymmer 700 mega­byte kan laddas ned på fyra minuter om anslutningen kommer upp i den utlovade hastigheten.

24 Mbps / 8 = 3 MB/s

700 MB / 3 MB/s ~233 s ~ 3,8 min

Upp- och nedladdning

Ett ADSL-abonnemang med hastighetsangivelsen 24 Mb/s klarar under optimala förhållanden den angivna hastigheten nedströms. Det innebär att det går att ladda ned material såsom webbplatser, musik och strömmande live-TV i den hastigheten, under förutsättning att servern som materialet kommer från klarar att ladda upp så snabbt. En siffra som inte specificeras lika tydligt är uppströmshastigheten, vilken är relevant när en bilaga i ett mail skickas iväg eller ett foto sänds med ett chattprogram. Abonnemang med 24 Mb/s i nedströmshastighet har ofta en uppströmshastighet kring 1 - 3 Mb/s under optimala förhållanden.

Modemuppkoppling

I slutet av nittiotalet var många anslutna till Internet med ett vanligt telefonmodem. Många blir säkert nostalgiska när de hör kvittret från ett gammaldags modem som ringer upp. Marknaden för de klassiska V90- och V92-modemen finns fortfarande, men de används bara i specialfall. Den maximala anslutningshastigheten ligger nämligen på 56 kb/s, vilket gör att en CD-skiva tar över ett dygn att ladda ned.

56 kbps / 8 = 7 kB/s

700 MB * 1024* = 716800 kB (*Det går 1024 kB på 1 MB)

716800 kb / 7 kB/s = 102400 s ~ 28,5 h

Modemets uppgift är att modulera digital data till ljud och likaså att demodulera tillbaka ljudet till data. Modulator Demodulator = MODEM.

ISDN

ISDN (Integrated Services Digital Network) är digital telefoni (eller data) i det vanliga telenätet. Tjänsten finns i två varianter som kallas BRI (Basic Rate Interface) respektive PRI (Primary Rate Interface). Idag är ISDN ovanligt hos privatpersoner, men det används fortfarande till företags­växlar.

ISDN BRI (även känt som ISDN Duo från Telia) innehåller två kanaler data (2 x 64 kb/s) samt en övervakningskanal (16 kb/s). Med ISDN BRI fick användaren två separata telefonlinjer som kunde användas för telefonsamtal eller datatrafik. Numera har Telia slutat erbjuda nyteckning av tjänsten.

ISDN PRI innehåller trettio kanaler data (30 x 64 kb/s) samt två övervaknings­kanaler (2 x 64 kb/s). ISDN PRI säljs fortfarande under benämningen ISDN Multi och är främst avsedd för telefonväxlar. Tjänsten håller dock på att ersättas av renodlad IP-telefoni.

ADSL och ADSL2+

ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line) använder telefonlinjen, precis som de äldre modemen. Skillnaden är att ADSL har en konstant uppkoppling som arbetar på betydligt högre frekvenser än vad telefontrafiken gör. Det möjliggör högre hastighet ut mot ­Internet och även möjligheten att surfa på Internet samtidigt som det pratas i telefon.

Nedströmshastigheten med ADSL är betydligt högre än uppströmshastigheten, därav ordet asymmetric (icke symmetriskt) i förkortningen ADSL. Detta beror bland annat på att när ADSL var i utvecklingsstadiet räknade utvecklarna med att större delen av överföringen skulle vara trafik som gick nedströms. Därför gavs den trafiken större frekvens­omfång.

Hastighet på ADSL kan aldrig bestämmas exakt då kopparledningens (telefonkabelns) kvalitet och längd är avgörande. Ju längre ledningen är mellan hemmet och den närmaste tele­stationen, desto större är risken för brus och störningar som sänker hastigheten.

ADSL

Diagrammet visar hur vanliga samtal, upptrafik (upstream) och nedtrafik (downstream) ligger fördelat över kopparparets bandbredd vid användning av ADSL.

Eftersom det går att använda hela telefonledningens bandbredd (inte bara den del som är avsedd för telefoni) moduleras datatrafikens frekvenser ovanför hörbart område (ett vanligt röstsamtal ligger mellan cirka 300 Hz och 4 kHz). I och med detta går det att överföra data samtidigt som telefonen används.

ADSL2+

Diagrammet visar hur vanliga samtal, upptrafik (upstream) och nertrafik (downstream) ligger fördelat över kopparparets bandbredd vid användning av ADSL2+.

ADSL2+ är en uppgraderad version av ADSL. Genom att ytterligare utöka band­bredden (upp till 2200 kHz) går det enligt standarden att nå hastigheter på upp till 24 Mb/s vid nedladdning samt 3,5 Mb/s vid uppladdning (det finns även operatörer som har lyckats pressa ADSL-uppkopplingen till 28 Mb/s nedströms och 4 Mb/s uppströms). För att kunna hålla den hastigheten begränsas dock avståndet mellan hem och telestation till cirka 1,2 km.

ADSL-teknikens begränsningar

Kopparledningens kvalitet är avgörande för överföringshastigheten. Ju längre ledningen är desto större är risken för brus och störningar. Med ett helt felfritt ledningspar är maxavståndet mellan bostaden och telestationens DSLAM (Digital Subscriber Line ­Access Multiplexor) cirka nio kilometer. DSLAM är DSL-teknikens motsvarighet till den gamla modempoolen.

Ledningslängdens ungefärliga inverkan på nedladdningshastigheten:

  • 8 Mbps vid max 2,5 km
  • 7 Mbps vid cirka 3,1 km
  • 6 Mbps vid cirka 3,5 km
  • 5 Mbps vid cirka 3,9 km
  • 4 Mbps vid cirka 4,3 km
  • 3 Mbps vid cirka 4,7 km

Med internettjänsten www.bredbandskollen.se går det att kontrollera vilken hastighet som uppnås i verkligheten. Vid testtillfället bör datorn anslutas direkt till modemet eller nätverks­uttaget så att signalen slipper gå via eventuell router.

Onlinetjänsten Bredbandskollen

VDSL och VDSL2

Det finns även andra typer av DSL och bredbandsleverantörer har länge experimenterat med olika typer av bredband som använder telefonlinjen. VDSL (Very high-rate ­Digital Subscriber Line) har näst efter ADSL-varianterna blivit den mest lyckade ­tekniken i ­Sverige. Tekniken kräver dock kortare avstånd till telestationen (ca 1,5 km) och är ­därför bara vanlig i storstäder.

Under 2011-2013 arbetar Telia med att uppgradera sina VDSL-nät till VDSL2-­tekniken. Den möjliggör hastigheter på upp till 60 Mb/s nedströms vid kort avstånd till ­telestationen och upp till 30 Mb/s vid lite längre avstånd. Uppströmshastigheten blir 12 Mb/s uppströms vid goda förhållanden. Denna uppgradering kommer att ge 450 000 svenskar möjlighet till högre uppkopplingshastigheter5.

Fiber- och stadsnät

Ljus från en fiberkabel, samt en omvandlare från fiberkabel till vanlig nätverkskabel

ADSL och andra uppkopplingar som använder telefonlinjen är långt ifrån de enda anslutnings­typerna vi har i Sverige. Stadsnät är ett bredbandsnät som knyter samman en hel stad eller kommun till ett nätverk, vanligtvis med hjälp av fiberoptik. Fiberoptik är baserat på ljus istället för elektriska impulser. Ljuset färdas i en kabel som består av mycket rent glas eller plast och kan dras längre sträckor än en kopparkabel utan hastighets­förluster. Innan signalen kommer in i lägenheten har den dock oftast omvandlats tillbaka till vanlig kopparkabel.

Idag finns många stadsnät som är tillgängliga för allmänheten. Det är inte heller längre ovanligt att bredbandsoperatörerna erbjuder nedhastigheter på 100 Mb/s (eller ännu högre). Inget modem behövs heller, eftersom allt redan är digitalt och omvandlat till vanliga elektriska impulser innan trafiken nått hemmet. Det brukar därför finnas ­färdiga nätverksuttag i fastigheter med stadsnätsuppkoppling. Det enda som krävs är ett ­abonnemang från en operatör.

Kabel-TV-Internet (DOCSIS)

Den europeiska versionen av DOCSIS (Data Over Cable Service Interface Specification) är tekniken som bland annat Com Hem använder för distribution av Internet. Den går ut på att låta koaxialkabel­anslutna modem kommunicera med en huvudcentral i huset som sedan tar trafiken vidare därifrån.

Com Hem har uppgraderat hastigheterna i sina nät flera gånger på kort tid. 2008 lyfte de hastigheten till 50 Mb/s och ett drygt år senare till 100 Mb/s (nedströms).

"- Idag ger vi 1,4 miljoner svenska hushåll tillgång till supersnabbt bredband. Det här är ett bidrag till att uppfylla regeringens mål att 90 procent av svenskarna ska ha tillgång till 100 Mbit/s bredband år 2020."

Tomas Franzén, VD på Com Hem i pressmeddelandet "Skruvar upp hastigheten - 1 400 000 hushåll får tillgång till bredband 100 Mbit/s" från femte november 2009

2011 var det dags igen och då fördubblades hastigheten ytterligare en gång. Nu erbjuds därmed nedladdningshastigheter på upp till 200 Mb/s (abonnemanget är specificerat till mellan 100 Mb/s och 200 Mb/s) och uppladdningshastigheter mellan 7 och 10 Mb/s. Det är dock inte alla nät som är kompatibla med denna högre hastighet, men Com Hem uppger att majoriteten av Com Hems 1,4 miljoner bredbands­anslutna hushåll nu ska ha möjlighet att teckna tjänsten6.

Mobilt bredband

En alternativ bredbandslösning som snabbt blivit populär är mobilt bredband. Sådana lösningar börjar nu bli tillräckligt snabba för att konkurrera med fasta uppkopplingar. Läs mer om 3G- och 4G-lösningar här.

Det går att dela upp en 3G- eller 4G-uppkoppling för att kunna surfa från flera datorer ­samtidigt. För det krävs en router som har en dedikerad anslutning för bredbandsdonglar. Till routern ansluts sedan datorerna trådlöst eller med nätverkskabel. Det gör det möjligt att bygga upp ett vanligt nätverk med åtkomst till Internet var som helst, så länge det finns ström och mobiltäckning. Dessa lösningar är också bra för mindre kontor då 3G- eller 4G-anslutningen kan fungera som en redundansuppkoppling (backup). Routern kan exempelvis använda en vanlig ADSL- eller stadsnätsuppkoppling som ­standard, men om den skulle gå ner slår routern automatiskt över till 3G eller 4G för att kontoret aldrig ska stå utan uppkoppling.

Användning av 3G-router. De flesta 3G-routrar kan även hantera kabelanslutna datorer.

Modemtillverkarna utvecklar inga drivrutiner för 3G-routrar eftersom sådana inte kör något vanligt skrivbordsoperativsystem som till exempel Windows eller Mac OS X. För att routern ska fungera med det aktuella modemet krävs istället att routertillverkaren ­skapar ett mjukvarustöd för det. Kontrollera därför routertillverkarens webbplats så att routermodellen har stöd för det aktuella modemet. Ibland krävs det en uppgradering av routerns så kallade firmware, vilket är routerns motsvarighet till datorns operativ­system. Läs mer om detta här.

För att lösningen ska fungera behöver användaren ibland även känna till operatörs­inställningarna, till exempel mot vilken APN (Access Point Name) modemet ska ­ansluta. Denna information tillhandahålls av berörd operatör. En del 3G-routrar har för­konfigurerade profiler så att det räcker med att användaren väljer rätt operatör i en lista. Operatörsspecifika inställningar finns då lagrade i routern från fabrik.

Exempel på ett routergränssnitt med förkonfigurerade profiler

Referenser

5 Telia (2011). Telia uppgraderar bredbandsnätet i Sverige - 500 miljoner kronor ger 450 000 svenskar snabbare bredband. Pressmeddelande från 2011-04-06.

6 Com Hem (2011). Snabbare hastigheter från Com Hem: 200 Mbit/s bredband till 1,4 miljoner hushåll. Pressmeddelande från 2011-02-09.

Meddelande från Kjell & Company

Din webbläsare är gammal, och vi kan inte lova att innehåll visas korrekt, eller full funktionalitet. Vår rekommendation är att du uppdaterar din webbläsare nu!

Meddelande från Kjell & Company

Javascript är ej aktiverat i din webbläsare! För full funktionalitet på siten rekommenderar vi att du slår på Javscript.

Meddelande från Kjell & Company

Cookies är avslaget i din webbläsare. För att kunna använda internetbutiken måste din browser stödja cookies (mer information).