Det digitala marknätet

Det digitala marknätet

2005 inleddes nedsläckningen av det analoga markbundna TV-nätet, men de ­digitala sändningarna hade redan samexisterat med de analoga i flera år. I oktober 2007 var övergången klar och sedan dess finns bara digitala sändningar i marknätet (för ­mottagning med egen antenn).

Detta kapitel tar vid där det förra slutade och förklarar hur TV sänds i det digitala marknätet.

De digitala fördelarna

Det fanns många anledningar till att gå över till digtal-TV. Utan den digitala ­tekniken hade vi exempelvis inte haft möjlighet att ha det stora utbudet av olika program i marknätet som vi har idag. Här följer en lista över de fördelar som finns med digitala sändningar ur TV-tittarens synvinkel.

  • Betydligt fler program. I det analoga marknätet fanns endast tre program (SVT1, SVT2 och TV4). Idag finns det över 40 program att ta emot med antenn. Se hela utbudet i slutet av detta kapitel.
  • Bättre bild. Det var ganska vanligt att bilderna från de analoga sändningarna var brusiga och oskarpa. När det gäller digitala sändningar är det antingen bra bild eller ingen bild alls.
  • Bättre ljud. Tidigare fick vi nöja oss med stereoljud. Nu finns möjligheten till 5.1-surroundljud (läs mer).
  • Elektronisk programguide (EPG). På den analoga tiden var TV-tittaren hänvisad till tidningen, text-TV eller internet för att se vad som skulle visas på TV senare under dagen. De digitala sändningarna introducerade den elektroniska programguiden som med en knapptryckning visar vad som väntar i TV-tablån.
  • HD-program. Det dröjde visserligen flera år efter digital-TV-övergången innan HD-sändningarna kom igång, men till slut fick även marknätet högupplösta program. Nu går det att få lika högupplöst bild med en vanlig antenn som det går att få med en parabol eller via kabel-TV.
  • Enklare installation. Över hela landet räcker det numera med en enda antenn för att ta emot hela det standardupplösta programutbudet. Samma antenn kan också i stora delar av landet ta emot hela det högupplösta utbudet, men i vissa delar krävs en kompletterande VHF-antenn för att kunna ta emot tre av HD-programmen (läs mer).

DVB-T och DVB-T2

Idag används två olika standarder för att skicka TV i marknätet. Den ena ­standarden kallas DVB-T (Digital Video Broadcasting Terrestrial), vilket betyder digital mark­bunden videosändning. Ordet "markbunden" syftar till att signalen inte kommer från en satellit, utan sänds ut med marksändare och går att ta emot med en vanlig antenn. Tekniken kommer från DVB-projektet, vilket började som ett europeiskt samarbete ­mellan företag och organisationer som hade intresse för digital-TV. Sammanslutningen ligger även bakom standarder som används för satellit- och kabel-TV. Lösningarna blev så populära att de även spred sig utanför Europa och används idag i stora delar av världen.

Logotyperna för DVB-T och DVB-T2.

Den andra standarden kallas DVB-T2 och som det hörs på namnet är det en upp­följare till DVB-T. DVB-T2-tekniken används (än så länge) uteslutande för att skicka de högupplösta programmen i marknätet. Det krävs nämligen nya DVB-T2-kompatibla digital-TV-boxar (eller TV-apparater med inbyggda sådana mottagare) för att kunna se DVB-T2-program. Sådana boxar och TV-apparater blir successivt allt vanligare i ­handeln, men det gäller endast de senaste modellerna. Runt om i de svenska hemmen är DVB-T2-mottagare fortfarande relativt ovanliga.

TV-frekvensband

Det som populärt kallas kanal (t.ex. SVT1) benämns i denna bok istället program. Likna detta vid att Sveriges Radio kallar sina program just Program Ett (P1) och Program Fyra (P4). När lyssnaren ska nå dessa på sin radio ställer han eller hon in den önskade ­frekvensen. Tunern i radion spänner över det som vi kallar FM-bandet (87,5 – 108 MHz) och lyssnaren ställer in exempelvis 102,0 MHz för att få lyssna på det efter­frågade programmet.

I luften vimlar det av radiosignaler som, för enkelhetens skull, har delats upp i något som benämns frekvensband. I TV-sammanhang används olika antenner beroende på vilket frekvensband som ska tas emot. Med de gamla analoga sändningarna var programmen (på vissa sändare) utspridda på olika frekvensband, vilket gjorde att det antingen ­krävdes två antenner för att ta emot alla program eller en kombiantenn som kunde ta in båda frekvensbanden. Vid övergången till digital-TV samlades alla program på UHF-bandet så att det räckte med en antenn, men det dröjde inte länge förrän VHF-bandet återigen togs i bruk över delar av Sverige.

VHF-bandet (Band I, Band II, Band III)

VHF-bandet (Very High Frequency) användes tidigare för vissa analoga program och är fortfarande aktivt över hela landet för FM-radion. Dessutom används det över delar av landet för halva HD-utbudet.

VHF-bandet är i sin tur uppdelat i tre underband som kallas Band I, Band II och Band III. På dessa band får det plats totalt elva kanaler (ej att förväxla med program). Kommunikations­myndigheten PTS (Post och telestyrelsen), har en frekvensplan som definierar VHF-bandet så här:

47 MHz - 68 MHz 87,5 MHz - 108 MHz 174 MHz - 230 MHz
VHF Band I
E2, E3, E4
VHF Band II, FM-radio VHF Band III, HD-sändningar i vissa geografiska regioner.Digitalradio
E5, E6, E7, E8, E9, E10, E11, E12

Hela frekvensplanen finns att ladda ned från www.pts.se.

UHF-bandet (Band IV, Band V)

UHF-bandet (Ultra High Frequency) är uppdelat i Band IV (fyra) och Band V (fem) men behandlas i dessa texter som ett stort band. Lägg märke till att det finns betydligt fler kanalplatser på UHF-bandet än på VHF-bandet.

Samtliga standardupplösta digitala program ligger över hela landet på UHF-bandet. Det räcker därför med en antenn för att ta emot allihop. Det finns även ett utbud av HD-program på UHF-bandet, men för att kunna ta emot samtliga HD-program krävs det i vissa landsdelar även en VHF-antenn (läs mer).

470 MHz - 606 MHz 606 MHz - 862 MHz
Band IV, Digital-TV Band V, Digital-TV, Trådlöst bredband
E21, E22, E23, E24, E25, E26, E27, E28, E29, E30, E31, E32, E33, E34, E35, E36, E37 E38, E39, E40, E41, E42, E43, E44, E45, E46, E47, E48, E49, E50, E51, E52, E53, E54, E55, E56, E57, E58, E59, E60 , E61, E62, E63, E64, E65, E66, E67, E68, E69

På den högsta delen av UHF-bandet (det så kallade 800 MHz-bandet, 790 - 862 MHz) sänds numera inga TV-program. Istället ska dessa frekvenser användas för att förbättra den mobila bredbandstäckningen i Sverige. Frekvenserna är nämligen hett eftertraktade av mobiloperatörerna då signaler som skickas på så låga frekvenser når väldigt långt. I mars 2011 presenterade Kommunikationsmyndigheten PTS att auktionen av dessa frekvenser vanns av Hi3G Access (operatören 3), Net4Mobility (Tele2 och Telenor) och TeliaSonera Mobile Networks. Com Hem och Netett Sverige (Net1) fick däremot inga egna 800 MHz-frekvenser5.

SHF- och EHF-bandet

SHF (Super High Frequency) används inte för sändningar i marknätet, men däremot i satellitsammanhang. Bandet ovanför det kallas EHF (Extremely High Frequency).

Multiplex och programutbud

Alla standardupplösta program i marknätet ligger som tidigare nämnts på UHF-bandet. För TV-programmen sträcker det sig mellan 470 MHz och 786 MHz. Bandet är i sin tur uppdelat i 40 kanaler där varje kanal sträcker sig över 8 MHz (d.v.s. varje kanal har en bandbredd på 8 MHz). På VHF-bandet där delar av HD-utbudet finns över vissa delar av landet är bandbredden 7 MHz. Kanalerna benämns antingen med sitt namn (­nummer) eller sin centerfrekvens (frekvensen i mitten av frekvensspannet).

E21 474 Mhz E34 578 MHz E47 682 MHz E60 786 MHz
E22 482 MHz E35 586 MHz E48 690 MHz (E61 794 MHz)
E23 490 MHz E36 594 MHz E49 698 MHz (E62 802 MHz)
E24 498 MHz E37 602 MHz E50 706 MHz
(E63 810 MHz)
E25 506 MHz E38 610 MHz E51 714 MHz (E64 818
MHz)
E26 514 MHz E39 618 MHz E52 722 MHz (E65 826 MHz)
E27 522 MHz E40 626 MHz
E53 730 MHz (E66 834 MHz)
E28 530 MHz E41 634 MHz E54 738 MHz (E67 842 MHz)
E29 538 MHz E42 642 MHz E55 746 MHz (E68 850 MHz)
E30 546 MHz E43 650 MHz E56 754 MHz (E69 858 MHz)
E31 554 MHz E44 658 MHz E57 762 MHz
E32 562 MHz E45 666 MHz E58 770 MHz
E33 570 MHz E46 674 MHz E59 778 MHz

Teracoms tjänst som behandlas här använder båda namnen. Bokstaven E i kanalnamnet syftar på att det är en så kallad Europakanal. När det gäller digitala ­sändningar är det dock inte så enkelt att ett program ligger på en kanal. Istället paketeras flera program samman och skickas på en och samma kanal. En sådan samman­slagning av program benämns multiplex, men förkortas oftast till bara mux. Ibland kallas det även sändarnät.

De digitala programmen skickas inte var för sig utan paketeras samman innan de skickas iväg. Väl framme i digital-TV-mottagaren packas de upp igen och läggs på varsin plats.

Uppbyggnaden med muxar är inte unik för marknätet utan återfinns även i till exempel satellit- och kabel-TV-sändningar.

Vilket programutbud som finns i marknätet varierar delvis över landet. Det beror dels på att det i vissa geografiska områden finns lokala program, och dels det faktum att utbyggnaden av de senast tillkomna muxarna inte är helt färdig. Totalt finns det drygt 40 program utöver utbudet från SVT.

Här under presenteras utbudet som kunde tas emot från sändarmasten Jägersro i Malmö runt årsskiftet 2011/2012 (se aktuellt utbud på www.teracom.se/Sandarinformation/Hitta_ratt_tv_mast). Ett moln betyder att programmet inte behöver programkort.

Mux 1: 570 MHz (kanal E33) UHF
SVT 1 DVB-T MPEG-2
SVT 2 DVB-T MPEG-2
SVT 24 DVB-T MPEG-2
Barnkanalen DVB-T MPEG-2
Kunskapskanalen DVB-T MPEG-2
Mux 2: 650 MHz (kanal E43) UHF
CNN DVB-T MPEG-2
Sjuan DVB-T MPEG-2
TV4 DVB-T MPEG-2
TV4 Fakta DVB-T MPEG-2
TV4 Film DVB-T MPEG-2
TV6 DVB-T MPEG-2
TV11 DVB-T MPEG-2
Mux 3: 634 MHz (kanal E41) UHF
C More First DVB-T MPEG-2
C More Hits DVB-T MPEG-2
C More Sport/SF-kanalen DVB-T MPEG-2
Disney Channel DVB-T MPEG-2
Kanal 5 DVB-T MPEG-2
TV3 DVB-T MPEG-2
TV8 DVB-T MPEG-2
VH1 DVB-T MPEG-2
Discovery Science DVB-T MPEG-4
Mux 4: 506 MHz (kanal E25) UHF
Comedy Central DVB-T MPEG-2
Discovery Channel DVB-T MPEG-2
Eurosport DVB-T MPEG-2
Kanal 9 DVB-T MPEG-2
MTV DVB-T MPEG-2
Nickelodeon DVB-T MPEG-2
TLC DVB-T MPEG-2
TV10 DVB-T MPEG-2
Eurosport 2 DVB-T MPEG-4
Star! DVB-T MPEG-4
Mux 5: 482 MHz (kanal E22) UHF
Silver DVB-T MPEG-2
TNT DVB-T MPEG-2
TV4 Sport DVB-T MPEG-2
Animal Planet DVB-T MPEG-4
Axess TV DVB-T MPEG-4
BBC World News DVB-T MPEG-4
C More Series DVB-T MPEG-4
Cartoon Network DVB-T MPEG-4
Disney XD DVB-T MPEG-4
Kanal Global DVB-T MPEG-4
Showtime DVB-T MPEG-4
TCM DVB-T MPEG-4
Mux 6: 570 MHz (kanal E33) UHF
Kanal 5 HD DVB-T2 MPEG-4
SVT 1 HD DVB-T2 MPEG-4
SVT 2 HD DVB-T2 MPEG-4
TV3 HD DVB-T2 MPEG-4
TV4 HD DVB-T2 MPEG-4
Mux 7: 212,5 MHz (kanal E10) VHF
BBC Entertainment DVB-T2 MPEG-4
C More Fotboll/Hockey DVB-T2 MPEG-4
C More Live HD/First HD DVB-T2 MPEG-4
MTV Live HD DVB-T2 MPEG-4
National Geographic HD DVB-T2 MPEG-4
Nick Jr DVB-T2 MPEG-4
Travel Channel DVB-T2 MPEG-4
TV4 Sport Xtra DVB-T2 MPEG-4
Explorer DVB-T2 MPEG-4

En konstant uppdaterad översikt finns på www.teracom.se. Där går det även att hitta översikten för alla andra sändare i Sverige.

En mux på UHF-bandet har som tidigare nämnts en bandbredd på 8 MHz. Det geren maximal dataöverföringshastighetpå 22 Mbps om den vanliga DVB-T-teknikenanvänds.Programmen inom muxen får sedan samsas om utrymmet i den tillgängligadataströmmen.En testbild kräver knappt något utrymme alls medan en actionfilmkräverdesto mer. Fördelningen mellan programmen sker helt dynamiskt inom muxen.

När digital-TV-mottagaren gör en kanalsökning lägger den alla program i en mer logiskordning så att TV-tittaren lätt ska kunna hitta programmen. Eventuellt krävs det attTV-tittaren gör några egna småjusteringar för att få programmen i precis den ordningsom han eller hon önskar.

Listplats Programnamn Frekvens
1 SVT1 570 MHz (mux 1)
2 SVT2 570 MHz (mux 1)
3 TV3 634 MHz (mux 3)
4 TV4 650 MHz (mux 2)
5 Kanal 4 634 MHz (mux 3)
6 TV6 650 MHz (mux 2)
7 SVT23 570 MHz (mux 1)
8 TV8 634 MHz (mux 3)

HD-mottagning

Till skillnad från övriga muxar sänds mux 6 och mux 7 (som främst används för HD-program) med DVB-T2-tekniken och ­kräver därför den senaste typen av digital-TV-mottagare för att kunna hanteras. Det är där­emot inte säkert att det krävs en ny antenn. Mux 6 får plats på UHF-bandet över hela Sverige och programmen som ligger i den muxen kräver därför aldrig någon ­speciell antenn för att kunna tas emot. Programmen i mux 7 ligger däremot på vissa geografiska platser på VHF-bandet och i dessa områden behövs en kompletterande VHF-antenn för att programmen ska kunna tas emot.

Läs mer här om huruvida en VHF-antenn behövs för att kunna ta emot alla program.

Referenser

4 Kommunikationsmyndigheten PTS (2010). Post och telestyrelsens allmänna råd (PTSFS 2010:2) om den svenska frekvensplanen. ISSN 1400-187X.

5 Kommunikationsmyndigheten PTS (2011). 800 MHz-auktionen avslutad - tre aktörer vann tillstånd. Pressmeddelande från 2011-03-04.

Senast ändrad: 2014-07-03

Meddelande från Kjell & Company

Din webbläsare är gammal, och vi kan inte lova att innehåll visas korrekt, eller full funktionalitet. Vår rekommendation är att du uppdaterar din webbläsare nu!

Meddelande från Kjell & Company

Javascript är ej aktiverat i din webbläsare! För full funktionalitet på siten rekommenderar vi att du slår på Javascript.

Meddelande från Kjell & Company

Cookies är avslaget i din webbläsare. För att kunna använda internetbutiken måste din browser stödja cookies (mer information).