Parallellporten

IBM introducerade parallellporten 1981 som ett snabbare alternativ till serieporten. Maximala överföringshastigheten var 150 kbps. Med tiden kom kraven för dubbelriktad kommunikation och högre hastigheter vilket gjorde att parallellportens funktion förbättrats. I och med detta växte behovet av en gemensam standard för parallell dataöverföring fram. Denna standard heter IEEE 1284 och tillkom så sent som 1994.

Varför IEEE 1284

Tidigare fanns inte någon standard som beskrev hur en skrivarkabel skulle tillverkas. Kablar från olika tillverkare kan skilja sig åt rent elektriskt. Detta har till följd att olika kablar fungerar olika bra i samma utrustning. Utseendet inuti de gamla skrivarkablarna kan variera stort. Tex. så kan antalet ledare i kabeln variera mellan 18 och 25, varav dessa är 1 till 8 st jordledningar. Dessutom kan skärmningen skilja sig markant.

”Standard” skrivarkabel, en gammal myt!

Innan IEEE 1284 existerade inte någon standard för skrivarkabel. Det fanns inte en chans att ha kontroll på en kabels funktion. Impedans, kapacitans och överhörning varierade mellan olika kablar. Dessa variationer fungerar kanske bra med en kort kabel vid hastigheter på 10K byte/ sekund, men aldrig för en 2Mb/sek överföring med 10m kabel.

IEEE 1284

I och med IEEE 1284 har man specificerat vad som skall gälla för parallell dataöverföring i högre hastigheter. Denna standard har tillkommit för att säkerhetsställa drift, funktion och föreskriven överföringshastighet hos kablar på upp till 10 meter. IEEE 1284 gör även att du kan utnyttja ”plug and play” vid installation.