Videoredigering

I denna KjellFakta förklarar vi grundläggande terminologi och teknik, krav för hemvideoredigering på dator samt hur man planerar sitt filmande.

Semester Alaska -98, klassfesten -95, bröllop -92, OS-2000 o.s.v.
Banden ligger i rader och staplar, tätt packade i byrålådan och dom visas sällan mer än för fotografen själv.
- Jomen, spola fram till det där avsnittet som...
Gästerna försöker se intresserade ut men har för länge sedan tappat intresset och något sammanhang är det inte tal om.
Kanske är beskrivningen överdriven men visst finns det något som känns igen. Materialet måste på något sätt redigeras.

Tack vare utvecklingen av datorer kan en redigeringsstudio med hög kvalité bli överkomlig i pris även för för amatörfilmaren.

I går bandspelare, idag datorer

Den som ville redigera sitt material för en billigare peng för 10 år sedan skaffade sig en eller ett par extra videobandspelare med avancerade inspelningsmöjligheter, en mixer med färgkorrektion, ett begränsat antal effekter, textmöjligheter och bildövergångar. Många av dessa system fungerar fortfarande alldeles utmärkt men går inte att jämföra med snabbheten, kvaliteten och utbyggbarheten i en datorredigering för samma peng i dag.

Ickelinjär redigering

Redigering i dator kallas ickelinjär redigering. Att hoppa från början till slutet eller någonstans i mitten av materialet kräver ingen snabbspolning efter en "lång linje" som på ett band (linjär redigering). Sekvenserna är i stället direkt åtkomliga som spåren på en CD-skiva.

Överföring av digital video (DV) till dator

För den som äger en DV-kamera och har en dator med FireWire-anslutning sker överföringen av ljud och bild till datorn den vägen.

Överföring av analog video till dator

För att kunna lagra analog video (VHS, Video8, S-VHS, Hi8, m.fl.) på datorns hårddisk måste den göras om till digital data. Detta kallas digitalisering och kan ske med hjälp av ett videoredigeringskort eller en s.k capture box.
"Captureboxen" anslutes till USB-uttaget på datorn medan ett videoredigeringskort vanligtvis monteras in i datorn.

Linjär redigering ger generationsförluster

I en linjär redigering behöver man ibland kopiera över originalmaterialet till ett annat band innan det slutligen läggs på masterbandet. I ett sådant system försämras bild- och ljudkvalitet för varje kopierad generation. Man får en s.k. generationsförlust.

Ickelinjär redigering ger inga generationsförluster

I ett ickelinjärt system är kvaliteten den samma genom hela produktionen. Redigeringsprogrammet skapar bara en klipplista som anger i vilken ordning sekvenserna i originalmaterialet ska spelas upp.

Videostudion

När det gäller att bygga sin egen videostudio får ambitionen styra valet av utrustning. Gäller slutresultatet visning för familj, släkt och vänner, ställs kravet oftast lägre än för visning i proffessionella sammanhang.

I en TV-studio måste hela produktionskedjan hålla en högre kvalitét.
En proffskamera har högre upplösning än en amatörkamera. Detta gör att utrustningen måste kunna hantera en större datamängd i redigeringen. I och med kravet på snabbare produktionshastighet måste utrustningen dessutom kunna jobba i realtid d.v.s. att alla effekter och övergångar inte beräknas om, (renderas) utan sker direkt när man spelar upp materialet.

Kravet på hastighet och hantering av större datamängd ökar prislappen på utrustningen.

Datorkrav

Har du skaffat en ny dator de senaste åren och inte tagit till i underkant, har du förmodligen datorprestanda till videoredigering i fullgod hemmavideokvalitet.

Valbar kompressionsgrad för digitalisering av analogt filmmaterial

Somliga videoredigeringskort ger möjligheten att välja hur hårt den inhämtade videosignalen ska komprimeras. Om man ska använda sin film endast för web behöver man inte digitalisera med full upplösning och spar därför datorresurser.

Dataström

Okomprimerad video ger en dataström på ca 21 MB/sek. För video i VHS-kvalitet räcker det med en datamängd på ca 4 MB/sek. För att komma ner i till detta måste bildinformationen komprimeras. Detta sker automatiskt i digitaliseringskortet. För DV som redan är komprimerad är faktorn 5:1 förvald. En kompressionsfaktor på 5:1 ger en dataström på 5,25 MB/sek (21/4 = 5,25).

Redigeringsprogram

De programvaror som levereras med videoredigeringskortkort för hemvideostudion brukar räcka för att göra ganska avancerad videoredigering. Oftast brukar programpaketet innehålla, förutom digitaliserings- och redigeringsprogramvara för bild och ljud, även en hel del effekter och videoövergångar.

Efterhand som man blir van med sitt redigerande brukar det bli raka klipp och mjuka övertoningar man använder mest.

Om filmen ska bli 20 min lång behöver man ha ca 4GB ledigt på hårddisken enbart för det färdiga materialet. Utöver detta tillkommer plats för det som måste klippas bort. Bäst är förstås att planera sin filmning väl för att undvika att ovesäntligt material blir inspelat.

Ett tips är att sålla bort det oväsentliga innan man digitaliserar. Läs våra tips om hur du planera din filmning.