Hello world!

Hello world!

I detta kapitel ska vi skriva vår första sketch från grunden. Vi kommer att bekanta oss med hur koden ska skrivas och hur den ska formateras. Vi stiftar även bekantskap med den seriella monitorn samt med de så kallade metoderna Serial.begin och Serial.println.

Sketchen vi skriver blir ett klassiskt program som brukar användas som exempel i de flesta programmeringsspråk. Målsättningen är att få Arduinon att skicka texten "Hello world!" till vår dator. 

Setup-funktionen

Vi börjar med att skapa en tom sketch och att spara den. Vi vill att namnet följer namngivningsschemat som används för sketcher inom APL. Vi namnger den därför HelloWorld (skrivet som det står stilistiskt med inledande versal på orden och utan mellanrum). 

Utvecklingsmiljön har redan skapat de två funktionerna som alltid ska finnas (setup och loop). Vi kan därför inleda med att skriva koden som vi vill ha i setup-funktionen. Allting som står mellan klammerparenteserna är en del av setup (d.v.s. koden som körs när Arduinon startar). Varför det står void framför setup och varför det inte står något inom parentesen förklaras i kapitel 13 Funktioner

I setup-funktionen skriver vi en kodsnutt så att resultatet ser ut på följande vis. 

Del 1/2 av HelloWorld.ino

Eftersom vi vill att Arduinon ska skicka data till vår dator måste vi öppna en seriell anslutning (en port som gör att Arduinon och datorn kan kommunicera med varandra). Det gör vi genom att skriva Serial.begin(). Inom parentesen skriver vi hastigheten som vi vill överföra data i (d.v.s. hur snabbt Arduinon ska "prata"). Datahastigheten mäts i Baud (förkortas Bd) och vi vill överföra data i 9600 Bd. I denna kommunikation är 1 Bd (1 Baud) samma sak som 1 b/s (bit per sekund). Hastigheten vi har valt är alltså 9600 bitar per sekund. Vi hade kunnat välja andra hastigheter också så länge mottagaren kan ta emot data (lyssna) i de hastigheterna. 

Anledningen till att vi sätter denna instruktion (kodrad) i setup-funktionen (i stället för i loop-funktionen) är att vi enbart kan öppna anslutningen en gång (det ska inte göras varenda gång vi vill skicka något). 

Vi avslutar instruktionen med ett semikolon. Detta gör vi efter alla instruktioner för att visa för kompilatorn var instruktionerna tar slut. När vi skriver på svenska gör vi våra läsare samma tjänst när vi använder punkter för att avsluta meningar.

Tips! Lägg märke till att vi inleder instruktionen med dubbelmellanrum. Det gör vi för att visa var i koden vi befinner oss. Eftersom vi är inne i en funktion börjar vi skriva lite längre in. Att justera vänstermarginalen hierarkiskt gör koden lättare att läsa.  

Många programmerare föredrar att använda tabb i stället för dubbelmellanrum, vilket går precis lika bra.

Loop-funktionen

Utvecklingsmiljön har också skapat loop-funktionen åt oss, så vi kan börja fylla den med instruktioner. Precis som i setup-funktionen hoppar vi fram två steg (gör två mellan­rum) för att tydligt visa var i koden vi befinner oss. 

Vi vill att Arduinon ska skicka texten Hello world! till datorn. Det gör vi genom att anropa Serial.println. Println är en förkortning av "Print line" och innebär kort och gott att datorn skriver det som står inom parentesen och avslutar med radbrytning. 

För att inte bli överösta med hälsningar lägger vi till en fördröjning. Vi använder delay, precis som i Skriva sketcher, och anger fördröjningen till en sekund (1000 ms).

Del 2/2 av HelloWorld.ino

Kör programmet

När vi har skrivit klart sketchen kan vi trycka på Ladda upp för att få sketchen verifierad, kompilerad och uppladdad. Om sketchen är korrekt skriven kommer Arduinon vara redo att skriva hälsningar på vår datorskärm efter några sekunder. Än så länge saknar den dock någonstans att skriva hälsningarna. Vi måste därför öppna Serial montior (knappen längst upp till höger). 

Serial monitor

Längst ned till höger i Serial monitor kan vi ställa in datahastigheten. Den ska stå på 9600 Bd för att stämma överens med det vi skrev i vår sketch. 

Den klassiska hälsningen i Serial monitor.

Tips! Du kan ladda ned bokens alla sketcher från github.com/kjellcompany. Vi rekommenderar dock att du skriver koden själv. Du lär dig otroligt mycket av att själv skriva koden, göra misstag och korrigera misstagen.

Senast ändrad: 2017-01-19