Dagens upplösningar

Dagens upplösningar

När det gäller TV-apparater och TV-sändningar fokuseras det på fyra olika format som betecknas SD (standardupplöst, eng. standard definition), HD (högupplöst, eng. high definition), Full HD och Ultra HD. Det som framför allt skiljer mellan dessa fyra är hur många linjer bilden består av och hur linjerna uppdateras. Bilden blir mer detaljrik ju fler linjer den består av och ju oftare den uppdateras.

SD

Vårt svenska, standardupplösta, analoga TV-system har upplösningen 576i och uppdateringsfrekvensen 50 Hz. Det innebär att varje bild består av 576 linjer och att halva bilden uppdateras 50 gånger per sekund (motsvarar därmed 25 hela bilder per sekund).

Trenden mot högupplösta alternativ är tydlig, men än idag är merparten av våra TV-sändningar fortfarande standardupplösta. DVD-filmer är också standardupplösta.

HD

En växande andel av våra TV-sändningar erbjuds nu i det som kallas ”HD-upplösning”, men det finns faktiskt två olika upplösningar som faller under den benämningen: 720p och 1080i. 720p innebär 720 linjer som uppdateras progressivt (alla linjer varje gång), medan 1080i innebär 1080 linjer som uppdateras med radsprång (varannan linje uppdateras per gång). Det krävs lika hög bandbredd för att skicka de två formaten, men det råder stor oenighet kring vilket av dem som är bäst. Det beror på att de är bäst i olika sammanhang! 720p-bilden uppdateras oftare än 1080i-bilden, men den kan inte bli lika detaljerad. En stillastående bild som visar exempelvis en nyhetsuppläsare blir bättre med 1080i tack vare den högre upplösningen. En sportsändning blir däremot bättre med 720p, eftersom den höga uppdateringsfrekvensen behövs för att fånga rörelserna.

När det gäller TV-spel är det också fortfarande vanligt med HD-upplösning. Förra genera­tionens spelkonsoler (Xbox 360 och Playstation 3) hade stöd för att mata ut högre upplösning, men många av deras spel var trots det endast HD-upplösta.

TV-apparater som kan hantera HD-material kallas HD-ready (sv. HD-redo). För att inte olika TV-tillverkare skulle få skapa sina egna definitioner av vad HD var, tog EICTA (European Information & Communications Technology Industry Association) fram denna gemensamma märkning.

För att en TV-tillverkare ska få kalla sin TV HD-ready behöver den uppfylla följande kriterier1:

  • Ingångarna ska klara 1280 x 720 vid 50 och 60 Hz progressiv uppdatering (”720p”).
  • Ingångarna ska även klara 1920 x 1080 vid 50 och 60 Hz radsprångsuppdatering (”1080i”).
  • TV:n ska vara utrustad med en analog YPbPr-ingång (komponentvideo).
  • TV:n ska vara utrustad med antingen en HDMI- eller en DVI-ingång och det ska finnas stöd för kopieringsskyddad överföring (HDCP).
Logotypen som TV-apparater får använda om de uppfyller HD-ready-kraven.

Full HD

Full HD-upplösningen kombinerar fördelarna från 720p med fördelarna från 1080i. Full HD-bilden, som kallas 1080p, har både uppdateringsfrekvensen från 720p och detalj­rikedomen från 1080i. Det krävs dock dubbelt så hög bandbredd för att skicka Full HD-material som HD-material. Full HD-upplösningen används därför idag där bandbredd inte är något problem, till exempel för blu-ray-film. Den används även i många webbaserade filmströmningstjänster, men bara för att upplösningen är densamma betyder det inte att webb- och blu-ray-film håller samma kvalitet! Det handlar nämligen också om hur hårt materialet komprimeras.  Läs mer om detta i Hembio 5.4.

De senaste spelkonsolerna (Xbox One och Playstation 4) har merparten av sina spel i Full HD-upplösning, även om en del nytillkomna spel fortfarande håller lägre upplösning.

EICTA har också tagit fram en lista över egenskaper som TV-apparater måste besitta för att få märkas ”HD-ready 1080p”. Utöver kraven från HD-ready-märkningen måste de också uppfylla följande krav2:

  • Upplösningen ska vara minst 1920 x 1080 och uppdateringen ska vara progressiv. Det är inte bara ingångarna som ska klara att ta emot den upplösningen utan ­skärmen ska kunna visa den också.
  • En digital ingång ska kunna ta emot de mest relevanta uppdateringsfrekvenserna. Det innefattar 24, 50 och 60 Hz. Läs mer om detta i Hembio 3.5.
Logotypen som TV-apparater får använda om de uppfyller HD-ready 1080p-kraven.

Ultra HD 4k

Under många år har Full HD i stor utsträckning varit den högsta videoupplösning vi haft tillgång till. Nu börjar efterföljaren närma sig på allvar. Den kallas antingen ­Ultra HD (förkortat UHD), 2160p eller ”4k”. Namnet 2160p syftar till att bilden består av 2160 linjer som uppdateras progressivt. Den upplösningen blir 3840 x 2160 vid 16:9-proportioner, vilket är fyra gånger högre än 1080p. Till skillnad från tidigare nämnda upplösningsnamn som syftar till vertikala upplösningar, syftar 4k (d.v.s. 4000) till den horisontella upplösningen.

Ultra HD (4k) har fyra gånger högre upplösning än Full HD.

Sedan 2012 har intresset för Ultra HD ökat i stadig takt, men innan Ultra HD kan slå igenom på stor front finns det tre stora hinder. Först och främst lider Ultra HD av det klassiska dilemmat ”hönan eller ägget”. Så länge det inte finns Ultra HD-material kommer konsumenterna inte att efterfråga Ultra HD-utrustning. Filmbolagen kommer i sin tur vara ointresserade av att släppa material i Ultra HD-upplösning så länge det inte finns någon som kan spela upp det.

Det andra hindret är ovissheten om hur Ultra HD-materialet ska distribueras. Ska det levereras på optiska skivor, flashminnen, hårddiskar eller kanske via videoströmnings- och videonedladdningstjänster på nätet? Med en marknad som rör sig allt mer mot ­webbaserade tjänster känns optiska skivor som en kortsiktig lösning att satsa på. Blu-ray association tror att det finns en marknad kvar för optiska skivor och lanserar hösten 2015 en ny blu-ray-version för Ultra HD-film. Det kan om inte annat vara en lösning i väntan på att vår nätverksinfrastruktur ska få stöd för att strömma löst komprimerat Ultra HD-material. Om en Ultra HD-långfilm komprimeras ungefär lika hårt som en Full HD blu-ray-film kommer den att ta uppemot 100 GB lagringsyta i anspråk. Fördelat på två timmar innebär det 14 MB/s (megabyte per sekund), vilket motsvarar 112 Mb/s (megabit per sekund). 112 Mb/s är ingen orimlig nedladdningshastighet i fiber och stadsnät, men det är få som har tillgång till en så hög kontinuerlig hastighet. Läs mer om uppkopplingshastigheter och omvandlingen mellan bit och byte i Nätverkssektionen.

Vilken distributionslösning som vinner i slutänden är det för tidigt att sia om. I USA har Sony löst problemet genom en egen Ultra HD-mediaspelare som kan ladda ned Ultra HD-film via tjänsten ”Video Unlimited 4k”. Samsung har börjat sälja Ultra HD-TV-apparater där de skickar med en USB-hårddisk fullproppad med Ultra HD-filmer. Netflix strömmar video i Ultra HD-kvalitet, vilket de möjliggjort genom att använda den effektivare komprimeringstekniken H.265 (läs mer i Hembio 5.7) och komprimera filmen väldigt hårt. Bytet till H.265-komprimering gör dock att Netflix Ultra HD-tjänst inte kommer kunna levereras till alla Netflixspelare, utan endast till spelare som har stöd för tekniken. Inledningsvis lär det endast vara Netflixspelare som finns inbyggda i vissa Ultra HD-TV-apparaters smart-TV-system.

En annan strömningstjänst som redan i skrivande stund erbjuder Ultra HD-upplöst material är Youtube. Prova att söka på exempelvis ”4k Ultra HD”, så får du upp ett litet utbud av Ultra HD-upplösta filmklipp. Kom ihåg att ändra kvalitetsinställningen till 2160p för att få rätt upplösning. Tänk också på att det krävs en skärm med högre upplösning än Full HD för att det ska vara givande.

Se på Ultra HD-film redan idag via Youtube (filmen Tears of Steel visas).

Youtubes Ultra HD-filmer är av förklarliga skäl hårt komprimerade. Om du vill testa med en film med högre kvalitet kan vi rekommendera de datoranimerade kortfilmerna Sintel och Tears of Steel. De är släppta under Creative Commons-licensen som (kortfattat) gör att de får delas och visas fritt. Läs mer om filmprojekten och ladda ned filmerna i Ultra HD-upplösning från www.sintel.org respektive mango.blender.org.

Det tredje och sista hindret för Ultra HD-utrullningen är att HDMI 1.4 endast har begränsat stöd för den höga upplösningen. HDMI 1.4 klarar den nämligen endast vid 24p (24 progressiva bilder per sekund) och 30p. Det räcker för de flesta filmer, men i spelsammanhang är minst 60p (60 progressiva bilder per sekund) att eftertrakta. Stöd för 60p kom först med HDMI 2.0 (läs mer i Hembio 13.1). Vi rekommenderar därför alla Ultra HD-TV-köpare att noggrant undersöka huruvida en tilltänkt TV antingen har stöd för eller kommer att få stöd för HDMI 2.0 via en uppgradering!

Vilket stöd dagens spelkonsoler (Xbox One och Playstation 4) kommer få för Ultra HD är i skrivande stund okänt. Det förefaller troligt att de förr eller senare får stöd för att spela upp Ultra HD-film. Däremot lär de inte (p.g.a. deras begränsade prestanda) kunna driva Ultra HD-upplösta spel.

Ultra HD 8k

Vår strävan efter högre och högre upplösning lär aldrig ta slut. Faktum är att efter­följaren till Ultra HD 4k-upplösningen redan är planerad. När ITU (International Telecommunication Union) presenterade Ultra HD-standarden förklarade de att den skulle ha två nivåer: Först Ultra HD 4k (2160p) och på sikt Ultra HD 8k (4320p)3. Ultra HD 8k består alltså i sin tur av dubbelt så många linjer och fyra gånger fler pixlar än Ultra HD 4k. Ultra HD 8k motsvarar därmed otroliga 32 megapixel!

Kommande Ultra HD 8k är extremt högupplöst.

4.6 Referenser

1. EICTA (2005). Conditions for High Definition Labelling of Display Devices. Pressrelease från 2005-01-19.

2. EICTA. ”HD ready 1080p” License Agreement. Licensavtal.

Senast ändrad: 2015-11-17