Batteriet och laddningen

Batteriet och laddningen

Mobiler och surfplattor är något som vi alltid bär med oss. Det ställer höga krav på att de har bra batteritid. I takt med att mobilerna blivit alltmer avancerade har tyvärr batteri­tiden blivit något som fått stryka på foten. När det tidigare talades om hur många dagar i rad en mobil gick att använda utan att laddas, handlar det idag snarare om huru­vida batteriet räcker för en hel dags användning eller inte.

Kapacitet och spänning

På alla mobiltelefon- och surfplattebatterier anges vilken kapacitet de har. Kapaciteten anges normalt i milliamperetimmar (mAh) och ju högre kapacitet batteriet har, desto längre räcker det. Kapaciteten kan dock inte översättas direkt till en telefons eller surfplattas batteritid, eftersom olika modeller drar olika mycket ström.

Egenskaperna på ett mobiltelefonsbatteri

Ibland anges kapaciteten istället i milliwattimmar (mWh). Den siffran kan ­enkelt ­omvandlas till milliamperetimmar genom att dividera angivelsen med batteriets ­spänning (t.ex. 3,7 V). 6290 mWh (6,29 Wh) på ett batteri med spänningen 3,7 V motsvarar alltså 1700 mAh (1,7 Ah).

6290 mWh / 3,7 V = 1700 mAh =1,7Ah

Spänningen berättar däremot inget om hur länge batteriet räcker. Spänningen är något som är specifikt för varje batterityp och bestämt utifrån vilken kemi batteriet ­använder. Ett modernt Li-jon (litium-jon) eller Li-poly-batteri (litium-polymer) ligger på 3,7 V till 3,8 V. De lite äldre NiMH- (nickel-metallhydrid) och NiCd-batterierna (nickel-­kadmium) ligger däremot på någon spänning som är jämnt delbar med 1,2. Detta ­beror på att ett NiMH- eller NiCd-batteri består av flera battericeller där varje cell har ­spänningen 1,2 V. När sådana celler seriekopplas summeras deras spänning. Förr var det exempelvis vanligt med mobiltelefonsbatterier med spänningen 3,6 V (tre stycken seriekopplade 1,2 V-celler).

Till skillnad från kapaciteten är spänningen inte något som behöver övervägas när en mobiltelefon eller surfplatta ska utrustas med ett nytt batteri. Mobiltelefoner och surfplattor tillverkas med specifika batterier och ersättningsbatterierna har inte ­andra ­spänningar än de som satt i apparaterna från början. Möjligtvis kan ursprungs­batteriet ha en spänning på 3,7 V och ersättningsbatteriet 3,8 V (eller tvärtom) men denna ­skillnad är försumbar i sammanhanget. Däremot är det viktigt att undersöka kapaciteten. Många lågprisbatterier har betydligt lägre kapacitet än de högre prissatta ­ersättnings- och originalbatterierna. Tyvärr är det också vanligt att oseriösa tillverkare ”skriver upp” kapaciteten på sina batterier, så att det som står på batteriernas etikett inte stämmer överens med verkligheten.

Det har sedan länge funnits ersättningsbatterier med högre kapacitet än de som mobil­telefonerna levereras med från början. Förr i tiden utgjordes oftast baksidan av en ­mobiltelefon av batteriet så att det var lätt att byta ut det. Då var det också möjligt att byta till ett batteri med högre kapacitet, även om det skedde på bekostnad av att mobiltelefonen blev tjockare. I takt med att utvecklingen gick framåt gick det också att göra NiMH-batterier som hade högre kapacitet utan att de blev tjockare.

I dagsläget är det lite mer problematiskt. Dagens batterier sitter oftast under en lucka som utgör mobiltelefonens baksida. Då det inte har skett några revolutionerande framsteg inom litiumbatteritekniken på senare år, har det heller inte gått att göra ersättnings­batterier med avsevärt högre kapacitet utan att de samtidigt blivit större. Eftersom de nya mobiltelefonskonstruktionerna sällan tillåter fysiskt större batterier än de som ­sitter i modellerna från början har inte användarna heller möjlighet att utöka batteri­kapaciteten på sina telefoner. Det finns dock ett fåtal modeller där antingen mobiltelefontillverkaren eller tredjepartstillverkare skapat lösningar där de erbjuder fysiskt större batterier med högre kapaciteter i kombination med alternativa baksidor. Samsung Galaxy S III är ett exempel på en mobiltelefon som det finns sådana lösningar till. Den levereras med ett batteri med kapaciteten 2100 mAh, men vid byte av baksida kan den utrustas med ett batteri med kapacitet på 3000 mAh istället.

I El/elektronik 10 finns flera kapitel som ­behandlar skillnaderna mellan olika batterier mer djupgående.

Inbyggt batteri

Allt fler mobiler (och nästan alla surfplattor) har inbyggda batterier som är svårutbytta. Detta är något som bör finnas i åtanke vid val av modell. Om batteriet inte går att byta har telefonen eller surfplattan en förutbestämd livstid varefter den inte kommer gå att använda.

Hör med tillverkaren eller återförsäljaren vad som gäller vid batteribyte om du är intresserad av en modell med inbyggt batteri. Många tillverkare erbjuder inskicksservice så att du mot en kostnad får skicka in din mobil eller surfplatta till en serviceverkstad som utrustar enheten med ett nytt batteri.

Vissa inbyggda batterier kan användarna själva byta, även om det är komplicerat och bryter eventuell kvarvarande garanti på mobilerna eller surfplattorna. På youtube.com finns många batteribytarfilmer som demonstrerar hur batteribyten görs på diverse modeller. Webbsidan ifixit.com gör ovanligt väldokumenterade och pedagogiska guider (och filmer) för hur batteribyte görs på främst Apples produkter.

Gamla underhållsregler

Batterierna som används i dagens mobiler skiljer sig väldigt mycket från de som satt i mobilerna i slutet av 1990-talet. Dåtidens mobiler använde batterier som byggde på NiCd-celler. Dessa batterier led i stor utsträckning av den så ­kallade ”minneseffekten”. Den gjorde att batterier som inte laddades på ett optimalt sätt snabbt förlorade i kapacitet. För att minimera inverkan av minneseffekten uppmanades ­användarna att alltid använda sina batterier tills de var nästan helt slut innan de laddade upp dem igen.

Den ovannämnda rekommendationen levde kvar och applicerades även på NiMH-­batterierna som började användas efter NiCd-batterierna. NiMH-batterierna led visser­ligen inte av minneseffekten i samma utsträckning som NiCd-batterierna, men att stundom låta batteriet ladda ur helt och sedan ladda upp helt var ändå en god rekommendation.

Underhållsregler för moderna batterier

Idag används endast Li-jon- och Li-poly-batterier i mobiler och surfplattor. Dessa batterier skiljer sig markant från de gamla NiCd- och NiMH-batterierna, då de bland ­annat inte lider av minneseffekten. De ska därför också underhållas på ett annat sätt än de gamla batterierna. Tyvärr lever många föråldrade underhållsregler fortfarande kvar i folkminnet.

När batteriet är nytt

Nya batterier levereras med viss laddning (fabriksladdning). Innan de har börjat ­användas kan de ligga länge med denna laddning utan att ta skada. Li-jon-batterier åldras visserligen något med tiden (oavsett om de används eller ej) och förlorar i kapacitet i samband med det. De märks därför ofta med vilket år de tillverkades. Ett fem år gammalt Li-jon- eller Li-poly-batteri har nämnvärt lägre kapacitet än ett nytt batteri.

När batteriet används

Eftersom Li-jon- och Li-poly-batterier inte lider av minneseffekten går det utmärkt att ladda ur dem till exempelvis 50 % och sedan ladda upp dem igen. De behöver heller inte laddas upp fullt varje gång, utan det går bra att koppla dem till en laddare för att snabbt få lite extra laddning i batteriet.

Li-jon- och Li-poly-batterier är gjorda för att kunna användas i cirka 500 cykler (fullständiga upp- och urladdningar). Till skillnad från äldre batterityper kan dessa 500 cykler användas på ett väldigt flexibelt sätt. En fullständig upp- och urladdning räknas som en cykel. En urladdning till 50 % följt av en fullständig uppladdning räknas endast som en halv cykel. Det är alltså inte en hel cykel som ”förbrukas” bara för att mobilen eller surfplattan kopplas till en laddare.

En cykel motsvarar en fullständig upp- och urladdning.

Även om Li-jon- och Li-poly-batterier inte lider av minneseffekten bör batterierna både laddas upp helt och laddas ur helt några gånger per år. Det beror på att mobilerna eller surfplattorna måste få en chans att kalibrera sina batterimätare så att de visar ­korrekta värden.

Li-jon- och Li-poly-batterier fungerar bäst i rumstemperatur. Används mobilen ­eller surfplattan i kalla miljöer sjunker batteritiden, och i för varma miljöer riskerar ­batterierna att ta skada. Lämna därför inte mobilen eller surfplattan liggandes i en varm bil på sommaren.

När batteriet inte ska användas

När det är dags att byta telefon eller surfplatta är det många som väljer att behålla sin gamla enhet för att ha den som nödlösning om den nya mobilen eller surf­plattan skulle sluta fungera. Eftersom Li-jon- och Li-poly-batterier mår bäst av att ­användas är det viktigt att inte glömma bort de gamla produkterna helt. Annars riskerar ­deras ­batterier att laddas ur helt och vara obrukbara när det eventuellt blir aktuellt att ­använda dem igen i framtiden.

Alla batterier lider av något som kallas självurladdning. Den gör att batterierna förlorar laddning oavsett om de används eller inte. Det ställer till problem vid långtidsförvaring av Li-jon- och Li-poly-batterier, eftersom de inte får djupurladdas. Om de blir full­ständigt urladdade går de nämligen inte att ladda upp igen. Om till exempel en mobil används tills batteriet är nästan slut och sedan glöms bort i en byrålåda i ett år kommer den troligtvis inte gå att ladda upp igen. Då har självurladdningen dragit ut den sista laddningen och gjort batteriet obrukbart.

Obs! Det är riskfritt att använda en mobil eller surfplatta tills den stänger av sig själv för att den anser att batteriet är slut. Detta eftersom det då fortfarande finns laddning kvar i batteriet, även om den är för liten för att kunna driva någon av nämnda apparater. Det är däremot viktigt att sätta apparaten på laddning igen, så att inte självurladdningen drar ut den sista laddningen.

Inför långtidsförvaring av gamla mobiler och surfplattor bör deras batterier ­laddas upp till runt hälften. Plocka sedan fram dem några gånger per år och motionera deras batterier (ladda ur och upp dem) för att hålla liv i dem.

Förläng batteritiden

Det finns många lösningar att ta till för att förlänga batteritiden på en mobil. Vissa av följande tips är även applicerbara på surfplattor.

I Android går det lätt att se vilka de stora batteritjuvarna är genom att gå in i batteri­översikten som finns på inställningsmenyn. Den ger en bra överblick över var det går att göra skillnad.

Nexus 5 visar vad som dragit mest ström.

Skärm

Skärmen är utan tvekan en av de faktorer som påverkar batteritiden mest och det finns mycket som går att göra för att få den till att dra mindre ström. Ju starkare den ­lyser, ­desto mer ström drar den. Eftersom behovet av ljusstyrka varierar beroende på omgivnings­belysningen är det bättre att låta skärmen anpassa sin ljusstyrka efter ­behovet än att ha den inställd på en konstant hög ljusstyrka. Ännu bättre är givetvis att ha en konstant låg ljusstyrka, men då blir det ofta svårt att se vad som visas på skärmen.

Mycket batteritid kan också sparas genom att inte ha igång skärmen i onödan. Ställ ned tiden för hur länge mobilen ska vänta med att släcka skärmen vid inaktivitet.

På framför allt Amoled-skärmar kan bakgrundsbilden ha stor inverkan på batteri­tiden. Genom att välja en mörk (helst svart) bakgrundsbild kan mycket ström sparas. När en Amoled-skärm ska visa svart stänger den av berörda pixlar så att de inte lyser alls.

Kommunikation

Möjligheten att ansluta till trådlösa nätverk (wifi) är standard i våra mobiler idag och det är en funktion som både kan hjälpa och stjälpa i batterisparar­sammanhang. Wifi kan ge förbättrad batteritid i hemmet om telefonen kan använda wifi istället för 3G- eller 4G-nätet för att ta emot och skicka data. Att ha wifi på konstant drar ­däremot onödigt mycket batteri. När telefonen inte är ansluten till ett trådlöst nätverk börjar den leta efter nätverk i närheten. Det drar mycket ström helt i onödan.

Bluetooth ger synnerligen smidiga funktioner och om exempelvis ett Bluetooth-headset ska vara anslutet till mobilen måste den funktionen vara på. Om däremot inga Bluetooth-anslutningar används finns det ingen anledning att ha funktionen aktiverad.

Att använda mobilen som navigator är smidigt, men funktionen är väldigt strömkrävande. Kom därför ihåg att avsluta navigator-applikationer när de är färdig­använda. Samma sak gäller även liknande appar som använder positioneringstjänster (t.ex. tränings­appar).

Att få nya mail och uppdateringar från sociala nätverk till telefonen gör att vi håller oss uppdaterade om vad som händer, men behöver uppdateringarna verkligen komma fram omgående? Genom att sänka frekvensen på hur ofta telefonen ska leta efter nya mail och inlägg går det att spara mycket batteritid. Samma sak gäller givetvis exempelvis uppdateringar av RSS-flöden och väderprognoser.

För att få bättre batteritid på semestern går det att ta till ytterligare åtgärder. Genom att stänga av användningen av datatrafik och begränsa mobilen till 2G-nätet (GSM) istället för 3G- eller 4G-nätet går det att få avsevärt mycket bättre batteritid. Det kan göra att dagens smarta telefoner får samma flerdagarsbatteritid som mobilerna hade runt millennieskiftet.

Om mobilnätstäckningen på semesterplatsen är obefintlig är det bäst att sätta mobilen i flygplansläge (flight mode). När mobilen tappar anslutningen till mobil­nätet försöker den hela tiden hitta nya mobilnät att ansluta till, vilket drar väldigt mycket ström.

Mjukvara

Levande bakgrundsbilder ger häftiga startskärmar i Android, men det sker på ­bekostnad av batteritiden. Fundera därför över vilket ögongodis som verkligen behövs.

Det släpps löpande uppdateringar av de mobila operativsystemen (t.ex. Android, IOS och Windows Phone). Systemen blir generellt sätt bättre på att spara ström, men ­samtidigt byggs också alltfler funktioner in. Det gör att nya versioner av operativ­system både kan hjälpa och stjälpa i arbetet för bättre batteritid. Att hålla sin mjukvara ­uppdaterad är dock alltid rekommenderat av säkerhetsskäl.

Senast ändrad: 2017-05-11