Hastigheter i lokala nätverk

Hastigheter i lokala nätverk

I hemnätverkssammanhang finns många hastigheter som är viktiga att både hålla koll på och kunna särskilja. I detta kapitel förklaras skillnaderna mellan hastigheterna och hur de påverkar varandra.

Faktisk internethastighet

Först och främst finns uppkopplingshastigheten mot internet. Beroende på distributionssätt kan operatörens angivna hastighet antingen vara en faktisk hastighet eller en teoretisk maximal hastighet. När internet distribueras via fiber eller stadsnät avviker sällan den faktiska hastigheten från den teoretiska hastigheten. Däremot avviker hastigheterna ofta vid anslutning via ADSL, VDSL, kabel-TV-internet och mobilnät.

Innan övriga parametrar räknas in är det viktigt att känna till vilken den faktiska internet­hastigheten är. För att mäta upp den kan Bredbandskollen från IIS användas (besök www.bredbandskollen.se). Vid mätningen är det viktigt att datorn som används är kopplad direkt till internet, utan att gå via någon router. Om möjligt bör eventuell gateway försättas i bryggläge.

Bredbandskollen visar hastigheten på en stadsnätsanslutning.

Hastigheten som Bredbandskollen visar är den högsta hastigheten som går att få (oavsett omständigheter). Den hastigheten kallas i detta kapitel faktiskt internethastighet.

Den faktiska internethastigheten beskriver hastigheten fram till det lokala nätverket.

Nätverkets faktiska trådbundna internhastighet

Nätverkets trådbundna internhastighet beskriver hur snabbt två trådbundet anslutna datorer kan skicka data till varandra. Den ska ej förväxlas med hastigheten som ­datorerna får ut på internet. Den trådbundna internhastigheten kan antingen vara 100 Mb/s eller 1 Gb/s beroende på hur snabb switchen på baksidan av routern är. För att uppnå den högre hastigheten (1 Gb/s) måste även nätverkskorten i datorerna ha stöd för gigabithastigheter.

Nätverkets trådbundna internhastighet behöver inte mätas upp för att säkerställas. ­Detta eftersom den teoretiska trådbundna internhastigheten sällan avviker nämnvärt från den faktiska motsvarigheten. En 100 Mb/s-port brukar leverera runt 95 Mb/s och en 1 Gb/s-port brukar leverera runt 950 Mb/s i verkligheten.

Det är lätt att undersöka en dators hastighet till routern (eller till den närmsta switchen om en sådan är kopplad mellan datorn och routern). Hastigheten visas nämligen på samma ställe som Mac-adressen i både Windows och Mac OS X. Se Nätverk 1.1 för instruktioner. Det som i Mac OS X benämns 1000BaseT betyder 1 Gb/s och 100BaseT betyder 100 Mb/s.

Nätverkets trådbundna internhastighet beskriver i första hand hastigheten mellan två datorer, men den kan i värsta fall få inverkan på hastigheten ut mot internet. Om ­antingen routern eller datorn är utrustad med 100 Mb/s-portar kommer hastigheten på internet aldrig överstiga den gränsen. En långsam 100 Mb/s-router sänker således höghastighetsuppkopplingar mot internet.

Nätverkets trådbundna internhastighet beskriver hastigheten mellan trådbundna datorer men kan även få inverkan på hastigheten mot internet.

Nätverkets faktiska trådlösa internhastighet

Nätverkets teoretiska trådlösa internhastighet beskriver hur snabbt data kan skickas från routern till en ansluten klient (t.ex. en dator). Det kan exempelvis handla om hur snabbt en trådbunden dator kan skicka data till en trådlös dator. Under förutsättning att routern och den trådlöst anslutna datorn har matchande trådlösa egenskaper, kan de teoretiska hastigheterna vara någon av följande (vad de olika hastigheterna innebär förklaras närmare i Nätverk 9).

  • 11 Mb/s (Wireless B)
  • 54 Mb/s, 108 Mb/s (Wireless G)
  • 150 Mb/s, 300 Mb/s, 450 Mb/s (Wireless N)
  • 200 Mb/s, 400 Mb/s, 600 Mb/s (Wireless N med Turbo-qam)
  • 433 Mb/s, 867 Mb/s, 1300 Mb/s (Wireless AC Wave 1)
  • 1733 Mb/s (Wireless AC Wave 2)

Den teoretiska trådlösa internhastigheten avviker alltid från den faktiska trådlösa intern­hastigheten. Hur stort tappet blir mellan den teoretiska och den faktiska hastigheten beror på:

  • avståendet mellan routern och klienten
  • vilket frekvensband som används
  • hur mycket störningar som finns (fysiska hinder likväl som radiostörningar)
  • hur många andra nätverk som finns i närheten
  • hur många andra klienter som belastar det trådlösa nätverket.

När alla parametrar som sänker hastigheten har räknats in kvarstår den faktiska trådlösa internhastigheten. Den måste av förklarliga skäl mätas upp. Den som vill kan ut föra mätningen med hjälp av verktyget Jperf som finns till både Windows och Mac OS X, men det kräver tillgång till två datorer och är lite omständligt att komma igång med. För enkelhetens skull kan i stället Bredbandskollen användas igen.

Genom att ansluta trådlöst till routern och göra en ny mätning med Bredbandskollen kommer ett av två tänkbara resultat fås fram. Om mätningen visar samma hastighet som den faktiska internethastigheten kan följande slutsats dras: den faktiska trådlösa internhastigheten är högre än den faktiska internethastigheten. Hur mycket högre den är går inte att veta, men för många räcker vetskapen att det trådlösa nätverket inte påverkar internethastigheten. Om mätningen däremot visar en lägre hastighet än den faktiska internethastigheten måste följande tråkiga slutsats dras: den faktiska trådlösa internhastigheten är den som Bredbandskollen visar.

Nätverkets trådlösa internhastighet beskriver hastigheten mellan router och klienter.

Eftersom hemmets trådlöst anslutna mobiler, surfplattor och datorer har olika snabba nätverkskretsar (och befinner sig på varierande avstånd till routern) kommer nätverkets trådlösa internhastighet variera från enhet till enhet.

Påverkan på internethastighet

Nätverkets två faktiska internhastigheter (den trådbundna och den trådlösa) berättar inget om hur snabb uppkopplingen mot internet blir. De berättar hur snabbt lokala klienter kan överföra data till varandra. Det sker exempelvis när en fil kopieras från en Nas eller när en film strömmas från en surfplatta till en mediaspelare.

Det viktiga är att de faktiska internhastigheterna alltid är högre än den faktiska internet­hastigheten. Om de är lägre blir de flaskhalsar när klienter laddar ned (eller laddar upp) saker från internet. Nätverkets faktiska internhastigheter kan ur ett internet­perspektiv liknas vid ett vattenrör som ”internetvattnet” ska flyta igenom. Om vattenröret är under­dimensionerat blir det en flaskhals, men så länge det är tillräckligt grovt uppstår inga problem.

Nätverkets faktiska internhastigheter måste vara högre än den faktiska internethastigheten.

WAN-till-LAN-throughput

Det finns ytterligare en hastighet som är värd att känna till. Det är en egenskap som alla routrar har men som tyvärr marknadsförs alltför sällan: routerns WAN-till-LAN-throughput (i resten av kapitlet förkortas denna långa benämning till throughput). Through­puten talar i detta fall om hur snabbt en router klarar av att brygga in inkommande internettrafik i det lokala nätverket.

En vanlig missuppfattning är att en router med 1 Gb/s-switch kan överföra data till och från internet så snabbt, men så är inte nödvändigtvis fallet. 1 Gb/s-switchen garanterar bara att routern kan överföra data mellan två lokalt anslutna datorer i den hastigheten. Den säger inget om hur snabbt routern kan skyffla trafiken mellan det lokala nätverket och internet.

WAN-till-LAN-throughput beskriver hur snabbt routern kan brygga in inkommande internettrafik i det lokala nätverket.

Den första versionen av den populära routern D-link DIR-655 hade en throughput på cirka 260 Mb/s. Den throughputen gör routern lämplig för internetuppkopplingar på upp till just 260 Mb/s. Om en dator med gigabitnätverkskort kopplas via den routern till en 250 Mb/s-internetuppkoppling (faktisk hastighet), kommer datorn att kunna ladda ned data i 250 Mb/s. Detta gäller självfallet under förutsättning att den faktiska internhastigheten är tillräckligt hög.

Datorn kan ladda ned data i den faktiska internethastigheten.

Om datorn däremot ansluts via samma router till en 500 Mb/s-internetuppkoppling (faktisk hastighet) kommer nedladdningshastigheten aldrig att överstiga 260 Mb/s.

Routern begränsar nedladdningshastigheten till sin throughput-hastighet.

Om routern i exemplet hade bytts ut mot en modernare router, till exempel D-link DIR-868L som har en throughput på över 1 Gb/s, hade datorn kunnat fortsätta ladda ned filer i den faktiska internethastigheten (500 Mb/s).

Throughputen från internet till det lokala nätverket (WAN till LAN) är den hastighetsriktning som flest användare är intresserade av. Alla routrar har även en motsvarande throughput från LAN till WAN, vilken är relevant vid uppladdning av filer. 

Våra nätverks trådbundna internhastigheter har på drygt två decennier gått från 10 Mb/s via 100 Mb/s till 1 Gb/s. Nästa logiska hastighetssteg är 10 Gb/s. Än så länge är 10 Gb/s-utrustning väldigt dyr, och i väntan på att priserna ska sjunka kan en annan teknik användas för att höja hastigheterna ytterligare. Den kallas Link-aggregation.

Link-aggregation använder två eller fler trådbundna anslutningar tillsammans. Det är exempelvis vanligt på prestanda-Nasar med dubbla gigabitnätverkskort. De kan anslutas med två nätverkskablar till routern eller switchen och därigenom höja hastigheten till 2 Gb/s. Hastigheten från en dator till Nasen blir aldrig högre än 1 Gb/s. Prestandavinsten uppnås när flera datorer ansluter samtidigt till Nasen.

Prestanda-Nas från Synology med dubbla nätverkskort och Link-aggregation.

Det finns även routrar som har så kallad dual-WAN-funktion. De är då utrustade med två WAN-nätverksportar (eller en nätverksport och en USB-port för 4G-modem). ­Beroende på modell kan nätverksportarna antingen användas för att höja den faktiska internethastigheten eller för att få en redundant internetuppkoppling. Det sistnämnda innebär att routern får två skilda internetuppkopplingar och växlar automatiskt från den ena till den andra vid anslutningsproblem.

Senast ändrad: 2015-11-17