Historisk maskin med kvinnlig operatör

Kvinnor i teknikens historia

Teknikhistorien är fylld av människor som stått för kända innovationer och framsteg, och idag har alla hört namnen Bill Gates, Alan Turing och Linus Torvalds. Men ett återkommande tema är de kvinnor i historien som stått för stora genombrott men som än idag är relativt okända. Här vill vi passa på att lyfta 5 kvinnor i teknikens historia som inte fick det erkännande som de förtjänade, i branscher dominerade av män.

Dr Kateryna Jusjtjenko

Uppfinnaren av ett av de första högnivåspråken

Kateryna Jusjtjenko (Катерина Ющенко) var en ukrainsk datavetare som utvecklade programmeringsspråket Address, ett av världens första högnivåspråk. Hennes innovation, precis som de från många andra kvinnor, har inte alls fått samma genomslag i historieböckerna som den förtjänar. Språket var före mer kända språk som Fortran och ALGOL 60, och till skillnad från dessa stödde det även indirekt adressering och en funktion som motsvarar dagens pekare, en mekanism som inte slog förens långt senare.

Jusjtjenko föddes 1919 i Ukraina. 1937 arresterades hennes far som ukrainsk nationalist och när hennes mamma försökte bevisa hans oskuld arresterades även hon och fängslades. Jusjtjenko hade precis börjat studera vid Kievs universitet, men blev utvisad som en "dotter till folkets fiender". Den enda institution som skulle acceptera henne på ett fullt statligt stipendium var Samarkand University i Uzbekistan.

När hon flyttade tillbaka till Ukraina efter andra världskriget, tilldelades hon sin doktorsexamen 1950 av Kyiv Institute of Mathematics vid ukrainska vetenskapsakademin, den första kvinnan i Sovjetunionen att doktorera i fysikaliska och matematiska vetenskaper i programmering. Hon var seniorforskare i sju år, då hon senare utsågs till chef för Institutet för datavetenskap.

Dr Kateryna Jusjtjenko.png

Bild: Ukrainas statliga vetenskapliga och tekniska bibliotek

Två år senare köpte institutet den första MESM, eller Small Electronic Calculating Machine, en av de första universellt programmerbara datorerna i Europa tillsammans med svenska BARK, och Jusjtjenko utsågs till chef för MESM-laboratoriet. Datorerna skulle användas för dataanalys inom forskningen, och de bestod av en CPU på 6000 vakuumtuber — hela systemet på 60 m² drog 25000 W! Hon insåg att komplexa uppgifter inte kunde utföras av MESM, som hade lite minne och var väldigt långsam, utan ett högnivåprogrammeringsspråk, men det krävde ett sätt för människor att programmera på det språket.

Hon experimenterade mycket och skapade tillsammans med kollegor ett adressprogrammeringsspråk som angav minnescellsadresser snarare än siffror. Således var hennes uppfinning två år före Fortran, tre år före Cobol och fem år före ALGOL. Programmeringsspråket Address användes för att lösa ekonomiska problem, men även inom flyg, rymdutforskning, maskinutveckling och av Sovjetiska försvaret – i synnerhet för att beräkna banorna för ballistiska missiler på 1950–60-talet. Address användes också under Apollo-Soyuz-testet 1975 mellan USA och Sovjetunionen, den första dockningen av två rymdfarkoster.

Kateryna Yushchenko fick många utmärkelser och blev medlem och korrespondent för AS USSR. Hennes porträtt pryder även entrén till galleriet för programmeringshistoria på World Museum of Information Technology i England.


Marie Van Brittan Brown

Uppfinnaren av det första kamerabaserade hemsäkerhetssystemet

Säkerhetssystem för hemmet består idag i grunden av en eller flera övervakningskameror, och grunden till detta lades av Marie Van Brittan Brown, uppfinnaren till det första hemsäkerhetssystemet. Patentet för uppfinningen lämnades in 1966, och det påverkade senare moderna hemsäkerhetssystem som fortfarande används idag.

Browns uppfinning inspirerades av säkerhetsrisken som hennes hem stod inför i grannskapet där hon bodde. Marie Brown arbetade som sjuksköterska och hennes man, Albert Brown, arbetade som elektroniktekniker. Deras arbetstid var inte de vanliga 9-till-5, och brottsfrekvensen i deras stadsdel i Queens i New York City var hög. Detta ledde Brown till att skapa ett system som skulle göra det möjligt för henne att veta vem som var hemma hos henne och kontakta relevanta myndigheter så snabbt som möjligt.

Hennes ursprungliga uppfinning bestod av titthål, en kamera, TV, mikrofon och högtalare. Pricken över i-t i uppfinningen var en larmknapp som kunde tryckas in för att omedelbart kontakta polisen. Marie och hennes man Albert Brown ansökte om ett patent den 1 augusti 1966 under titeln "Hemsäkerhetssystem som använder TV-övervakning."

Browns uppfinning lade grunden för dagens säkerhetssystem som använder sig av funktioner som videoövervakning, fjärrstyrda dörrlås, knapp för att trigga larm, snabbmeddelanden till larmcentral och polis, samt tvåvägs-röstkommunikation. Browns patent har refererats flertalet gånger i nyare patent, även så sent som 2013, och används än idag i system i kontor, lägenhetshus, banker med mera.

Brown föddes i Queens, New York 1922 och bodde där fram till sin död den 2 februari 1999, vid en ålder av sjuttiosex. Brown var mamma till två barn, varav ett, Norma Brown, fortsatte med att bli sjuksköterska och uppfinnare.

Marie_Van_Brittan_Brown.jpg

Bild: kreolmagazine.com

imagesz3kc.png

Patent nr: 3,482,037 från Marie Van Brittan Brown et. al.


Dame Stephanie "Steve" Shirley

Pionjär för kvinnors möjligheter inom it-sektorn

En person som varit enormt betydelsefull inte för en särskild teknisk innovation men för kvinnor inom teknikbranschen i stort är Stephanie Shirley. Shirley ville skapa arbetsmöjligheter för kvinnor som på grund av till exempel omsorg av familj och anhöriga hade svårt att få andra, traditionella anställningar, och hon ville få in fler kvinnor i dator- och programmeringsyrket. Hon förespråkade en policy för anställda som underlättade familjelivet, särskilt genom att införa flexibla arbetstider och distansarbete, något som var unikt under denna tid. 

Hon föddes Vera Buchthal och växte upp i England efter att familjen flytt Nazityskland. Hennes karriär började på Dollis Hill Post Office där intresset för datorer väcktes, och med hjälp av kvällsstudier skaffade hon sig en kandidatexamen i matematik. 1962 skapade hon företaget Freelance Programmers. Bland de första 300 anställda var 297 kvinnor, och hennes vision och jobbmöjligheter för kvinnor ledde jämställdhetsutvecklingen i Storbritannien. En oanad konsekvens av framgångarna var en lag 1975 som ämnade att stoppa rekrytering baserat på kön, och Shirley tvingades börja anställa fler män när företaget växte.

Hennes initiativ var viktigt inte bara för att få in kvinnor in i programmeringsbranschen men även för att visa på vikten av flexibla arbetstider och distansarbete, något som nu är vardag för många utvecklare världen över. Hennes tidiga initiativ inom distansarbete var ständigt omskrivet i de allra första studierna på 70-talet kring distansarbete.

Dame_Stephanie_Shirley.jpg

bild: steveshirley.com

Hon antog under sin karriär även smeknamnet Steve för att hjälpa henne i den mansdominerade företagsvärlden, då hon snabbt insåg att brev signerade med hennes kvinnliga namn aldrig fick några svar. Namnet Steve hänger kvar än idag, bland annat i namnet på hennes hemsida, steveshirley.com. Hon utsågs till Dame Commander av brittiska monarkin år 2000.

Företaget hade totalt över 8500 anställda, och designade och utvecklade mjukvara för svarta lådan i Concorde-planen samt var med och utvecklade nya mjukvarustandarder och protokoll. Hon sålde företaget vid sin pension 1991, som år 1996 listades på aktiemarknaden och senare värderades till 3 miljarder dollar (idag motsvarande ca 60 miljarder SEK).


Marian Croak

Uppfinnaren av VoIP

Marian R. Croak är en produktiv uppfinnare och utvecklare inom röst- och datakommunikation, med över 200 patent i hennes namn. Hon är mest känd för att utveckla Voice Over Internet Protocols (VoIP), tekniken som konverterar ljud till ett digitalt format som sedan kan skickas över internet och tillåter användare att ringa ett samtal direkt från en dator eller annan digital enhet.

Marian Croak föddes 1955 och växte upp i New York City, och tog sin grundexamen från Princeton University och sin doktorsexamen i socialpsykologi och kvantitativ analys från University of Southern California. Croaks karriär tog fart 1982 när hon började på AT&T Bell Laboratories. Där tjänstgjorde hon i olika befattningar inom röst- och datakommunikation i över tre decennier. Croak förutspådde att internet skulle ta över dåtidens telekommunikation via telefonkabel, och det ledde henne att utveckla en teknik som skulle tillåta samtal över internet, det som vi idag kallar VoIP. Medan Croak avancerade i graderna på AT&T Labs, var hon med och utvecklade teknologin inom områden som röst- och textmeddelanden på mobiltelefoner.

En annan uppfinning från Croak var ett system för att enkelt låta människor donera till välgörenhetsorganisationer via sms. År 2003 utvecklade AT&T en teknik för att låta American Idol-tittare rösta genom sms, något som inte hade gjorts innan, inte minst för att sms då var relativt nytt. Efter orkanen Katrina år 2005 såg Croak ett behov av att för att låta människor donera till välgörenhetsorganisationer via sms, och använde röstsystemet som grund för det nya patentet. Det var inte förens flera år senare med jordskalven i Haiti som donation via sms först slog igenom, och patentet (som är fritt att använda) är grunden för donationssystemen hos bland annat Röda Korset och Save the Children.

330px-The_Next_Three_Billion-_Marian_Croak_speaking.jpg

Bild: New America/Wikimedia Commons

imagedkmp7.png

Tidig ritning av grunderna till dagens VoIP.

Innan hon lämnade AT&T 2014 hade Croak titeln Senior Vice President for Applications and Services Infrastructure. I denna position ledde hon över 2 000 datavetare och ingenjörer och hanterade över 500 program. Marian Croak arbetar för närvarande för Google som Vice President of Engineering, med fokus på att expandera tillgången till internet i världen.


Karen Sparck Jones

Lade grunden för dagens sökmotorer som Google

Grunderna till dagens sökmotorer, som hur de förstår naturligt språk och hur de sorterar och väger vikten av olika ord i text, lades av Karen Sparck Jones. I en tid då de flesta forskare försökte få människor att använda kod för att prata med datorer, var Spärck Jones fast besluten att lära datorer att förstå oss. Fascinerad av naturlig språkbehandling (NLP) och informationssökning ville hon programmera en dator för att förstå ord som "fält" som kan ha många betydelser. Så hon började med den mödosamma uppgiften att programmera en massiv synonymordbok – början på NLP som vi känner det idag.

Hon föddes i England 1935, och efter sin utbildning fick hon upp intresset för datavetenskap. Det var via hennes man som hon fick sin första forskarposition på Cambridge Language Research Unit (lingvistik-institutionen). På 1970-talet hade hon kommit på de revolutionära begreppen omvänd dokumentfrekvens (if-idf) och viktning av indextermer. Genom att kombinera statistik med lingvistik etablerade hon formler som förkroppsligade principer för hur datorer kunde tolka relationer mellan ord.

If-idf är intressant för att förstå hur en sökmotor fungerar, så vi tar ett exempel. Föreställ dig en text, som denna, och hur ett system som Google hade försökt förstå vad texten handlar om. Ett sätt att göra det är med if-idf, där orden i denna text rankas efter hur ofta de används i relation till en större samling texter. Ord som ”teknik”, ”år” och ”text” förekommer ofta, men de är vanliga även i andra texter, medan namnen på kvinnorna i denna text förekommer mer sällan, vilket då indikerar för systemet att namnen i denna text är vad texten handlar om. Idag är dessa principer kärnan i varje modern sökmotor.

Karen Sparck Jones fortsatte att bidra till datavetenskap fram till sin död 2007, antingen genom att gå med i Alvey-programmet för att stödja forskning inom kunskapsteknik i Storbritannien eller genom att förespråka fler kvinnor inom datorer och teknik.

Karen-sparck-jones.jpg

Bild: New York Times

Få mer. Bli medlem!

Som medlem hos oss får du alltid lite mer. Som till exempel låga medlemspriser, unika kampanjer, 100 dagars öppet köp och bonuscheckar. Dessutom sparas alla dina köp i ditt medlemskap så att du slipper spara papperskvitton för eventuella returer. Ditt medlemskap är helt digitalt och helt kortlöst. Och väldigt smidigt.

Läs mer
image_alt
Medlem i trygg e-handel
KUNSKAP OCH TILLBEHÖR TILL HEMELEKTRONIK© Copyright 2024 Kjell & Company
Det verkar som att du använder en gammal webbläsare, det kan göra att allt inte fungerar eller ser ut som det borde.