Ladda el- & hybridbil

För att ladda en elbil behövs det en laddare. Det finns flera typer av laddare som är olika effektiva, laddar med olika hastighet och är olika säkra att använda. I det här avsnittet ska vi se närmre på de olika typerna av laddare som finns och vilken laddare man bör använda i olika situationer. Dessutom ska vi kika på bilens inbyggda laddkrets och vad den fyller för funktion.

Det finns två typer av spänning: likspänning och växelspänning. Spänningen på ett batteri är det tydligaste exemplet på likspänning. Kännetecknande för likspänning är nämligen att det finns en fast pluspol och en fast minuspol. Strömmen som kommer från en likspänningskälla kallas likström, vilket förkortas DC. Likström går alltid i samma riktning (från plus till minus).

Växelspänning, motsatsen till likspänning, är spänningstypen i eluttaget eller från laddare/laddboxar. Den kallas växelspänning eftersom den växlar fram och tillbaka mellan de två polerna. Växelspänningen ger i sin tur upphov till en växelström, vilket förkortas AC. Växelström växlar riktning fram och tillbaka.

Eftersom batterierna i el- och hybridbilar laddas med likspänning behöver spänningen från laddaren omvandlas. I varje elbil sitter en laddkrets som bland annat har till uppgift att se till att batteriet laddas så effektivt som möjligt och att laddningen sker på ett säkert sätt. Laddkretsen kan på sätt och vis jämföras med nätadaptern som många elektriska apparater drivs av, eftersom den, precis som bilens laddkrets, omvandlar växelspänningen från elnätet till likspänning som batteriet kan ta emot.

Laddkretsen ser till att batteriet aldrig överladdas eller blir för varmt och kommunicerar med laddaren för att förhandla fram en optimal laddeffekt.

Laddaren/laddstationen skickar ström till bilens laddkrets som omvandlar växelström till likström.

Det enklaste sättet att ladda en elbil är genom en laddare som kopplas in i det vanliga eluttaget i hemmet. Denna typ av laddare följer oftast med när man köper elbil och den kan användas nästan överallt där det finns eluttag. Att ladda genom ett vanligt eluttag är dock långsamt och inte lika säkert som andra alternativ.

Schuko
Schuko, ett namn som du kanske aldrig kommit i kontakt med tidigare, är benämningen på våra helt vanliga eluttag i hemmet. Även om namnet är nytt har du garanterat använt ett sådant uttag tidigare. Ur ett vanligt Schuko-uttag kan man enkelt ladda sin el- eller hybridbil. Hur mycket ström uttaget kan leverera beror på hur stor säkringen i elcentralen är. Uttaget är dock tillverkat för att klara av maximalt 10 A under kortare perioder. Under längre perioder med hög strömförbrukning kan det bli varmgång i uttaget. Därför rekommenderar elsäkerhetsverket att uttaget endast används vid nödladdning. I Norge är det till och med förbjudet att ladda från Schuko-uttag i annat syfte än vid nödladdning.

Laddare för vanligt Schuko-uttag har i regel justeringsmöjligheter för att anpassa strömstyrkan. Eftersom Schuko-uttag inte klarar laddning med hög ström under längre perioder kan det vara bra att ställa ned strömstyrkan för att undvika varmgång i uttaget.

De mer avancerade laddarna för Schuko-uttag har temperatursensorer i kontakterna för att automatiskt justera strömstyrkan vid varmgång i kontakter och uttag. På så sätt kan man undvika eventuella konsekvenser av varmgången, exempelvis brand. Värt att notera är att även bakomliggande elinstallation kan vara bristfällig och både kablar och skarvar kan bli varma under användning.

CEE
CEE är ett blått, runt uttag med tre stift. I Norge är kontakten vanlig på laddstationer för elbilar. De förekommer ofta även på camping- och byggarbetsplatser i hela Europa. Det finns adaptrar som omvandlar CEE-kontakten till vanliga schuko-kontakter för att ladda elbilen med en laddkabel. CEE är kraftigare och är därför ett bättre alternativ än schuko-kontakten för tillfällig laddning.

Om en adapter från CEE till Schuko används bör man vara medveten om att samma problematik uppstår i Schuko-skarven som när man laddare direkt från ett Schuko-uttag.

Laddboxen är en vital del för återkommande och kontinuerlig laddning av el- och hybridbilar. Med en korrekt installerad laddbox behöver man aldrig bekymra sig över om laddningen är osäker. Vissa boxar har även stöd för laddning av två bilar samtidigt och balanserar då effekten mellan bilarna för att båda ska laddas säkert utan att överbelasta laddboxen.

Laddboxar kan monteras på vägg (wallbox) eller på stolpe (laddstolpe). Det är för det mesta precis samma typ av laddbox men med olika fästen beroende på vad som passar bäst på platsen där laddboxen installeras.

Beroende på vad bilen har stöd för och hur snabbt man vill kunna ladda finns det olika typer av laddboxar. Det som framför allt skiljer sig är stödet för enfas- eller trefasladdning och hur mycket ström laddboxen klarar av att hantera. Att köpa en snabbare laddare än vad som egentligen behövs skadar inte. Alla bilar kan laddas med alla laddare förutsatt att de är utrustade med rätt kontakter. Det finns även adapterkablar för att ladda exempelvis en bil med Typ 1-kontakt från en laddare utrustad med Typ 2-kontakt.

Grönt avdrag för laddstation
Sedan 1 januari 2021 kan alla som vill installera elbilsladdare hemma ta del av ett skatteavdrag för grön teknik. För att få avdrag är en förutsättning att laddare, installation och eventuella tillbehör faktureras på en och samma faktura. Om det kravet uppfylls ger det 50% (eller maximalt 50 000 kr) avdrag på den totala kostanden. Om man kan ta del av avdraget eller inte beror på hur mycket skatt du har betalat in under året och vilka andra avdrag du har gjort. Läs mer på Skatteverkets webbplats.

Lastbalansering
I hemmet finns det många olika apparater och elektronikprylar som samtidigt behöver ström för att fungera. Du som bor i villa har säkert noterat att det finns tre huvudsäkringar som avgör hur mycket ström alla apparater får dra tillsammans innan huvudsäkringarna slår ifrån. Huvudsäkringarna kan exempelvis klara 20 A vardera. Således kan hemmets apparater tillsammans dra maximalt 60 A utan att säkringarna slår ifrån, under förutsättningen att belastningen är jämnt fördelad mellan säkringarna.

En vanlig laddbox eller elbilsladdare skulle exempelvis kunna dra 16 A över en fas. Det innebär att resterande apparater som är kopplade över samma huvudsäkring endast kan dra 4 A innan den huvudsäkringen slår ifrån.

För att kunna använda hemmets apparater utan att riskera att huvudsäkringarna slår ifrån kan man installera en så kallad lastbalansering. Om lastbalansering finns installerad har hemmets apparater alltid högre prioritering i elnätet än laddaren till elbilen. Det betyder att om du slår på vattenkokaren som drar 10 A samtidigt som bilen laddas med 16 A så kommer lastbalanseringen att kommunicera med laddboxen och säkerställa att laddboxen inte drar mer ström än vad som finns tillgängligt för att inte överbelasta elnätet.

Lastbalansering är fördelaktigt av två anledningar. För det första ser lastbalanseringen till att elnätet aldrig blir överbelastat vilket innebär att huvudsäkringen aldrig behöver slå ifrån. För det andra laddas elbilen mer effektivt om lastbalansering finns installerat, eftersom effekten på laddaren automatiskt justeras upp när resten av hemmet inte är i lika stort behov av ström.

Lastbalansering mellan ladduttag
Laddboxar som har möjlighet att ladda två elbilar samtidigt har även lastbalansering inbyggt. Det är dock viktigt att notera att den inbyggda lastbalanseringen fyller en helt annan funktion än den fristående lastbalanseringen som monteras i elcentralen. Den inbyggda lastbalanseringen fördelar den tillgängliga strömmen mellan två bilar som laddas samtidigt. Det kan ske automatiskt eller utefter variabler som kan programmeras av användaren om laddboxen tillåter det.

Det kan även finnas tillfällen då flera laddboxar behöver kommunicera med varandra för att fördela strömmen jämnt mellan flera separata laddare. En del mer avancerade modeller är utrustade med den funktionaliteten. Det är fördelaktigt på platser där många laddboxar installeras och ansluts till samma elnät under samma elmätare, exempelvis på parkeringen till en bostadsrätt.