Bättre trådlös täckning

Bättre trådlös täckning

Det blir allt viktigare med god trådlös nätverkstäckning i hela hemmet. Detta eftersom vi både skaffar allt fler mobila enheter och får allt mer nätverksansluten hemelektronik. För tio år sedan var det högst osannolikt att det fanns en nätverksuppkopplad personvåg i badrummet. Idag är nätverksuppkoppling nästintill standard på de mer avancerade personvågsmodellerna. Det ställer krav på att det inte bara finns trådlös nätverkstäckning i de delar av huset där vi oftast rör oss. Nu måste den trådlösa nätverkssignalen nå hela vägen in i badrummet. Den måste också nå hela vägen ut i trädgården, så att vi kan strömma webb-TV till surfplattan när vi solar i hammocken.

Routerns placering

I ett mindre nätverk är routern det enda trådlösa nätverksnavet. Det är till den som alla datorer, mobiltelefoner, surfplattor och andra trådlösa nätverksenheter ansluter. De senaste årens routerutveckling har framförallt fokuserat på att ge routrarna högre trådlös prestanda (d.v.s. fler megabit per sekund). Routrarnas trådlösa räckvidd har också ökat, men inte alls i samma utsträckning som deras hastighet. Introduktionen av nätverkskommunikation på 5 GHz-bandet var rentav en nackdel rent räckviddsmässigt (läs mer om 5 GHz-bandet i Nätverk 9.3).

En av de främsta anledningarna till att routrarna inte har fått någon markant bättre räckvidd är att de har begränsad uteffekt. Routrarna får helt enkelt inte skicka hur stark signal som helst, utan är begränsade till 100 mW av dagens regelverk (på 2,4 GHz-bandet). Om routrarna hade fått skicka starkare signal hade de också kunnat nå längre. Samtidigt hade de också stört och blivit störda av fler grannätverk, vilket hade sänkt de trådlösa hastigheterna. Dagens begränsning på 100 mW är därför en bra kompromiss.

En tidigare vanligt förekommande lösning för att få bättre trådlös prestanda var att byta ut antennerna på routern. Det är fortfarande en bra lösning för att sätta upp trådlösa nätverkslänkar på riktigt långa avstånd (till exempel mellan hus), men det är inte en ­optimal lösning för att få bättre täckning i hemmet eller på kontoret. Detta eftersom vi inte vill utrusta enheterna i andra änden av den trådlösa länken (d.v.s. våra mobila enheter) med kraftfullare antenner. Som tur är finns det andra och bättre lösningar.

Den första åtgärden som alltid bör övervägas är en omplacering av routern. Eftersom routern har en begränsad uteffekt är det viktigt att den placeras där den gör mest nytta. Genom att gömma undan routern i ett skåp i ett hörn av huset, ges routern synnerligen dåliga förutsättningar att leverera god täckning. I nybyggda hus installeras ofta den obligatoriska patchpanelen (se Nätverk 7.1) i ett kopplingsskåp av metall. Detta för att det ska gå att samla alla kablar på en plats och dölja all teknik. Genom att sätta den trådlösa routern inne i det skåpet blir den avskärmad och ger endast god täckning inne i kopplingsskåpet!

Placera inte den trådlösa routern inne i ett kopplingsskåp av metall!

Routern bör istället placeras så fritt som möjligt och i ett av rummen där det är som vikt­igast med god täckning. Denna rekommendation kan vara problematisk att förverkliga av två anledningar. Det första problemet kan uppstå när huset saknar distributionsnät för nätverkssignal. Saknas ett sådant måste en ny och troligtvis lång nätverkskabel installeras för att kunna placera routern på dess optimala plats. Det problemet går lyckligtvis att lösa. Med hjälp av två stycken homeplug-enheter kan vilka två eluttag som helst förvandlas till två nätverksuttag med en trådbunden koppling mellan sig. Genom att sätta en homeplug på platsen för den inkommande internetsignalen (modemet eller det dedikerade nätverksuttaget) och en där routern står, kan internetsignalen distribueras fram till routern över elnätet. Läs mer om homeplug-lösningar i Nätverk 8.

Använd en homeplug-lösning för friare routerplacering.

Det andra problemet kan uppstå i den rakt motsatta situationen: när huset har ett distri­butionsnät för nätverk. En router gör mycket mer i nätverket än att skicka ut trådlös nätverkssignal. Det är också den som sammanlänkar hela nätverket. Det gör att den av praktiska skäl måste stå nära patchpanelen (kopplingsnavet i distributionsnätet), vilket troligtvis inte är den bästa placeringen ur trådlös täckningssynpunkt. Då måste ­nätverket istället byggas ut med en eller flera accesspunkter.

Accesspunktens funktion

En accesspunkt påminner ofta utseendemässigt om en router. Den fyller dock en annan funktion som snarare kan liknas vid en trådlös switch. Precis som det går att använda en switch för att ansluta fler datorer trådbundet till routern, kan en accesspunkt användas för att ansluta fler datorer trådlöst till routern.

En accesspunkt påminner ofta utseendemässigt om en router.

En accesspunkt gör ett trådbundet nätverk trådlöst. Genom att använda en accesspunkt gör det inget om routern måste placeras på en plats som är suboptimal ur trådlös täckningssynpunkt. Accesspunkten kan (istället för routern) placeras där den trådlösa nätverks­signalen behövs som mest. Routern skickar då signalen trådbundet fram till access­punkten där den sedan skickas ut trådlöst.

En accesspunkt gör ett trådbundet nätverk trådlöst.

Användandet av en accesspunkt medför inte att routerns trådlösa nätverk behöver inaktiveras. Det går utmärkt att både använda accesspunkten och routern för att skicka ut trådlös nätverkssignal. Det finns samtidigt inget krav på att routern måste ha sitt trådlösa nätverk igång. Det går till och med att koppla en accesspunkt till en renodlat trådbunden router för att göra den trådlös.

I riktigt stora hus är det inte möjligt att täcka alla ytor med enbart en accesspunkt (eller enbart en router). Genom att placera ut flera accesspunkter i strategiskt valda rum kan det trådlösa nätverket täcka hela huset.

Det går att kombinera flera accesspunkter för att täcka riktigt stora ytor.

Av prestandaskäl bör routern och accesspunkterna få egna trådlösa nätverksnamn (SSID:n). Om routern exempelvis heter Hemma Plan 1 kan accesspunkten på ovan­våningen heta Hemma Plan 2. Det är fortfarande samma nätverk även om det är olika trådlösa nätverksnamn. En dator som ansluter till Hemma Plan 2 kan kommunicera med en surfplatta som är ansluten till Hemma Plan 1. Detta fungerar på precis samma sätt som att en 2,4 GHz-ansluten enhet kan kommunicera med en 5 GHz-ansluten enhet (eller att en trådbunden enhet kan kommunicera med en trådlös enhet).

Om samma trådlösa nätverksnamn används på alla accesspunkter i nätverket (inkl. routern) kommer endast ett nätverk att visas när hemmets datorer, mobiltelefoner och surfplattor letar efter trådlösa nätverk. Användarna saknar då möjlighet att själva välja vilken accesspunkt de vill vara anslutna till. Det är önskvärt att kunna välja accesspunkt, så att inte ens mobila enhet är ansluten till en accesspunkt som befinner sig längre bort än den närmsta. Om samma trådlösa nätverksnamn används kan användarna inte göra något åt prestandaproblemen som uppstår när deras mobila enheter är anslutna till onödigt svaga accesspunkter (förutom att möjligtvis frånkoppla och ansluta på nytt). Hur bra de mobila nätverksklienterna är på att känna av om det finns bättre lämpade accesspunkter att ansluta till varierar beroende på vilken nätverkskrets de har i sig.

Med samma trådlösa nätverksnamn på alla accesspunkter finns det också risk för avbrott i anslutningen när användare vandrar runt med sina mobila enheter. Om en ­användare laddar ned en fil, för ett IP-telefonisamtal eller deltar i en videokonferens kommer den pågående anslutningen med hög sannolikhet att brytas när hans eller ­hennes mobila ­enhet släpper kopplingen till den ena accesspunkten och ansluter till den andra. Hur detta löses i större trådlösa företagsnätverk behandlas i Nätverk 11.

När en dator ansluter till en av husets accesspunkter får den samma trådlösa prestanda som när den ansluter direkt till routern. Detta gäller givetvis under förutsättning att de trådlösa accesspunkterna följer samma trådlösa nätverksstandard som routern (till exempel Wireless AC med två dataströmmar). För att möjliggöra riktigt höga över­föringshastigheter måste både routern och accesspunkterna vara utrustade med gigabit-nätverksportar och vara sammanlänkade med en nätverkskabel som klarar upp till 1 Gb/s.

Inkoppling av accesspunkter

Signalen mellan routern och accesspunkten skickas trådbundet. Med ett distributionsnät för nätverkssignal i byggnaden är det lätt att placera ut accesspunkter i rummen där det behövs och låta signalen gå i kablarna inne i väggarna fram till patchpanelen (som i sin tur kopplas till routern eller en switch).

Med ett distributionsnät för nätverkssignal är det lätt att placera ut accesspunkter.

Om det inte finns något distributionsnät för nätverkssignal kan en homeplug-lösning användas istället. Genom att koppla en homeplug till routern och en homeplug till access­punkten kan signalen mellan routern och accesspunkten skickas över elnätet (se Nätverk 8). En homeplug vid routern kan till och med skicka nätverkssignal till ett flertal homeplug-enheter i olika rum. Till dessa homeplug-enheter kan i sin tur accesspunkter kopplas.

Om det inte finns något distributionsnät kan signalen skickas via elnätet istället.

Denna lösning har blivit så populär att flera homeplug-tillverkare har tagit fram ­modeller med inbyggda accesspunkter! Då kopplas en helt vanlig homeplug-enhet till routern. Den skickar sedan ut signal till alla homeplug-accesspunkter som finns inkopplade runt om i huset.

Exempel på homeplug med inbyggd accesspunkt.

Konfiguration av accesspunkt

Moderna accesspunkter för konsumenter är lätta att konfigurera. Exakt hur konfigurationen görs varierar från modell till modell. I denna bok har vi valt att demonstrera ett av de vanligaste tillvägagångssätten, vilket är när accesspunkten levereras förkonfigurerad för att få en IP-adress av routern. Modellen i exemplet är en Linksys WAP300N. Den levereras med en konfigurationsmjukvara för Windows och Mac OS X som stegar administratören igenom konfigurationsprocessen.

Exempel på konfigurationsmjukvara som används för att hjälpa administratören att installera en accesspunkt.

Eftersom sådana konfigurationsmjukvaror inte följer med alla accesspunkter (och dessutom kräver tillgång till en dator som kör Windows eller Mac OS X) visar vi här istället hur konfigurationen görs genom webbgränssnittet.

Steg 1. Koppla in accesspunkten

Accesspunkten har generellt endast en nätverksport på baksidan. Vi kopplar den ena änden av en nätverkskabel dit och kopplar den andra änden till någon av routerns LAN-portar. Om LAN-portarna på routern inte räcker till går det utmärkt att koppla en switch mellan routern och accesspunkten.

Steg 2. Hitta accesspunktens IP-adress

Det förekommer accesspunkter på marknaden som inte är förkonfigurerade att ta emot en IP-adress av routern. Då måste datorns nätverksinställningar förkonfigureras ­enligt den aktuella accesspunktens manual. Eftersom sådana accesspunkter sällan säljs till konsumenter förutsätter vi här att routern har tilldelat accesspunkten en IP-adress. ­Nästa konfigurationssteg är därför att ta reda på vilken IP-adress som routern har tilldelat accesspunkten.

I alla routrars webbgränssnitt går det att få fram en lista över vilka IP-adresser som ­anslutna enheter har blivit tilldelade.

I Windows går det också att öppna Utforskaren och välja att visa enheterna som finns i nätverket. Genom att skriva Nätverk i Utforskarens adressfält får vi upp rutan som visas på bilden.

Vi högerklickar sedan på den aktuella accesspunkten och väljer Egenskaper. Under Info­rmation för felsökning ser vi accesspunktens IP-adress.

Steg 3. Grundkonfigurera accesspunkten

Vi öppnar valfri webbläsare och skriver in accesspunktens IP-adress. Där väljer vi vilket språk vi vill genomföra konfigurationen på.

Många accesspunkter kan även användas som annat än renodlade accesspunkter. I detta exempel kan vi också använda vår accesspunkt som trådlös mediabrygga (se Nätverk 7.9) och trådlös range extender (se Nätverk 7.5). Vi väljer anslutningspunkt (d.v.s. access­punkt).

Steg 4. Välj inställningar för accesspunkten

I detta steg väljs vilka inställningar accesspunkten ska använda. Modellen i fråga har stöd för både 2,4 GHz- och 5 GHz-bandet, men kan inte kommunicera på båda frekvensbanden samtidigt. Vi måste därför välja vilket av frekvensbanden som ska användas.

Det går utmärkt att använda en accesspunkt på 2,4 GHz-bandet och en annan accesspunkt på 5 GHz-bandet. Det går till och med att använda en 5 GHz-accesspunkt för att ge 5 GHz-stöd till en router som endast har stöd för 2,4 GHz-bandet.

På samma inställningssida får vi också välja trådlöst nätverksnamn (SSID). Vi väljer Hemma Plan 2 för att särskilja accesspunktens trådlösa nätverksnamn från routerns.

Steg 5. Säkra nätverket och accesspunkten

Accesspunkten behöver få två lösenord inställda. Det första lösenordet är det som använd­arna ska ange när de vill ansluta till accesspunktens trådlösa nätverk. Det kan med fördel vara samma lösenord som används för routerns trådlösa nätverk (eftersom det är samma nätverk). Lösenorden behöver dock inte vara desamma. Det andra lösen­ordet är det som vi (administratören) ska ange för att ändra accesspunktens inställningar.

Varning! En oskyddad alternativt dåligt skyddad accesspunkt öppnar hela nätverket för intrång och avlyssning!

Säkra det trådlösa nätverket

Precis som det är viktigt att säkra routerns trådlösa nätverk, måste också access­punktens trådlösa nätverk skyddas. Inställningen görs på precis samma sätt. Läs mer om vilka säkerhets­inställningar som bör väljas i Nätverk 13.

Säkra accesspunkten

Administrationslösenordet bör också bytas. Om standardinställningen behålls kan vem som helst som är inne i nätverket logga in i accesspunkten och ändra dess inställningar. I exemplets accesspunkt kallas detta ”enhetslösenord”. Administrationslösenordet (enhets­lösenordet) kan men bör inte vara samma lösenord som används till routern, eftersom samma lösenord aldrig bör användas i flera olika sammanhang.

Steg 6. Anslut till accesspunkten

När detta är klart kommer accesspunkten att starta om. När den har vaknat upp igen kommer både accesspunktens och routerns trådlösa nätverksnamn att synas vid en ­sökning efter trådlösa nätverk (under förutsättning att sökningen görs på en plats där både routern och accesspunkten har täckning). Vi ansluter alla våra datorer, mobiltelefoner och surfplattor till båda nätverksnamnen, så att det sedan är lätt att hoppa mellan dem. Om accesspunkten har stöd för WPS kan vi ansluta kompatibla enheter med ett knapptryck (se Nätverk 10.7).

Om vi hade använt samma trådlösa nätverksnamn för alla accesspunkter (ej rekommenderat) hade vi endast behövt ange inställningarna en gång för hela nätverket istället för en gång per accesspunkt.

Bonus-konfiguration

För att förenkla överblickandet av ett större nätverk, rekommenderar vi att avancerade användare låser IP-adresserna på alla accesspunkter. Detta är dock inget som behöver göras!

Routrar har det som kallas ett DHCP-spann, i vilket de delar ut IP-adresser till enheter som ansluter. Det brukar exempelvis vara från 192.168.0.100 till 192.168.0.199. Läs mer om DHCP i Nätverk 5.3.

I detta fall är routerns IP-adress 192.168.0.1 och DHCP-spannet är det ovannämnda. Vi väljer att ge accesspunkten IP-adressen 192.168.0.2 eftersom den är lätt att komma ihåg och ligger utanför DHCP-spannet.

Accesspunkter har, likt alla routrar, en uppgraderingsbar mjukvara som kallas firmware. Vi besöker därför accesspunkttillverkarens webbsida för att se om det finns någon nyare firmware än den som är installerad på accesspunkten vid leverans. Detta för att åtgärda eventuella säkerhets-, kompatibilitets- och stabilitetsproblem.

Repeaterns funktion

En accesspunkt måste anslutas trådbundet till routern. Det ställer till problem när det inte är möjligt att dra kabel eller använda en homeplug-lösning. Då finns som tur är ­repeatrar som tar emot en trådlös signal och skickar vidare den trådlöst igen. Det behöver alltså inte finnas någon kabel mellan repeatern och routern.

En repeater tar emot en trådlös nätverkssignal och skickar ut den igen.

En repeater är en perfekt lösning om exempelvis det trådlösa nätverket inte når ut i trädgården. Genom att placera en repeater i fönstret kan nätverkssignalen repeteras så att den når hela vägen ut i trädgården också. Observera att en repeater inte förstärker någon signal. Den har alltså inte bättre räckvidd än en router. Den repeterar signalen!

En repeaterlösning har både för- och nackdelar jämfört med en accesspunktslösning. En repeater har en betydligt friare placering, eftersom det räcker med att det finns ström för att den ska fungera. Tack vare WPS är den också ännu enklare att konfigurera. Tyvärr medför den lägre trådlösa hastigheter för klienterna som ansluter till den jämfört med om de hade varit anslutna till en accesspunkt. Eftersom repeatrar generellt endast har en radiodel i sig, måste de använda samma hårdvara för att ta emot och skicka signal i båda riktningarna. Det gör att hastigheten halveras jämfört med användning av en accesspunkt.

Det är viktigt att komma ihåg att halva hastigheten fortfarande kan vara väldigt bra. Om det inte är möjligt att använda en accesspunkt så är en repeater det enda alternativet för att få den trådlösa nätverkssignalen att nå hela vägen. Hälften av exempelvis 60 Mb/s är alltid bättre än 0 Mb/s!

På grund av hastighetssänkningen är det mycket viktigt att använda unika trådlösa nätverksnamn (SSID:n) för alla repeatrar. En användare vill aldrig vara ansluten till en repeater om det inte behövs. Om samma trådlösa nätverksnamn används för både ­routern och repeatern får användarna ingen möjlighet att själva välja till vilken av de två trådlösa knutpunkterna de ska vara anslutna.

När en användare befinner sig långt ifrån routern har han eller hon inget annat alternativ än att ansluta till repeatern.

På den illustrerade platsen är repeatern både starkare och snabbare.

När han eller hon däremot befinner sig på platsen som illustreras nedan kommer det att vara direkt kontraproduktivt att vara ansluten till repeatern. På den markerade platsen kommer repeatern att ha en starkare signal än routern, men användaren får dubbelt så hög överföringshastighet om han eller hon ansluter till den svagare routern istället!

På den illustrerade platsen är repeatern starkare men routern snabbare!

Tumregeln är alltså att alltid ansluta direkt till routern (eller accesspunkten) när det är möjligt.

Placering av repeater

En korrekt placering av repeatern är av högsta vikt! Till skillnad från en accesspunkt ska repeatern inte placeras mitt bland alla trådlösa enheter. Eftersom den repeterar signalen måste den ha tillräckligt bra ingångssignal att repetera. För att ge bra resultat måste den också nå hela vägen till de mobila enheterna som ska ta emot signalen. Denna motstridighet löses bäst med en kompromiss.

En repeater bör placeras mitt emellan routern och platsen där de mobila enheterna ­brukar befinna sig. Placeras den för nära routern fyller den inte någon funktion, eftersom den då inte ökar det trådlösa nätverkets räckvidd nämnvärt.

En repeater som står för nära routern förbättrar knappt räckvidden.

Den får heller inte placeras för nära platsen där de mobila enheterna brukar befinna sig. Anledningen till att repeatern behövs är ju per definition att det är dålig täckning där. Repeatern har inte bättre mottagningsförmåga än datorerna, så om datorerna har dålig täckning där har repeatern det likaså.

En repeater som står för nära platsen där routern saknar täckning får ingen signal att repetera.

Den gyllene medelvägen blir alltså att placera routern på mitten. Den exakta placeringen bör testas fram genom att flytta runt repeatern och se var den ger bäst resultat.

Repeatern ska placeras någonstans kring mitten!

Konfiguration av repeater med WPS

Om både routern och repatern har stöd för WPS (se Nätverk 13.6) är konfigurationen synnerligen enkel. Det räcker med ett klick på repeaterns WPS-knapp följt av ett klick på routerns WPS-knapp för att sammanlänka de två enheterna. I samband med detta kopierar repeatern nödvändiga inställningar från routern. Exakt vad repeatern kopierar varierar mellan olika modeller. Vissa repeatrar behåller sina förkonfigurerade trådlösa nätverksnamn och lösenord. Andra repeatrar kopierar båda dessa inställningar från routern och ersätter de förinställda motsvarigheterna. En tredje typ av repeater (tillika den som beskrivs i kommande exempel) kopierar routerns trådlösa nätverkslösenord och trådlösa nätverksnamn. Den lägger även till suffixet ”EXT” på det trådlösa nätverksnamnet, så att användarna lätt ska kunna särskilja repeatern från routern. Om routerns trådlösa nätverk heter Hemma kommer repeaterns trådlösa nätverk att heta HemmaEXT.

Det räcker med ett knapptryck på repeaterns och routerns WPS-knappar för att koppla samman dem.

I nätverk som många användare har tillgång till bör administrationslösenordet till repeatern bytas ut. Det måste göras manuellt. Läs hur i slutet av detta kapitel.

Konfiguration av repeater utan WPS

Om antingen routern eller repeatern saknar WPS-funktion blir konfigurationen lite mer omständlig, utan att för den sakens skull bli komplicerad. Det exakta tillvägagångssättet varierar mellan olika modeller. De flesta konsumentmodeller levereras med ett tillfälligt och förinställt konfigurationsnätverk. Saknas ett sådant måste datorns nätverksinställningar förkonfigureras enligt den aktuella repeaterns manual.

Repeatern i detta exempel är en Netgear WN2000RPT som levereras med ett förinställt konfigurationsnätverk.

Steg 1. Anslut till repeatern

På baksidan av Netgear WN2000RPT finns fyra nätverksportar. Detta eftersom just denna modell kan användas som en mediabrygga (se Nätverk 10.9) samtidigt som den repeterar den trådlösa nätverkssignalen. Vanligtvis är repeatrar endast utrustade med en enda nätverksport..

Exemplets repeater har fyra nätverksportar.

Anslutningen till repeatern kan antingen göras trådbundet eller trådlöst. Görs den trådbundet spelar det ingen roll till vilken av de fyra nätverksportarna datorn kopplas. Görs den trådlöst börjar konfigurationen med att administratören ansluter till det temporära konfigurationsnätverket. Datorn kommer då att varna för att det trådlösa nätverket är okrypterat. Det är okej eftersom det endast är okrypterat så länge konfigurationsprocessen pågår. Risken att någon skulle avlyssna just det aktuella konfigurationsnätverket precis när konfigurationen pågår får anses vara mycket liten. I nätverk med extrema säkerhetskrav bör dock konfigurationen göras med kabel.

Windows 10 varnar för att det temporära konfigurationsnätverket skickar data okrypterat.

Vi inleder med att upprätta en anslutning till repeatern och loggar in i dess webbgränssnitt. Vi öppnar valfri webbläsare och skriver in repeaterns fördefinierade adress. I detta fall är den http://mywifiext.net. För att släppas in i webbgränssnittet måste vi ange rätt användarnamn och lösenord (vilket, som framgår av manualen, är admin respektive password). 

Steg 2. Grundkonfigurera repeatern

Väl ansluten får vi vänta någon minut medan repeatern letar efter trådlösa nätverk som finns i närheten. När sökningen är klar visar repeatern en lista över alla trådlösa nätverk den hittade. Vi väljer att repeatern ska repetera det trådlösa nätverket Hemma Plan 1.

När vi har valt nätverk måste repeatern också få reda på lösenordet till det befintliga trådlösa nätverket.

I den sista delen av grundkonfigurationen får vi välja vilket trådlöst nätverksnamn som repaterns trådlösa nätverk ska ha. Av tidigare nämnd anledning bör repeatern alltid få ett eget trådlöst nätverksnamn (aldrig samma trådlösa nätverksnamn som routern). Vi får också välja om repeatern ska ha ett eget lösenord eller samma lösenord till det trådlösa nätverket som det befintliga nätverket har. Eftersom det är samma nätverk det handlar om går det utmärkt att använda samma lösenord.

Varning! En oskyddad alternativt dåligt skyddad repeater öppnar hela nätverket för intrång och avlyssning!

Steg 3. Slutför konfigurationen

När konfigurationen är klar kommer eventuella trådlösa anslutningar att kopplas ned. Detta beror på att repeatern byter trådlöst nätverksnamn från det fördefinierade namnet till det som valdes i steg 2 (i detta fall Hemma Plan 2).

För att slutföra konfigurationen måste datorn som vi använde i konfigurationen ­anslutas till det nya trådlösa nätverksnamnet. Lägg märke till att det trådlösa nätverket nu är krypterat, så Windows varnar inte för säkerhetsproblem längre.

Ändra administrationslösenord

Väl ansluten till det nya trådlösa nätverksnamnet är konfigurationen klar enligt webbguiden. Det finns dock en avslutande sak som är väl värd att göra: att ändra repeaterns administrationslösenord. Om standardinställningen behålls kan vem som helst som är inne i nätverket logga in i repeatern och ändra dess inställningar. I exemplets repeater ändrar vi den inställningen genom att på nytt ansluta till http://mywifiext.net, välja Maintenance följt av Set password. Administrationslösenordet kan men bör inte vara samma som används till routern, eftersom samma lösenord aldrig bör användas i flera olika sammanhang.

Mediabryggans funktion

En mediabrygga kan fylla två funktioner. Den kan dels användas för att ge trådlöst nätverksstöd till nätverksprodukter som enbart har stöd för trådbundet nätverk. Det kan exempelvis handla om smarta TV-apparater, spelkonsoler och mediaspelare. En mediabrygga tar emot en trådlös signal och omvandlar den till ett vanligt nätverks­uttag. ­Enheten som saknar stöd för trådlös nätverkstrafik kan anslutas till det uttaget och därmed bli trådlös. Lösningen är helt transparent, och enheter som ansluts på detta vis agerar i tron att förbindelsen till nätverket sker trådbundet. Lösningen kräver därmed varken drivrutiner eller konfigurationsmjukvaror.

En mediabrygga kan också användas för att förbättra både den trådlösa mottagningen och den trådlösa hastigheten. Alla hembioprodukter som trängs instängda i en TV-bänk har generellt sett dåliga mottagningsförhållanden. Istället för att försöka få den trådlösa nätverkssignalen att nå in i TV-bänken, kan alla hembioprodukter anslutas med kabel till en mediabrygga med flera portar. Mediabryggan placeras sedan någonstans där det finns goda mottagningsförhållanden, så att den kan länka samma alla ­produkter i TV-bänken med resten av nätverket. Eftersom många trådlösa hembioprodukter idag saknar stöd för Wireless AC, kan en sådan lösning inte bara förbättra täckningen, utan ­också höja hastigheten. Genom att använda en Wireless AC-mediabrygga kan TV-­bänken sammanlänkas med routern i upp till 1300 Mb/s.

En mediabrygga kopplar allt i TV-bänken till det trådlösa nätverket.

Tack vare WPS är det lika enkelt att ansluta en mediabrygga till nätverket som att ­ansluta en repeater (se exempel tidigare i detta kapitel).

Senast ändrad: 2017-09-11