Inkoppling av internet

Inkoppling av internet

Det behövs egentligen inget lokalt nätverk för att få tillgång till internet. Det enda som krävs är ett internetabonnemang och ett nätverkskort i datorn. Detta inledande kapitel tar därför bara upp hur internet kopplas till en ensam dator. Hemnätverket involveras först i nästa kapitel.

Nätverkskort

Alla klienter (datorer och skrivare etc.) i ett nätverk måste ha en trådbunden eller trådlös nätverksanslutning för att kunna ta emot datatrafik. Någon typ av nätverks­anslutning finns på så gott som alla datorer idag eftersom de flesta moderkort har ­inbyggda nätverks­kretsar.

På nätverkskorten finns en anslutning för kontakttypen RJ45. Den liknar den vanliga modularkontakten på en telefon, men är något större. Den största skillnaden mellan olika modeller av nätverkskort är vilken hastighet de klarar av. De brukar antingen vara gjorda för 100 Mb/s- eller 1000 Mb/s-nätverk. Det är lätt att bygga ut en stationär dator med ett 1000 Mb/s-kort om den inbyggda kretsen bara klarar 100 Mb/s. Läs mer om detta i Dator 16.

RJ45-kontakt och motsvarande vägguttag

Förbered för ADSL

Ett vanligt ADSL-bredbandsmodem har minst två portar för anslutningar. En lite mindre anslutning (RJ11) som kopplas till telefonlinjen och en lite större (RJ45) som kopplas till datorns nätverkskort.

Modemet bör kopplas till huvudjacket i hemmet. Om detta inte görs finns det risk för att modemets uppkoppling till internet bryts varje gång en telefonlur lyfts. Huvudjacket är det första telefonuttaget i kedjan (det som den inkommande ledningen är kopplad till).

Seriekoppling (kaskadkoppling)

Telefonuttagen kan vara kopplade på två olika sätt. Seriekoppling, även kallat kaskadkoppling, innebär att telefonerna får en brytande funktion. För att använda ADSL bör uttagen vara kopplade på detta sätt (se bilden nedan). Då går det inkommande kabelparet till de undre stiften i telefonjacket. Det utgående kabelparet fortsätter sedan från telefonjackets övre stift vidare till nästa uttag.

Exempel på seriekoppling (kaskadkoppling)

Parallellkoppling

Telefonlinjen i hemmet kan även vara parallellkopplad, vilket inte är lämpligt för ADSL. En omkoppling enligt serieprincipen bör göras vid det inkommande jacket. Parallellkopplad telefonlinje använder bara två av fyra stift i varje uttag.

Exempel på parallellkoppling

HITTA HUVUDJACKET

I lägenheter sitter vanligtvis huvudjacket i hallen. Om du har tillgång till två telefoner finns det ett smidigt sätt att prova sig fram till rätt jack. Båda telefonerna måste ha mittstiftet i plast på anslutningskontakten kvar och får inte vara byglade (ihop­kopplade) mellan inkommande och utgående stift. Uttagen måste också vara seriekopplade.

  • Ring till exempel Fröken ur från en av telefonerna (denna telefon blir telefon #1 i testet).
  • Koppla in den andra telefonen (telefon #2) i ett annat uttag.
  • Lyft telefon #2 och lyssna. Om det är tyst är den kopplad till något av uttagen efter telefon #1. Om du hör något i telefon #2 är den kopplad till något av uttagen före.
  • Om det är tyst i telefon #2, låt telefon #1 sitta kvar och koppla in telefon #2 i ett annat uttag. Om det är tyst i telefon #1 är den kopplad till ett uttag som kommer efter det uttag som telefon #2 sitter i.
  • Upprepa proceduren tills du hittat jacket som bryter alla andra jack. Det jacket är huvudjacket.

ADSL-splittern

När huvudjacket väl är funnet kan modemet kopplas in. För att modemet inte ska störa vanliga telefonsamtal måste det kopplas via en ADSL-splitter. Splittern ser ut som en vanlig mellanpropp till en telefon, men skillnaden är att splittern innehåller ett filter som tystar ner störande hörbara toner från modemet. Om ingen annan teleutrustning än modemet ska kopplas in i bostaden behövs ingen ADSL-splitter, utan då räcker det med en vanlig mellanpropp.

ADSL-splitter med modularanslutning på undersidan för att koppla in modemet. Uttaget på baksidan ger fortfarande möjlighet att ansluta en vanlig telefon.

Inkoppling av ADSL

Kabeltyper

Från uttaget i splittern används en modularkabel som har kontakter av typen RJ11 (vanlig telefonkabel). Splitter och kabel medföljer ibland modemet men finns även att köpa separat. Från datorn till modemet används en nätverkskabel (även kallad TP-kabel). Nätverkskabeln liknar modular­kabeln för telefoni men har fler ledare och större kontakter (RJ45). Mer fakta om nätverks­kabeln finns i Nätverk 19.

Inkoppling av ADSL

Placering av ADSL-modem

Huvudjacket sitter inte alltid precis där routern eller datorn står. Många väljer då att dra långa kablar, något som bör göras med eftertanke. Det kan kännas naturligt att modemet ska stå vid datorn, men den bästa placeringen är precis vid telefonjacket. Kabeln mellan modemet och telefonjacket ska vara så kort som möjligt och helst inte längre än den som ofta följer med i paketet. Många modem kan av denna anledning hängas på väggen för att snyggt och enkelt kunna monteras vid huvudjacket. Efter modemet är signalen digital, vilket gör den betydligt mindre känslig för störningar. Nätverkskabeln har en mycket stabil signal som kan dras upp till 100 meter innan den måste förstärkas.

Om alternativ saknas går det att som en sista utväg förlänga telekabeln. Då är det viktigt att den förlängs med en partvinnad telekabel såsom EKKX. Att förlänga med modular­kabel avrådes då den inte är partvinnad. Användning av lång modulartelekabel till ADSL-modem kan få till följd att hastigheten sjunker.

Partvinnad telekabel, EKKX
Modularkabel för telefoni

Inkoppling av kabel-TV-internet (Docsis)

Inkopplingen av kabel-TV-internet är mycket lik ADSL-inkopplingen. Skillnaden är att modemet kopplas till TV-uttagets F-kontakt istället. Signalen går alltså hela vägen fram till modemet på koaxialkabel. Använd den medföljande F-kabeln eller en ny av hög kvalitet. Undvik att böja kabeln i för skarpa böjar då den är väldigt känslig för detta.

Om avståndet är långt mellan TV-uttaget och datorn är det lämpligt att placera modemet vid TV-uttaget och sedan dra en lång nätverkskabel bort till datorn. Genom att göra på detta sätt minskas risken för störningar på signalen som drar ner hastig­heten. Nätverkskabeln har nämligen, tack vare sin partvinnade uppbyggnad, en ­förmåga att släcka ned inkommande störningar, vilket koaxialkabeln saknar.

Kabeln som används fram till modemet är vanlig F-kabel.

Inkoppling av internet från riktigt bredbandsuttag

Inkoppling av internet i stadsnät är oftast väldigt simpelt. Det krävs egentligen bara en nätverkskabel som kopplas mellan det dedikerade nätverksuttaget och datorn. Första gången datorn kopplar upp sig mot internet får användaren välja vilken leverantör han eller hon vill få internet levererat av. Sedan är det klart!

Efterfrågan på snabbt internet i Sverige är enorm, vilket inte är så konstigt med tanke på att vi gör allt fler saker över nätet. Bara en sådan sak som webb-TV i HD-upplösning har gjort att många har börjat efterfråga snabbare anslutningar. Multimedia ställer höga krav på bredbandsnäten, och då är riktiga fastighets- och stadsnät (som ofta är fiberuppbyggda) rätt väg att gå. Därför byggs fibernät ut i högt tempo, även om det redan finns kabel-TV-internet- eller ADSL-möjligheter i bostäderna.

Triple-play

Ett triple-play-modem är grundstenen i ett ADSL- eller VDSL-abonnemang för internet, IP-telefoni och IPTV. Modem av denna typ förväxlas ofta med modem med inbyggd router, då båda modemtyperna vanligtvis har en telefonanslutning och fyra nätverksportar på baksidan. Av de fyra nätverksportarna är det dock bara en som används för datorer på triple-play-modemet. De andra portarna är reserverade för en digital-TV-box och en IP-telefon (den sista ­porten är reserverad för framtida tjänster.) För att kunna ansluta fler än en dator ­behövs, precis som med ett vanligt modem, en router. Läs mer om detta i Nätverk 5.2. Det finns dock även triple play-modem med inbyggd routerfunktion. Dessa brukar benämnas ”gateways” av internetoperatörerna.

Triple play-modem för ADSL

En triple-play-switch är motsvarigheten till ett triple-play-modem för stadsnäts- och fiberanslutningar. Den fyller samma funktion, men har en WAN-port för nätverkskabel i stället för telefonkabel.

Senast ändrad: 2015-11-17