Wifi - Trådlöst nätverk

Wifi - Trådlöst nätverk

I hemnätverk finns vanligtvis en trådlös anslutningsmöjlighet. Den kallas wifi (Wireless Fidelity) eller WLAN (Wireless Local Area Network) och använder radiovågor på 2,4 GHz- eller 5 GHz-bandet. Den snabba utvecklingen av den trådlösa kommunikationens hastighet har gjort tekniken till en möjlig ersättare till den traditionella nätverkskabeln. Kabeltrassel undviks och inga kabeldragningar genom väggar behöver göras.

Trådlösa nätverksstandarder

I slutet av nittiotalet skapade standardiseringsorganisationen IEEE (the Institute of Electrical and Electronics Engineers) en första standard för trådlöst nätverk som fick namnet 802.11. Efterhand har vidareutveckling skett och 802.11 finns nu i flera olika versioner, bland annat Wireless B (802.11b), Wireless G (802.11g), Wireless N (802.11n) och Wireless AC (802.11ac). Alla trådlösa nätverksprodukter (till exempel USB-nätverkskort, routrar och accesspunkter) bygger på någon av dessa standarder.

Den huvudsakligen skillnaden mellan standarderna ligger i deras teoretiska maxhastighet. Ursprungliga Wireless B hade stöd för överföringshastigheter på upp till 11 Mb/s. Det är betydligt långsammare än de 433 Mb/s som den senaste standarden (Wireless AC) erbjuder. Wireless N, som är den mest utbredda standarden idag, erbjuder hastigheter på upp till 150 Mb/s.

Hastigheten (per dataström) för de olika nätverksteknikerna.

Lyckligtvis är de fyra nämnda standarderna bakåtkompatibla med varandra. Det gör att inte all trådlös nätverksutrustning behöver bytas ut i samband med uppgradering. En Wireless N-utrustad dator kan ansluta till en Wireless AC-router och en Wireless AC-utrustad dator kan ansluta till en gammal Wireless G-router. Hastigheten på en aktuell anslutning blir dock aldrig högre än den minsta gemensamma nämnaren.

Su-mimo

Wireless N-routrar och -tillbehör kan ha olika många antenner. Det beror på att de ofta arbetar med flera parallella dataströmmar, vilket innebär att de skickar flera signaler för att därigenom nå högre hastigheter. Tekniken kallas Mimo (Multiple Input Multiple Output) eller Su-mimo (Single User Mimo).

Wireless N-produkter utan Su-mimo-teknik har enbart en antenn. En sådan router och ett matchande nätverkskort kan skicka data till varandra i upp till 150 Mb/s.

Router och nätverkskort utan Su-mimo-stöd.
Wireless N-produkter utan Su-mimo-stöd överför data i 150 Mb/s.

Om routern har minst två antenner kan den dra nytta av Su-mimo. Då delar routern upp datan som den ska överföra i två dataströmmar, så att de två dataströmmarna skickar halva datan var. Under förutsättning att den mottagande datorn kan ta emot två dataströmmar ökar hastigheten upp till 300 Mb/s (150 Mb/s + 150 Mb/s). 

Router och nätverkskort med stöd för två parallella dataströmmar.

Wireless N-produkter som arbetar med två parallella dataströmmar över data i upp till 300 Mb/s.

Wireless N-produkter kan som mest arbeta med upp till tre parallella dataströmmar. I och med att varje dataström kan överföra upp till 150 Mb/s, blir den totala hastigheten som högst upp till 450 Mb/s (150 Mb/s + 150 Mb/s + 150 Mb/s). Enligt standarden skulle det gå att bygga Wireless N-produkter som arbetar med fyra parallella dataströmmar, men några sådana har inte tillverkats och det förefaller osannolikt att de får se dagens ljus. Om de hade tillverkats hade de klarat upp till 600 Mb/s.

Wireless N-produkter som arbetar med tre parallella dataströmmar över data i upp till 450 Mb/s.
Hastigheterna som är möjliga med Wireless N.

Observera att Wireless N med fyra dataströmmar inte ska förväxlas med Turbo-qam (som också möjliggör hastigheter på upp till 600 Mb/s, se Nätverk 9.8).

Antalet antenner på en router indikerar inte nödvändigtvis hur många dataströmmar den kan arbeta med. Vissa routrar har stöd för fler dataströmmar än antalet synliga antenner, eftersom antennerna också kan vara inbyggda i routern. Andra routrar har fler externa antenner än antalet dataströmmar som de har stöd för. Mimo-tekniken kan nämligen också användas för att sända ut samma dataström flera gånger, vilket ger bättre täckning även om den teoretiska hastigheten förblir densamma.

Dual-band

2,4 GHz-bandet är standardfrekvensbandet för trådlösa nätverk. Det är ett mycket trafikerat frekvensband, vilket gör att risken för störningar är överhängande. Störningarna kan orsakas av bland annat mikrovågsugnar, trådlös videoöverföring, Bluetooth-enheter och trådlösa möss. Om den trådlösa nätverksöverföringen störs måste datapaketen skickas om, vilket leder till att överföringshastigheten sjunker.

Till råga på allt störs grannars trådlösa nätverk av varandra. I de flesta routrar går det att vid installationen välja mellan 13 olika kanaler (eller låta routern välja automatiskt). Problemet med dessa kanaler är att flera av dem överlappar varandra. Av historiska skäl är det framförallt kanal 1, kanal 6 och kanal 11 som används, då dessa kanaler inte överlappar varandra. Det skulle gå att effektivisera frekvensanvändningen, men eftersom det skulle kräva att alla ställde om sina routrar är det svårgenomfört. Det gör att det endast får plats tre nätverk på 2,4 GHz-bandet utan att de stör varandra.

Det räcker dock med att det finns ett (1) annat trådlöst nätverk i närheten för att den trådlösa prestandan ska sjunka. En router kan antingen använda 20 MHz eller 40 MHz breda kanaler på 2,4 GHz-bandet. Ju större kanalbredd (antal MHz) som det trådlösa nätverket får använda, desto högre hastighet kan det hålla. Det är dock sällan routern kan dra nytta av de 40 MHz breda kanalerna på 2,4 GHz-bandet. Om routern märker att det finns andra nätverk i närheten går den automatiskt ned till 20 MHz kanalbredd för att göra plats för fler trådlösa nätverk. Annars hade det inte ens fått plats tre trådlösa nätverk. Det leder i sin tur till att prestandan sjunker.

Som tur är finns en lösning på problemet. Med Wireless N-standarden kan de trådlösa nätverken även använda kanaler på 5 GHz-bandet. Där får det plats många fler nätverk och störningarna är mycket färre.

För att kunna använda 5 GHz-bandet måste både routern och nätverkskorten ha stöd för kommunikation över 5 GHz-bandet. Som tur är blir det allt vanligare med 5 GHz-stöd, men det finns fortfarande många äldre routrar, datorer, surfplattor etcetera som saknar stödet. Routrar som har stöd för 5 GHz-bandet kallas dual-band-routrar (efter­som de kan arbeta på två frekvensband). Det är mycket ovanligt med routrar som enbart arbetar på 5 GHz-bandet. Detta eftersom merparten av dagens trådlösa nätverksutrustning saknar 5 GHz-stöd. 2,4 GHz-bandet har också bättre räckvidd, vilket behandlas längre fram i detta kapitel.

Single-band-routrar har endast ett SSID (trådlöst nätverksnamn). Dual-band-routrar har två sådana: ett för 2,4 GHz-bandet och ett för 5 GHz-bandet. De trådlösa nätverken kan exempelvis heta Kjellnet 2,4 GHz respektive Kjellnet 5 GHz.

En dual-band-router skapar två trådlösa nätverksnamn.

De trådlösa klienterna (t.ex. datorerna och mobilerna) väljer vilket frekvensband de ska använda i samband med att de ansluter till ett av de trådlösa nätverksnamnen.

En Mac (Mac OS X El Capitan) väljer frekvensband genom att ansluta till ett av de trådlösa nätverken.
En Windows-dator (Windows 10) väljer frekvensband genom att ansluta till ett av de trådlösa nätverken.

Om en dator saknar stöd för 5 GHz-bandet, dyker 5 GHz-nätverket helt enkelt inte upp i listan över tillgängliga nätverk. Den aktuella datorn får då antingen ansluta på 2,4 GHz-bandet eller kompletteras med ett 5 GHz-kompatibelt nätverkskort.

En Windows-dator (Windows 10) som saknar 5 GHz-stöd hittar inte 5 GHz-nätverket.

Även om en dual-band-router skapar två trådlösa nätverksnamn hamnar alla anslutna enheter i samma nätverk. Precis som en trådbundet ansluten dator kan kommunicera med en trådlöst ansluten dator, kan en dator på 2,4 GHz-bandet kommunicera med en dator på 5 GHz-bandet. Det är till och med en fördel att dela upp nätverket så att vissa enheter använder 2,4 GHz-bandet och andra enheter använder 5 GHz-bandet. Genom att exempelvis lägga långsamma enheter på 2,4 GHz-bandet blir mer bandbredd ledig på 5 GHz-bandet till enheter som har behov av hög prestanda (t.ex. gamingdatorer, mediaspelare och spelkonsoler).

Genom att använda båda frekvensbanden ökar prestandan i det trådlösa nätverket.

Wireless N-routrar

De två huvudsakliga skillnaderna mellan olika Wireless N-routrar är huruvida de har stöd för dual-band och hur många dataströmmar de kan arbeta med. De enklaste Wireless N-routrarna saknar dual-band-stöd och arbetar med enbart en dataström. De mest avancerade Wireless N-routrarna har dual-band-stöd och arbetar med tre dataströmmar.

Routertillverkarna brukar märka sina Wireless N-routrar med bokstaven N följt av en siffra (t.ex. 300). Beteckningen syftar på hur många megabit per sekund som routrarna kan skyffla. För dual-band-routrar summeras databandbredden på de båda frekvensbanden. En router som klarar upp till 450 Mb/s på 2,4 GHz-bandet och 450 Mb/s på 5 GHz-bandet kallas således N900-router (450 + 450 Mb/s).

Här följer en lista över vad beteckningarna brukar syfta på.

BenämningWireless N på 5 GHzWireless N på 2,4 GHz
N150 - 150 Mb/s
N300 - 300 Mb/s
N600 300 Mb/s 300 Mb/s
N750 450 Mb/s 300 Mb/s
N900 450 Mb/s 450 Mb/s

En N600-router kan inte leverera 600 Mb/s till en enskild klient (eftersom klienten ansluter på ett av de två frekvensbanden). Routern kan dock leverera upp till 600 Mb/s totalt om en klient ansluter på 2,4 GHz-bandet (300 Mb/s) och en annan klient ansluter på 5 GHz-bandet (300 Mb/s). Jämför det med vad som hade hänt om båda klienterna hade anslutit till en N300-router. Då hade de fått dela på den totala bandbredden (d.v.s. totalt 150 Mb/s vardera om de hade belastat routern jämnt).

Wireless N-nätverkskort

Precis som routrarna förekommer Wireless N-nätverkskorten i olika utföranden. Det gäller både separata kort som kopplas till datorer och sådana som är inbyggda i bland annat datorer, mobiler och surfplattor.

Nätverkskorten skiljer sig på samma punkter som routrarna. De kan antingen ha eller sakna stöd för 5 GHz-bandet och de kan arbeta med olika antal dataströmmar. De snabbaste nätverkskorten har stöd för tre dataströmmar och kan överföra data i upp till 450 Mb/s.

Eftersom merparten av trafiken mellan en router och en bärbar klient går från routern till klienten (d.v.s. att klientens nätverkskort tar emot data), kan vissa nätverkskort ta emot fler dataströmmar än de kan skicka. Nätverkskorten på den efterföljande bilden har båda stöd för att ta emot data i upp till 300 Mb/s (två dataströmmar), men den mindre modellen kan endast skicka data i 150 Mb/s (en dataström).

Wireless AC

De flesta av dagens nya routrar bygger på Wireless AC-standarden, vilken retronymt kallas Wireless AC Wave 1-standarden. Den är tänkt som ett komplement snarare än en ersättning till Wireless N-standarden. Till skillnad från de äldre standarderna använder Wireless AC-standarden uteslutande 5 GHz-bandet. Trots det är Wireless AC-produkter fullt bakåtkompatibla. De använder nämligen Wireless AC på 5 GHz-bandet och Wireless N på 2,4 GHz-bandet.

Den stora nyheten med Wireless AC är högre hastighet per dataström: upp till 433,3 Mb/s. Precis som med Wireless N går det att kombinera upp till tre dataströmmar, vilket ger hastigheter på upp till 1300 Mb/s.

Hastigheterna som Wireless AC-kan använda.

Wireless AC-routrar

Den huvudsakliga skillnaden mellan Wireless AC-routrar är hur många parallella dataströmmar de kan arbeta med. För att indikera prestandan använder routertillverkarna benämningar som inleds med bokstäverna AC och följs av en siffra. Siffran motsvarar den avrundande, totala databandbredden (summan av databandbredden för de båda frekvensbanden). AC1750 betyder att routern klarar upp till 1300 Mb/s med Wireless AC på 5 GHz-bandet och 450 Mb/s med Wireless N på 2,4 GHz-bandet.

Här följer en lista över vad beteckningarna brukar syfta på.

BenämningWireless AC på 5 GHzWireless N på 2,4 GHz
AC600 433 Mb/s 150 Mb/s
AC750 433 Mb/s 300 Mb/s
AC1200 867 Mb/s 300 Mb/s
AC1750 1300 Mb/s 450 Mb/s
AC1900 1300 Mb/s 600 Mb/s*

* Använder Turbo-qam.

Det går att ansluta Wireless N-klienter till Wireless AC-routrar på 5 GHz-bandet, även om det påverkar prestandan negativt för ansluten Wireless AC-utrustning.

Turbo-qam

Routrarna som är av typen AC1900 har stöd för en teknik som kallas Turbo-qam. Den gör att de kan överföra upp till 1300 Mb/s på 5 GHz-bandet (precis som AC1750-routrar) och hela 600 Mb/s på 2,4 GHz-bandet (att jämföra med 450 Mb/s för AC1750-routrar). Turbo-qam begåvar Wireless N med några av fördelarna från Wireless AC-tekniken, vilket gör att hastigheten per dataström ökar till 200 Mb/s. AC1900-routrar använder tre parallella dataströmmar, och når därigenom upp till 600 Mb/s på 2,4 GHz-bandet.

Wireless ACWireless N Turbo-qamWireless N
1 ström 433 Mb/s 200 Mb/s 150 Mb/s
2 strömmar 867 Mb/s 400 Mb/s 300 Mb/s
3 strömmar 1300 Mb/s 600 Mb/s 450 Mb/s

För att dra nytta av Turbo-qam-tekniken måste även klienten som ansluter ha Turbo-qam-stöd. Det är förhållandevis ovanligt idag (augusti 2015), men det finns nätverkskort från bland annat Asus som har stödet. Tekniken är lyckligtvis fullt bakåtkompatibel, vilket gör att vanliga Wireless N-klienter kan ansluta som vanligt till en Turbo-qam-kompatibel router. Då sänks hastigheten per dataström av förklarliga skäl (från 200 Mb/s till 150 Mb/s).

I verkligheten ger AC1900-routrar sällan högre prestanda än AC1750-routrar. Detta efter­som de riktigt höga hastigheterna möjliggörs på 5 GHz-bandet. Där är de två router­typerna lika snabba. AC1900-routrar kan ge högre prestanda vid riktigt långa avstånd, eftersom räckvidden är den stora fördelen med 2,4 GHz-bandet.

Wireless AC-nätverkskort

Precis som Wireless N-nätverkskorten förekommer Wireless AC-nätverkskorten i olika utföranden. Det gäller både separata kort som kopplas till datorer och sådana som är inbyggda i bland annat datorer, mobiler och surfplattor.

Wireless AC-nätverkskorten för datorer kan hantera olika många dataströmmar och ­anslutas med olika fysiska gränssnitt. Nätverkskorten benämns ofta utifrån vilken ­router de matchar, till exempel AC1900. Det är dock lite missvisande då nätverkskorten i sig (till skillnad från routrarna) aldrig arbetar på båda frekvensbanden samtidigt. Ett nätverkskort som kan överföra data i upp till 1300 Mb/s är det snabbaste nätverkskortet för både en AC1750- och en AC1900-router.

Alla Wireless AC-nätverkskort är fullt bakåtkompatibla med äldre routrar, vilket gör att de kan ansluta till alla nätverk oavsett frekvensband och trådlös standard. Vissa Wireless AC-nätverkskort har stöd för Turbo-qam, medan andra saknar det.

De vanligaste fysiska gränssnitten för Wireless AC-nätverkskort är USB 2.0, USB 3.0 och PCI-express. Av dessa gränssnitt är USB 3.0 eller PCI-express att föredra, eftersom USB 2.0-gränssnittet i sig är långsammare än många Wireless AC-anslutningar. Om nätverkskortet endast har stöd för en Wireless AC-dataström (upp till 433 Mb/s) går det bra att ansluta det med USB 2.0, men för snabbare nätverkskort blir USB 2.0 en flaskhals. Ett tvåströmsnätverkskort med USB 2.0 kan trots detta bli snabbare än ett enströmsnätverkskort med samma gränssnitt. USB 2.0 har en teoretisk maxhastighet på 480 Mb/s och en verklig hastighet på cirka 320 Mb/s. Ett enströmsnätverkskort ­kommer aldrig upp i 320 Mb/s i verkligheten, vilket däremot ett tvåströmsnätverkskort kan göra.

Mu-mimo

Den ständigt ökande efterfrågan på högre trådlösa nätverkshastigheter bidrog till att Wireless AC-standarden släpptes innan den var riktigt färdig. Vissa tekniker som var tänkta att användas i Wireless AC-standarden blev uppskjutna för att implementeras vid senare tillfälle. Dessa tekniker har sedan hösten 2014 börjat hitta ut i produkter på den nordiska marknaden. Produkter som använder teknikerna sägs bygga på den andra versionen av Wireless AC-standarden, känd som Wireless AC Wave 2.

En av de nya teknikerna i Wireless AC Wave 2 är Mu-mimo (Multi User Multiple Input Multiple Output). Den är framtagen för att förbättra den verkliga prestandan i trådlösa nätverk med många anslutna enheter. Skillnaden mellan Su-mimo och Mu-mimo kan summeras på följande sätt: Su-mimo höjer hastigheten mellan routern och en ansluten enhet, Mu-mimo höjer hastigheten mellan routern och många anslutna enheter.

Om en Wireless AC-router har stöd för att arbeta med tre parallella dataströmmar och får en motsvarande Wireless AC-dator ansluten till sig, kommer den teoretiska hastigheten mellan routern och datorn att vara upp till 1300 Mb/s. Om två treströmskompatibla Wireless AC-datorer ansluter till routern kommer de att få dela på den teoretiska maxhastigheten. Om en av de två datorerna slösurfar på webben och den andra laddar ned stora filer, kommer surfdatorn att få färre megabit per sekund och den andra datorn att få fler megabit per sekund. Om de två datorerna båda laddar ned filer (och ingen av dem har prioriterats upp i routern) kommer de att få halva teoretiska hastigheten var. Om tre jämnbelastade och treströmskompatibla Wireless AC-datorer ansluter samtidigt kommer de att få en tredjedel av den teoretiska hastigheten var. Så långt är allt som det ska. Problemet uppstår när en långsammare klient ansluter. Utan Mu-mimo-stöd drar då de anslutna klienterna ned hastigheten för varandra.

En router med tre anslutna enströmsklienter hade under optimala förutsättningar ­kunnat skicka 433 Mb/s till var och en av de anslutna klienterna. Problemet är att utan Mu-mimo-stöd kan inte routern göra det. Den får i stället skicka data till var och en av de anslutna klienterna i respektive klients maxhastighet. När routern ska skicka data i 433 Mb/s i stället för 1300 Mb/s tar det tre gånger så lång tid för den att överföra datan. Om de tre enströmskompatibla Wireless AC-klienterna belastar routern jämnt (laddar ned lika mycket data och med samma prioritet) kommer de att få maxhastigheter på upp till 144 Mb/s (433 Mb/s dividerat med tre).

Utan Mu-mimo turas routern om att kommunicera med klienterna i deras respektive maxhastighet
Utan Mu-mimo turas routern om att kommunicera med klienterna i deras respektive maxhastighet

Samma problem uppstår om en tvåströmskompatibel dator och en enströmskompatibel mobil ansluter till routern och belastar den jämnt. Då kommer mobilen att dra ned prestandan för datorn.

Lösningen är Mu-mimo-tekniken som gör att routern kan skicka data till flera klienter samtidigt. Den teoretiska hastigheten ökar inte genom användandet av Mu-mimo, men det gör däremot de verkliga hastigheterna. I exemplet med den treströmskompatibla Wireless AC-routern och de tre enströmskompatibla klienterna, kommer routern att kunna leverera upp till 433 Mb/s till varje klient, i stället för att låta dem dela på 433 Mb/s.

Med Mu-mimo kan routern kommunicera med flera klienter samtidigt.

Förr i tiden projekterades ofta trådlösa nätverk utifrån teorin att varje person ägde en trådlös enhet. Idag projekteras trådlösa nätverk utifrån att varje person äger minst tre trådlösa enheter. Vi bär med oss datorer, mobiler, surfplattor, smarta klockor och annan elektronik som gärna ansluter till trådlösa nätverk. I hemmen börjar dessutom alltmer stationär apparatur ha wifi-stöd (t.ex. tvättmaskinen, belysningen och fjärrström­brytarna). Behovet av Mu-mimo kommer därför att bli ännu större med tiden.

Problemet som Mu-mimo dras med idag (augusti 2015) är att få datorer, mobiler och surfplattor har stöd för tekniken. Utan Mu-mimo-stöd i bägge ändar kan tekniken inte användas. Det räcker dock med att två enheter som ansluter till en Mu-mimo-router har stöd för att en prestandavinst ska uppnås. Ju fler enheter som ansluter Mu-mimo-kompatibelt, desto större bandbredd blir över till övriga enheter.

Wireless AC Wave 2-routrar

Routrar som har stöd för Wireless AC Wave 2 kan dra nytta av Mu-mimo-tekniken. De kan dessutom uppnå ännu högre trådlösa hastigheter. Wireless AC Wave 2 introducerade nämligen stödet för att arbeta med fyra parallella dataströmmar. Det ger trådlösa hastigheter på upp till 1733 Mb/s.

Wireless AC Wave 2 introducerade stödet för fyra parallella dataströmmar.

Precis som med vanliga Wireless AC-routrar är Wave 2-routrarna fullt bakåtkompa­tibla. Routertillverkarna kan själva välja hur många dataströmmar de vill ha stöd för och huruvida de vill använda Turbo-qam-tekniken på 2,4 GHz-bandet.

Utöver tidigare nämnda router-märkningar är följande Wireless AC Wave 2-routertyp vanlig.

BenämningWireless AC på 5 GHzWireless N på 2,4 GHz
AC2350 (2333) 1733 Mb/s 600 Mb/s*
AC2600 (2533) 1733 Mb/s 800 Mb/s*

* Använder Turbo-qam.

Triple-band

Mu-mimo-tekniken kommer på sikt att lösa problemet med många trådlösa klienter. Eftersom det redan finns stor efterfrågan på en lösning som fungerar med dagens produkter, har routertillverkarna tagit fram modeller som kallas triple-band-routrar. Precis som det hörs på namnet arbetar dessa routrar med tre band: dels det vanliga 2,4 GHz-bandet och dels två band på det breda 5 GHz-bandet.

Triple-band-routrar har vanligtvis stöd för tre parallella dataströmmar på de tre banden. Det gör att de kan överföra upp till 3200 Mb/s. På 2,4 GHz-bandet kan de överföra upp till 600 Mb/s (tack vare Turbo-qam) och på de båda 5 GHz-banden kan de överföra upp till 1300 Mb/s (2600 Mb/s summerat). Denna routertyp kallas AC3200.

BenämningWireless AC på 5 GHzWireless N på 2,4 GHz
AC3200(2333) 1300 Mb/s + 1300 Mb/s 600 Mb/s*

*Använder Turbo-qam

Poängen med de dubbla 5 GHz-bandet är möjligheten att separera långsamma och snabba klienter. De snabbaste Wireless AC-klienterna får ansluta på det ena 5 GHz-bandet. De långsammare Wireless AC-klienterna och snabbare Wireless N-klienterna får ansluta på det andra 5 GHz-bandet. 2,4 GHz-bandet fortsätter användas för klienter som ska ansluta på långa avstånd och klienter som saknar stöd för 5 GHz-bandet.

I triple-band-nätverk delas klienterna upp utifrån deras prestanda.

Eftersom triple-band-routrarna använder tre band, skapar de också tre trådlösa nätverksnamn (SSID:n). Även om det är tre olika trådlösa nätverksnamn, hamnar alla ­anslutna klienter i samma nätverk så att de kan kommunicera med varandra. Det finns även triple-band-routrar som enbart skapar ett trådlöst nätverksnamn för de två 5 GHz-bandet och automatiskt flyttar klienterna mellan banden beroende på vilken prestanda de kan leverera.

Triple-band-tekniken kräver, till skillnad från Mu-mimo, inget speciellt stöd hos klienterna. Det gör att triple-band-routrar kan förbättra prestandan i trådlösa nätverk med många klienter utan att något annat än routern behöver bytas ut.

Prestandaskillnad mellan frekvensband

Hur hög hastigheten i ett trådlöst nätverk blir i verkligheten beror på avstånden, väggarna, störningarna och vilket frekvensband som används. Här följer ett exempel för att visa prestandaskillnaden mellan de två banden.

Prestandaskillnad vid samma förutsättning

Routern i följande exempel har samma grundhastighet à 300 Mb/s på både 2,4 GHz- och 5 GHz-bandet. Mätningen visar vilken hastighet som routern kan överföra data i till en trådlöst ansluten dator. Den trådlösa mätningen gjordes på tre noga utvalda ställen:

  • Mätplats ”Optimal”
    Den trådlösa datorn placerades 3,5 m från routern i ett öppet rum.
  • Mätplats ”Inomhus”
    Den trådlösa datorn placerades 11,5 m från routern. Mellan de två komponenterna fanns en gipsvägg med en nästan heltäckande whiteboard-tavla på.
  • Mätplats ”Långdistans”
    Den trådlösa datorn placerades 43 m från routern och 3 m högre upp. De skiljdes dessutom åt av en gipsvägg med en nästan heltäckande whiteboard-tavla på samt två stora fönsterpartier med dubbelglas.

Det fanns inga andra trådlösa nätverk i närheten när mätningen gjordes. Routern låstes dock till 20 MHz-breda kanaler på 2,4 GHz-bandet för att simulera inverkan av ett närliggande nätverk.

Mätningen visar tydligt att 5 GHz-bandet är synnerligen förmånligt att använda, framförallt på korta avstånd. I testet mättes även prestandan på sex andra dual-band-kompatibla Wireless N-routrar. De fick liknande resultat för förhållandet mellan prestandan på 2,4 GHz- och 5 GHz-bandet.

Prestandaskillnad vid olika förutsättningar

Skillnaden mellan frekvensbanden blir av förklarliga skäl ännu större vid användning av Wireless AC. Här följer ett exempel från samma test där en AC1750-router mättes upp. Det är en router med stöd för upp till 1300 Mb/s med Wireless AC på 5 GHz-bandet och upp till 450 Mb/s med Wireless N på 2,4 GHz-bandet. I testet mättes även prestandan på tre andra AC1750-routrar. De fick liknande resultat för förhållandet mellan prestandan på 2,4 GHz- och 5 GHz-bandet.

Senast ändrad: 2016-08-10

Meddelande från Kjell & Company

"Din webbläsare är gammal, och vi kan inte lova att innehåll visas korrekt, eller full funktionalitet. uppdaterar din webbläsare nu!

Hej, vi använder cookies för att kjell.com skall fungera bättre för dig. Genom att fortsätta använda vår webbplats samtycker du till detta. Läs mer » Ok

Meddelande från Kjell & Company

Cookies är avslaget i din webbläsare. För att kunna använda internetbutiken måste din browser stödja cookies (mer information).