Parabol

Parabol

Att ta emot sina TV-sändningar via parabol har många stora fördelar jämfört med att ta emot dem via marknätet. Utbudet är mycket större och det finns framförallt betydligt fler HD-program för alla som vill ha bättre bildkvalitet.

De följande kapitlen ser närmare på parabollösningar. I detta inledande kapitel ­behandlas tekniken och själva parabolen. Nästa kapitel ser närmare på mottagarna och själva antennätet för parabolsändningar, vilket skiljer sig mycket från antennätet för markbundna sändningar.

Satelliterna

36 000 kilometer rakt ut i rymden, längs med ekvatorn, ligger den så kallade geo­stationära banan. Det är en ganska speciell plats och det är där våra satelliter ligger. Bland det viktigaste när det gäller placeringen av satelliter är att de behåller sin relativa position i förhållande till jorden. När vi letar efter dem från jorden måste de alltid ­befinna sig på samma ställe. En annan viktig sak är att de ligger högt upp för att de ska gå att nå från så stor del som möjligt av jorden. Viktigast av allt är givetvis att de också håller sig på plats där så att de inte åker in mot jorden eller okontrollerat ut i rymden. Jordens dragningskraft måste alltså vara lika stor som centrifugalkraften, och den geostationära banan är banan där allt detta går att uppfylla.

Satelliterna ligger på en bana 36 000 km ut i rymden.

När satelliterna får sina namn namnges de med dels ett vanligt namn och dels var i den geostationära banan de befinner sig. Thor 1°W är namnet på en av satelliterna och det sista i namnet indikerar att den ligger en grad väst om 0-meridianen (Greenwich). Här följer exempel på några populära satelliter:

Astra 5°E / Sirius 5°E (SES-Astra)

Astra 5°E används framförallt för Viasats utbud. Satelliten hette tidigare Sirius 5°E, men den bytte i juni 2010 namn till Astra 5°E, då företaget SES-Astra tidigare under våren hade förvärvat hela Sirius6. I folkmun är satelliten dock fortfarande mest känd som Sirius.

En lista med alla program som sänds från satelliten finns att hämta på www.onastra.com. SVT har program på Astra 5°E men till skillnad från i marknätet sänds de kodat. Det krävs alltså ett programkort från operatör för att låsa upp dem. Däremot krävs det inget abonnemang.

Thor 1°W (Telenor)

På Thor ligger Canal Digitals utbud. En lista med alla program som sänds från Thor finns att läsa på www.telenorsbc.com. SVT har program på Thor men likt Astra 5°E (Sirius) sänds programmen kodat och det krävs ett programkort från operatör för att låsa upp dem. Däremot krävs det inget abonnemang.

Astra 19°E (SES-Astra)

På Astra 19°E finns en mängd fria program (kräver inget programkort) att ta in från hela Europa. Det finns visserligen inget utbud på svenska, men däremot mycket på bland annat engelska, tyska och franska. En lista med alla program som sänds från satelliten finns att hämta på www.onastra.com.

Hotbird 13°E (Eutelsat)

Precis som på Astra finns det en hel del fria program på Hotbird, men tyvärr inga svenska sådana. En översikt över programmen finns på www.eutelsat.com.

Parabol

En klassisk ficklampa består av en glödlampa som sitter monterad i en konkav ­ strålkastare för att få bättre spridning på ljuset. Parabolen fungerar på samma sätt fast omvänt. Den stora skålen används för att samla in energi och koncentrera den till brännpunkten. I detta fall är det inte en lampa som sitter där utan ett så kallat LNB (Low Noice Block Converter), även kallat mikrovågshuvud.

Parabolskålen fokuserar energin in mot LNB:t

Ju större parabolen är desto mer energi kan den koncentrera mot mitten. Detta är viktigt att ha i åtanke vid val av parabol då olika satelliter är olika starka. Den lilla, smidiga 40 cm-parabolen kan exempelvis inte ta in alla satelliter. I Sverige är den egentligen bara användbar för Astra 5°E (tidigare Sirius 5°E).

Satelliterna har olika strålar som de sänder ut sina program med. Effekten hos strålen på olika geografiska platser kallas EIRP (Equivalent Isotropically Radiated Power) och mäts i dBW. Ju högre styrkan är, desto mindre kan parabolskålen vara. Med så stark signal som Astra 5°E (tidigare Sirius) har över Sverige (55 dBW) fungerar det generellt utmärkt med den lilla 40 cm-balkongparabolen. Styrkan på Thor är däremot svagare, vilket gör att det krävs en större parabolskål för att ta emot den. Läs mer om rekommendationer kring storlek längre fram i detta kapitel.

Täckningskarta för Astra 5°E (tidigare Sirius 5°E). Bra täckningskartor (liknande den ovan) kan hämtas gratis från www.lyngsat-maps.com.
Fokalparabol till vänster och offsetparabol (vanlig) till höger.

Det finns olika typer av paraboler och i Sverige är den så kallade ­offsetparabolen vanligast. Offsetparabolen använder endast den översta delen av skålen som ­reflektor medan den andra typen, fokalparabolen, använder hela skålen. Fördelen med ­offset­parabolen är dels att LNB:t inte skymmer reflektorn och dels att våra svenska snö­relaterade problem minskas. Fokalparabolens förmåga att samla in signalen försämras snabbt när snön ­lägger sig, medan offsetparabolen klarar sig desto bättre.

Snö och vatten är fortfarande ett problem för mottagning med parabol. När signalen går genom vätska absorberas energin på vägen och når därmed inte hela vägen fram till LNB:t. För dem som ofta upplever problem med mottagning i dåligt väder finns det speciella LNB-paraplyn som minskar vädrets inverkan.

Det finns inga dåliga väder, bara dåligt utrustade paraboler.

LNB

Ett LNB (Low Noise Block Converter) kallas även mikrovågshuvud på svenska. Det ser ut som en plastburk med en F-kontakt längst ner. Det är dit som antennkabeln ansluts. LNB:t är i princip motsvarigheten till dipolen i den vanliga antennen för markbundna sändningar, men där upphör likheterna. LNB:t har betydligt fler uppgifter än att bara ta emot signalen. Bland annat förstärker LNB:t signalen och bytes dess frekvens.

Signalen från satelliterna ligger uppdelad på två frekvensband:

  • Låga bandet: 10 700 – 11 700 MHz (bredd: 1 000 MHz)
  • Höga bandet: 11 700 – 12 750 MHz (bredd: 1 050 MHz)

Signalen går dock inte att skicka obehandlad i en koaxialkabel. Att skicka en så högfrekvent signal i en koaxialkabel är nästintill omöjligt då dämpningen blir på tok för hög (läs mer i TV-teknik 4.1). Därför flyttar LNB:t ner signalen till ett lämpligare ­frekvensband som ligger strax ovanför de markbundna sändningarna, nämligen 950 MHz – 2 150 MHz (bredd: 1 200 MHz). Det är dock inte tillräckligt brett för att flytta ner båda satellitbanden (10 700 – 11 700 – 12 750 MHz) och därför flyttas bara det ena bandet ner åt gången.

LNB:t plockar ned det ena frekvensbandet åt gången till 950 - 2 150 MHz

Vilket av banden som LNB:t ska ta ner bestäms av digital-TV-mottagaren. En vanlig antenn för det markbundna nätet behöver aldrig anpassa sig för hur den ska ta emot sändningar. Frekvensområdet är alltid detsamma och polarisationen likaså (antennen behöver aldrig läggas ner på sidan). LNB:t har en större uppgift då det måste anpassa sig efter både vilket frekvensområde som det ska arbeta med och efter vilken polarisation som signalen kommer in med.

Inuti LNB:t sitter två stycken kvartsvågsantenner. För att likna det hela vid en vanlig antenn så är det en dipol som sitter som vanligt och en som ligger ner på sidan. På detta vis kan LNB:t ta emot radiosignaler som är både horisontellt och vertikalt polariserade.

Grundregeln är att ett (1) LNB bara kan ta emot en (1) satellit och kopplas till en (1) digital-TV-mottagare. Det sistnämnda gäller eftersom digital-TV-mottagaren styr hur LNB:t ska ta emot signalen. Det gör digital-TV-mottagare genom att ­spänningsmata LNB:t med antingen 13 V eller 17 V. 13 V ger vertikal polarisation och 17 V ger ­horisontell polarisation. Digital-TV-mottagaren styr även mellan det höga och det låga frekvensbandet genom att ge ifrån sig en ton på 22 kHz. Med tonen påslagen arbetar LNB:t med det höga frekvensbandet och annars det låga frekvensbandet.

13 V Vertikal polarisation Låga frekvensbandet
13 V + 22 kHz Vertikal polarisation Höga frekvensbandet
17 V Horisontell polarisation Låga frekvensbandet
17 V + 22 kHz Horisontell polarisation Höga frekvensbandet

LNB:t är en bra förstärkare, men precis som med all förstärkning blir det i viss mån även mer brus på signalen. Hur pass bra LNB:t är beskrivs med något som kallas brustal och ju lägre brustalet är desto bättre. Under de senaste åren har LNB:na blivit betydligt bättre och brustalen därmed sänkts. Idag kan brustalet ligga på 0,1 dB, medan det för ett tiotal år sedan låg över en hel decibel. Gamla LNB:n kan därför behöva bytas ut om de ska användas för moderna HDTV-sändningar, vilka ställer högre krav.

Parabolstorlekar

Detta avsnitt behandlar tre vanliga parabolstorlekar och vilka satelliter som de är ­lämpliga för i Sverige. För detaljer kring andra kombinationer är Lyngsats webbplats www.lyngsat-maps.com till stor hjälp.

40 cm-parabol Nordenparabol Europaparabol
40 cm i diameter 72 x 84 cm 85 x 90 cm
1 LNB 2 LNB 4 LNB
Astra 5°E (tidigare Sirius) Thor 1°W & Astra 5°E alt. Hotbird
13°E & Astra 19°E
Thor 1°W, Astra 5°E,
Hotbird 13°E & Astra 19°E

Lägg märke till att parabolerna inte är helt cirkelformade utan snarare något ovala (med undantag för 40 cm-parabolen). Det beror på att de är av offsettyp (se TV-teknik 7.2).

40 cm-parabolen ("Siriusparabolen")

Som det nämndes tidigare i detta kapitel är 40 cm-parabolen endast lämplig för att ta in Astra 5°E (tidigare Sirius) där Viasat har sitt utbud. De andra satelliterna har inte lika hög signalstyrka över Sverige och kräver därför en större parabol som samlar in mer energi.

Nordenparabolen

Nordenparabolen är mycket populär eftersom den är lämplig för både Astra 5°E (Viasat) och Thor 1°W (Canal Digital). Nordenparabolen har två LNB:n för att kunna komma åt utbudet på båda dessa satelliter samtidigt. Det krävs eftersom ett (1) LNB bara kan ta emot en (1) satellit och kopplas till en (1) digital-TV-box. Tyvärr kan inte två LNB:n vara i fokus samtidigt, men det gör faktiskt inte speciellt mycket. Det hela löses genom en sidmatning av det ena LNB:t (se bild).

Exempel på sidmatning av LNB

En sidmatning innebär att ena LNB:t sitter i mitten med en klämma runt sig som håller fast det andra LNB:t. Det andra LNB:t hamnar då lite utanför brännpunkten och ­denna lösning fungerar därför bara på lite större paraboler. Eftersom Thor 1°W är svagare i ­Sverige än vad Astra 5°E är sätts Thor-LNB:t i mitten (den bästa ­platsen) och ­Astra-LNB:t sidmatas (den lite sämre platsen). Eftersom den starkare signalen ­missgynnas på detta sätt kommer de båda signalerna i slutändan att hamna på en jämn nivå. Samma lösning går att åstadkomma med Hotbird 13°E och Astra 19°E, men det går inte att kombinera exempelvis Astra 5°E (gamla Sirius) och Astra 19°E på detta sätt. De ligger för långt ifrån varandra och då krävs en större parabol än nordenparabolen.

Information om hur de två LNB:na kopplas samman för att föras ner till en mottagare behandlas i nästa kapitel.

Europaparabolen

De som vill ha ett ännu större programutbud kan montera upp en europaparabol. Den kan ta in samtliga fyra nämnda satelliter (Astra 5°E, Thor 1°W, Astra 19°E och Hotbird 13°E). I och med att parabolen är så stor så blir signalstyrkan tillräckligt god för alla LNB:n.

LNB:na måste sitta i rätt ordning, vilken visas på bilden ovan. Det ensamma LNB:t längst ut till vänster på bilden är Astra 19°E. Det följs sedan av Hotbird 13°E, Astra 5°E och Thor 1°W.

Om programutbudet på dessa satelliter inte är tillräckligt finns det ännu större ­paraboler och paraboler som är motorstyrda. Motorstyrda paraboler har endast ett LNB och ­riktar in sig mot rätt satellit på begäran. På så sätt går det att få in satelliter som ligger långt ifrån varandra, men det tar betydligt längre tid att byta mellan program som sänds från olika satelliter.

Vinklar för inställning av parabol

Att ställa in parabolen är svårare än att rikta in en vanlig antenn. Ju större parabolen är, desto mer riktningskänslig blir den dessutom. Det finns fyra vinklar som hjälper installatören att få parabolen rätt inställd. Dessa kallas azimuthvinkel, elevations­vinkel, offsetvinkel och skewvinkel.

Azimuthvinkel

Azimuthvinkeln motsvarar kompassriktningen.

Azimuthvinkeln motsvarar kompassriktningen och anger åt vilket håll parabolen ska riktas.

  • 0° = Rakt norrut
  • 90° = Rakt österut
  • 180° = Rakt söderut
  • 270° = Rakt västerut

Satelliten Astra 5°E (tidigare Sirius) ligger fem grader öst om nollmeridianen (­Greenwich-­meridianen). Sverige ligger öster om nollmeridianen och det måste det tas hänsyn till. För att få ut exakt vilka vinklar som gäller på olika platser finns det ­smidiga diagram i nästa kapitel och på vår webbplats. Satlex Digital har också en ­mycket ­användbar webbtjänst där installatören kan mata in vilken stad som han eller hon ­befinner sig i samt vilken satellit som är intressant. Tjänsten svarar med att ge alla vinklar som behövs för att ställa in parabolen rätt.

Vinkelkalkylator: www.satlex.net/sv/azel_calc.html

Elevationsvinkel och offsetvinkel

Elevationsvinkeln och offsetvinkeln berättar tillsammans hur mycket parabolen ska riktas uppåt.

Elevationsvinkeln (höjdvinkeln) finns beskriven i samma diagram som visar ­azimuthvinkeln (se de refererade webbplatserna ovan). Elevations­vinkeln beskriver hur mycket parabolen ska riktas uppåt och det är olika beroende på var i landet parabolen installeras; ju längre norrut i landet desto lägre vinkel. Eftersom ­offsetparabolen är riktad uppåt genom sin konstruktion, kan det se ut som att den är riktad nedåt även om den egentligen är riktad uppåt.

Skewvinkel

Skewvinkeln berättar hur mycket LNB:t ska vridas.

Skewvinkeln beskriver hur mycket LNB:t ska "vridas". I och med att jorden är rund kommer inte horisontellt polariserade signaler in helt horisontellt i Sverige (samma sak gäller givetvis även vertikalt polarisade signaler). LNB:t ska därför vridas något för att få in signalen så bra som möjligt, men det brukar inte behöva vridas speciellt mycket. Använd Satlex Digitals onlinetjänst för exakta skewvinklar.

Senast ändrad: 2016-08-09