Uppladdningsbara batterier
Introduktion
Ett ”uppladdningsbart batteri” heter egentligen ackumulator och liknar ett vanligt batteri. Genom att spänningssätta en urladdad ackumulator kan elektronerna vandra tillbaka så att ackumulatorn går att använda igen. Ackumulatorerna skiljer sig mycket mellan varandra, exempelvis på hur stor kapacitet de har (hur länge de håller på en laddning) och hur många cykler de klarar av (upp- och urladdningar). I vissa sammanhang spelar även storleken eller vikten roll och då är inte alla typer lämpliga.
Relaterade produkter
Blyackumulatorn
Blyackumulatorn är ett av de äldsta uppladdningsbara batterierna och den används fortfarande, bland annat i bilar, backup-lösningar och industriella sammanhang. De stora nackdelarna med batteritypen är att den innehåller miljöfarliga ämnen och väger mycket. Spänningen från en cell är 2 V och genom att sammankoppla flera celler går det att få fram olika spänningar som är jämnt delbara med siffran två. Bilbatteriet (12 V) består exempelvis av sex celler.
En blyackumulator på 12 V, 17 Ah.
Blyackumulatorerna finns i många olika storlekar och viktklasser, även om de har samma spänning. Det beror på att deras kapacitet skiljer sig, vilket gör att de håller olika länge. En ackumulator som väger 300 g kan ha en kapacitet på 1,3 Ah (1300 mAh) samtidigt som en som väger 6,5 kg har kapaciteten 17 Ah (17 000 mAh).
Nickel-kadmium (NiCd)
NiCd-batterier var vanliga förr, men är idag nästan helt utfasade på grund av miljöskäl. De innehåller kadmium, ett tungmetall som är farligt för miljön, och är förbjudna i konsumentprodukter inom EU sedan 2006. NiMH-batterier eller litiumjonbatterier är miljövänligare alternativst i vissa specialapplikationer, som nödbelysning och äldre verktyg.
Nickel-metallhydrid (NiMH)
NiMH är idag det populäraste valet bland de vanliga uppladdningsbara cylinderformade batterierna. Det är ett miljövänligt alternativ (fritt från kadmium) som dessutom finns i högre kapaciteter än motsvarande NiCd. Minneseffekten utgör inte heller något problem. Det gör batteriet enkelt att hantera då användaren inte behöver tänka på korrekt urladdning före varje laddning.
NiMH-batteriet har en polspänning på 1,2 V och kan ersätta vanliga alkaliska batterier i nästan alla sammanhang. Detta trots att det alkaliska batteriet har en polspänning på 1,5 V. En noggrannare undersökning av urladdningskurvorna visar att det är en relativt kort stund som det alkaliska batteriet verkligen ger 1,5 V. Spänningen sjunker nämligen snabbt ner mot 1,2 V och fortsätter sedan långsamt ner till ungefär 0,9 V. NiMH-batteriet börjar istället på 1,2 V och håller sig stadigt där tills batteriet är slut. Den lilla skillnaden i startspänning har därför liten eller ingen betydelse.
NiMH med låg självurladdning (NiMH2)
- Vanliga NiMH: ca 80 % kvar efter 1 månad, nästan tomma efter 1 år.
- Låg självurladdning: ca 98 % kvar efter 1 månad, ca 80 % kvar efter 1 år.
Diagrammet visar hur mycket av batteriets angivna kapacitet som gick att utnyttja (vid 0 °C).
Det finns ytterligare en stor fördel med den nya generationens batterier. De kan laddas i samma laddare som den äldre generationen. Konsumenten slipper därmed att investera i en ny laddare.
Litium-ion (Li-ion) och Litium-polymer (Li-Poly)
Precis som i icke-uppladdningsbara sammanhang börjar litiumtekniken vinna stor mark. De främsta fördelarna är att batterierna är små med låg vikt och stor energitäthet. De har en spänning på 3,6 V eller 3,7 V vilket gör att de inte kan ersätta alkaliska batterier på samma sätt som NiMH. Litium-ion- och litium-polymer-tekniken används istället i batterier som är inbyggda i apparater. Öppna baksidan på din mobiltelefon så hittar du med största sannolikhet ett litiumbatteri där. Bärbara datorer använder också litiumtekniken, liksom de flesta andra portabla apparater där ett laddningsbart batteri finns inbyggt. Litiumbatterierna har ytterligare fördelar då de har låg självurladdning och inte alls lider av minneseffekten. Det gör att användaren inte behöver bry sig om batteriets laddstatus utan kan ladda det när som helst.
Exempel på konsumentbatteri av litium-polymer-typ..
Ett uppladdningsbart litium-batteri ska inte laddas ur helt. Det finns då stor risk för att batteriet inte kan laddas upp igen. Det är dock ingen fara med att använda telefonen eller datorn tills den själv stänger av sig. Batteriet har då fortfarande kraft kvar, men det är för lite för att apparaten ska kunna drivas. Om detta händer är det viktigt att batteriet laddas upp igen snarast. Det är nämligen inte bra för batteriet om det ligger urladdat under lång tid. Den låga men ändå befintliga självurladdningen kommer då att ladda ur batteriet så djupt att det tar skada. Många har säkert redan råkat ut för att en telefon, som tidigare fungerade bra, inte går att ladda då den legat oanvänd en längre tid. Om ett batteri inte ska användas på ett tag, ska det därför först laddas. Helt nya (oanvända) batterier kan dock förvaras ouppladdade.
Litium 18650-batterier
18650-batterier har blivit allt populärare. De började användas i batteripack till exempelvis bärbara datorer. Den höga kapaciteten kombinerat med låg vikt gjorde att batterierna blev populära i ficklampor och mycket annat.
Ett 18650-batteri har 3,7 volt spänning.
Eftersom 18650 är litiumbatterier ska de skyddas mot för hög och låg spänning samt kortslutning. Att ladda ur ett litiumbatteri under ca 3,2 volt sliter onödigt på det och kan vara direkt skadligt. Att ladda ett litiumbatteri med över 4,2 volt medför fara för överhettning och brand. Skydd mot detta sitter inbyggt i batteripack (i exempelvis bärbara datorer). Skyddet kan också sitta i själva apparaten (t.ex. i en ficklampa). En dedikerad litiumladdare är normalt anpassad för att ladda batterierna korrekt.
Skyddade eller oskyddade 18650-batterier
Det finns två typer av 18650-batterier: oskyddade och skyddade. Ett oskyddat batteri är en lös cell medan ett skyddat är en cell och ett litet kretskort hopbyggt. Det oskyddade batteriet är tänkt att användas när skyddskretsen finns i apparaten, om man ska bygga ett batteripack med egen skyddskrets eller om man väljer ett batteri med säkrare kemi (se nedan). Det ställer därför högre krav på användaren.
Det skyddade batteriet är betydligt säkrare och kan under normala omständigheter inte skadas. Nackdelen med det skyddade batteriet är att kretskortet ökar längden på batteriet med några millimeter. Diametern kan även vara 1 mm större på grund av ett extra lager krympplast utanpå. Den utstickande pluspolen kan också variera i längd. Det går utmärkt att använda ett skyddat batteri tillsammans med en apparat med en inbyggd skyddskrets.
Storleken
Ett 18650-batteri ska vara 18 mm i diameter och 65 mm långt. Så är det normalt om man tar ett oskyddat batteri. De skyddade batterierna blir ofrånkomligt lite större. Oftast är det inget problem, men det finns tillfällen när de inte får plats trots att apparaten är gjord för ett 18650-batteri.
Borde inte ett skyddat batteri som är 19 mm i diameter och 68 mm långt kallas 19680? I en perfekt värld kanske, men det finns ingen standard för hur stort ett skyddat batteri är. Det finns allt från 68 mm till 73 mm långa 18650-batterier. För att ta reda på om ett 18650-batteri passar i en laddare eller apparat bör därför batteriets mått kontrolleras.
Kemi och ström
Det finns olika typer av 18650-batterier. Typen betecknas med tre bokstäver, till exempel ICR eller IMR som är de vanligaste typerna. Bokstäverna berättar vilken kemi som används i batteriet (se nedan).
| Kemi | Bokstav 1 | Bokstav 2 | Bokstav 3 |
|---|---|---|---|
| ICR | Litium-ion | Kobolt-katod | Rundcell |
| IMR | Litium-ion | Mangan-katod | Rundcell |
| INR | Litium-ion | Mangan- och nickel-katod | Rundcell |
ICR-kemin ger celler med högst kapacitet. Nackdelarna är att de är känsligare än övriga celler för över- och underspänning, samt att de inte kan hantera höga strömuttag. Känsligheten gör att de måste vara skyddade, och kretskortet med skydd kan inte göras litet och samtidigt tåla höga strömmar. Tack vare sin höga kapacitet används ofta ICR-celler i till exempel batterier till bärbara datorer.
IMR och INR är betydligt tåligare, men de ska inte heller laddas ur för mycket då det sliter på cellerna. Nackdelen är att de har lägre kapacitet. De klarar i gengäld höga strömuttag. Det finns celler som är specificerade för att klara 30 A kontinuerlig urladdning. Exempel på produkter som kräver höga strömuttag är till exempel e-cigaretter.
Hur länge håller ett uppladdningsbart batteri?
Hur länge håller ett uppladdningsbart batteri? Det beror på om frågan avser batteriets kapacitet eller hur många gånger det går att återuppladda. Om kapaciteten är angiven till 2700 mAh betyder det att batteriet räcker i fem timmar om en apparat drar 540 mA.
t = tiden angiven i timmar (h)
C = kapaciteten angiven i amperetimmar (Ah)
I = strömmen angiven i ampere (A)
t = C / I
t = 2700 mAh / 540 mA = 2,7 Ah / 0,54 A = 5 h
Hur många upp och urladdningar ett laddningsbart batteri klarar anges som cykler. Det maximala antalet cykler beror på faktorer såsom vilken kemi batteriet är uppbyggt av, om det snabbladdas eller ej samt hur det sköts. Generellt håller NiMH för drygt 500 cykler. Sköts de exemplariskt går det att komma upp i 1000 laddningscykler. Litium-ion håller vid normal användning för ungefär 500 cykler.