Belysning

Belysning

I detta kapitel går vi igenom vad de olika märkningarna på dagens ljuskällor betyder. Vi börjar med att se närmare på rundstrålande lampor och går därefter vidare med spotlights. I nästa kapitel går vi igenom vilken ljuskälla som är bäst för vilket ändamål.

I valet av rundstrålande ljuskälla är det viktigt att fundera över följande punkter:

  • Hur mycket ljus ger ljuskällan?
  • Hur energisnål är ljuskällan?
  • Vilken färgtemperatur har ljuskällan?
  • Vilken färgåtergivning har ljuskällan?
  • Hur lång livslängd har ljuskällan? (Se nästa kapitel.)
  • Vilken sockel har ljuskällan? (Se nästa kapitel.)
  • Behöver ljuskällan gå att dimma? (Se nästa kapitel.)

Det kan låta som onödigt mycket att fundera över för att bara ”köpa en lampa”. Det är heller inte något som behöver övervägas vid vartenda tillfälle, men genom att ha en grundläggande förståelse om skillnaderna mellan olika typer av ljuskällor blir det lättare att göra rätt val! Med bakgrundsinformationen i huvudet räcker det att vid köp av ny ljuskälla fundera över följande:

  1. Passar ljuskällan rent fysiskt (rätt sockel och rätt längd)?
  2. Hur mycket ljus avger den?
  3. Går den att dimma?

Ljusflöde (lumen)

Under lång tid användes ett underligt sätt att förklara hur mycket ljus en ljuskälla gav: antalet watt (W)! Watt är enheten för effekt som berättar hur mycket energi ljuskällan förbrukar. Effekten fungerade som en indikator på hur mycket ljus ljuskällan gav så länge det endast fanns en enda typ av lampteknik (glödljus). Effektbegreppet kan inte användas på det viset längre eftersom det nu finns flera olika typer av lamptekniker (t.ex. LED och halogen). Dagens ljuskällor har olika förhållanden mellan effekten och hur mycket ljus de genererar.

Idag används istället enheten lumen för att beskriva hur mycket ljus en ljuskälla avger (lumen förkortas lm och är SI-enheten för ljusflöde). Det är denna egenskap som är den viktigaste att fokusera på. Numera märks alla ljuskällor för allmän hembelysning med denna specifikation.

Antalet lumen (ljusflödet) berättar hur mycket ljus ljuskällan avger!

Bilden här under visar en ”470-lumenlampa”. I dagsläget (februari 2014) kan det ­kännas som en konstig benämning eftersom vi är vana vid att kalla den 40-wattlampa. Inom några år kommer dock 470-lumenlampa att vara ett lika naturligt namn som 40-wattlampa var förr i tiden.

40-wattlampan kallas nu 470-lumenlampa!

470-lumenlampa är ett mycket bättre namn på ljuskällan ovan. Det som är mest intressant är ju trots allt vilket ljus den genererar och inte hur mycket energi den förbrukar. Den skulle också kunna kallas ”410-lumenlampa” eller något annat mellan 410 lumen och 470 lumen, eftersom skillnaden däremellan är så pass liten att vi knappt kan se den med blotta ögat.

Samtliga lampor här under är av 410- till 470-lumentyp, det vill säga att de upplevs avge ungefär lika mycket ljus. De drar dock olika mycket energi eftersom de bygger på olika tekniker (glödljus, halogen, lågenergi respektive LED).

I EU:s ekodesigndirektiv finns en översättningstabell för att omvandla mellan glödlampors effektangivelser och ljusflödesangivelsen på halogen-, lågenergi- och LED-lampor.

Glödlampa
Effekt
Halogenlampor
Ljusflöde
Lågenergilampor
Ljusflöde
LED-lampor
Ljusflöde

15 W

119 lm

125 lm

136 lm

25 W

217 lm

229 lm

249 lm

40 W

410 lm

432 lm

470 lm

60 W

702 lm

741 lm

806 lm

75 W

920 lm

970 lm

1055 lm

100 W

1326 lm

1398 lm

1521 lm

Tabellens värden är ungefärliga. Översättningen går endast att applicera på rundstrålande ljuskällor (ej spotlights)!

Energisnålhet (watt)

I september 2009 påbörjade vi inom EU en utfasning av glödlampor till förmån för ­energisnålare alternativ. Det första steget var att förbjuda import och nytillverkning av alla matta glödlampor och alla klara 100-wattglödlampor. Förbudets omfattning ­utökades etappvis under de kommande åren och i september 2012 förbjöds importen av de sista glödlamporna (klara 40- och 25-wattglödlampor).

Idag finns tre huvudtyper av ljuskällor: halogenlampor, lågenergilampor (vardaglig benämning för lysrörsbaserade lågenergilampor) och LED-lampor (lysdiodslampor). LED-lamporna är energisnålast och kommer på sikt att bli den totalt dominerade typen av ljuskälla. Alla de tre typerna kan ändå ses som modern belysning, då de är betydligt energisnålare än de gamla glödlamporna (gäller framförallt lågenergilampor och LED-lampor).

Hur pass energisnål en ljuskälla är visas tydligt på dess förpackning. Där ska det numera alltid finnas information om ljuskällans energieffektivitetsklass. Ju högre energieffektivitetsklass, desto energisnålare är den. Den högsta energiklassen är A++.

På förpackningens energimärkning anges också hur många kilowattimmar ljuskällan förbrukar på 1000 timmar. Det gör det lätt att bilda sig en uppfattning om hur mycket det kostar att driva lampan (läs mer). Med ett totalpris på 1,50 kronor per kilowattimme kostar lampan på bilden tio kronor per tusende timme som den är igång.

6,7 kWh / 1000 h ∙ 1000 h = 6,7 kWh

6,7 ∙ 1,50 kr = 10,05 kr

1000 timmar skulle också kunna skrivas som:

  • Tänd dygnet runt i 42 dygn.
  • Tänd åtta timmar per dygn i fyra månader.
  • Tänd tre timmar per dygn i elva månader.
  • Tänd en timme per dygn i nästan tre år.

Här följer en jämförelse för hur mycket det kostar att lysa upp ett rum i ett år med de fyra olika typerna av ljuskällor. Ponera att belysningen är tänd i genomsnitt sex timmar per dag (kortare under sommarhalvåret och längre under vinterhalvåret). Det motsvarar 2190 timmar på ett år. Belysningen består av fyra stycken 470-lumenlampor och vi räknar med att totalkostnaden per kilowattimme (kWh) är 1,50 kr (samma pris som Energimyndigheten räknade med augusti 20132).

För glödljus (40 W per ljuskälla) blir det:

(4 ∙ 40 W) ∙ 2190 h = 350 400 Wh = 350,4 kWh

350,4 ∙ 1,50 kr = 525,6 kr

För halogenljus (32 W per ljuskälla) blir det:

(4 ∙ 32 W) ∙ 2190 h = 280 320 Wh = 280,32 kWh

280,32 ∙ 1,50 kr = 420,48 kr

För lågenergiljus (11 W per ljuskälla) blir det:

(4 ∙ 11 W) ∙ 2190 h = 96 360 Wh = 96,36 kWh

96,36 ∙ 1,50 kr = 144,54 kr

För LED-ljus (7 W per ljuskälla) blir det:

(4 ∙ 7 W) ∙ 2190 h = 61 320 Wh = 61,32 kWh

61,32 ∙ 1,50 kr = 91,98 kr

Det finns alltså både mycket el och mycket pengar att spara genom att välja energismart belysning.

Färgtemperatur (kelvin)

Alla ljuskällor har en färgtemperatur. Den anges i kelvin (K) och beskriver hur varmt ­eller kallt ljuset är. Det är inte nödvändigtvis så att ett varmare ljus är bättre än ett ­kallare, utan olika färgtemperaturer är lämpliga i olika sammanhang.

En vanlig glödlampa ger ett ljus med färgtemperaturen 2700 kelvin. Även om det ljuset kan upplevas ”vitt” så är det i själva verket snarare lite gult. Det brukar därför ­kallas ”varmvitt”. Det som i belysningssammahang anses vara vitt ljus ligger runt 4000 ­kelvin. Det upplevs ofta något ”sterilt” och passar därför inte som allmänbelysning i hem. Däremot är det perfekt i exempelvis en läslampa. Ju högre färgtemperaturen är, desto kallare är ljuset.

Eftersom det är svårt att föreställa sig vad färgtemperaturen innebär, används ofta förenklande begrepp som varmvit, vit och dagsljusvit. I standarden för belysning av arbetsplatser (SS-EN 12464-1) definieras dessa begrepp på följande sätt:

Varmvit

Under 3300 kelvin

Vit

3300 till 5300 kelvin

Dagsljus

Över 5300 kelvin

Färgåtergivning (Ra)

När den första generationens lågenergilampor lanserades blev många missnöjda med ljusets kvalitet. Det kändes som att alla färger inomhus blev felaktiga när sådana ljuskällor användes. Dagens lågenergilampor har blivit mycket bättre på denna punkt. För att ange hur bra de är används en indexskala som kallas Ra-index (Rendering Average). Utomlands används ofta benämningen CRI (Color Rendering Index) istället, men den syftar på samma sak.

Ra-skalan går från 0 till 100 där 100 är bäst. Glödlampor och halogenlampor anses ge den bästa färgåtergivningen och de har därför Ra-värdet 100. Lågenergi- och LED-lampor låg inledningsvis betydligt lägre (ofta neremot Ra 70), men utvecklingen har gått framåt. Under september 2013 infördes också ett krav på att alla nyimporterade och nytillverkade LED-lampor för allmänbelysning i hemmiljö måste ligga över Ra 80.

Alla ljuskällor måste vara minst Ra 80!

Ljusfärg

Det kan vara svårt att komma ihåg vad alla olika färgåtergivningar och färgtempera­turer innebär. Därför används ibland färgnummer för att beskriva ljuskällors egen­skaper. Färgnummer används framförallt på lysrör, men förekommer även på andra typer av ljuskällor.

Färgnumret är ett tresiffrigt nummer som innehåller information om både färgåtergivningen och färgtemperaturen. Det kan exempelvis vara färgnummer 830. Den första siffran (8) indikerar var på färgåtergivningsskalan som ljuskällan befinner sig. 8 betyder över Ra 80 och 9 betyder över Ra 90. De två efterföljande siffrorna (30) motsvarar de två första siffrorna i färgtemperaturen (3000 kelvin).

Färgnummer 830 innebär alltså att ljuskällan ligger över Ra 80 i färgåtergivning och har färgtemperaturen 3000 kelvin (varmvit). Färgnummer 940 innebär likaledes att ljus­källan ligger över Ra 90 i färgåtergivning och har färgtemperaturen 4000 kelvin (vit).

Ljusstyrka (candela)

På många riktade ljuskällor (spotlights) anges ljusflödet (lumen) på samma sätt som på rundstrålande ljuskällor. Ljusflödet är dock inte någon optimal enhet för att tala om hur mycket ljus vi tycker att en spotlight ger, eftersom det också beror på hur riktat ljuset är. På spotlights brukar informationen om ljusflöde därför kompletteras med information om ljusstyrka. Ljusstyrka mäts i SI-enheten candela som förkortas cd.

Ljuskällan på bilden har ett ljusflöde på 270 lumen. Eftersom ljuskällan är riktad är den uppgiften inte speciellt relevant. Det är betydligt mer intressant att den har ljusstyrkan 500 candela och 25° spridningsvinkel. Ju smalare spridningsvinkeln är, desto högre blir ljusstyrkan. En annan ljuskälla med samma ljusflöde (270 lumen) med en smalare spridningsvinkel har alltså en högre ljusstyrka (candela).

Ljuset från en spotlight är som starkast i mitten av ljuskäglan och blir allt svagare ut mot kanterna. Spridningsvinkeln är definierad som vinkeln där ljusstyrkan uppgår till hälften av den högsta ljusstyrkan.

Spridningsvinkel

Hur stor en ljuskällas ljuskägla blir beror på hur stor spridningsvinkel den har och hur högt upp den sitter. Här följer en översikt över hur stor ljuskäglans diameter blir på två respektive tre meters höjd.

10° 15° 20° 25° 30° 35° 40° 45° 50°
2 m 0,3 m 0,5 m 0,7m 0,9 m 1,1 m 1,3 m 1,5 m 1,7 m 1,9 m
3 m 0,5 m 0,8 m 1,1 m 1,3 m 1,6 m 1,9 m 2,2 m 2,5 m 2,8 m
Relaterade produkter

Belysningsstyrka (lux)

En annan storhet som ofta nämns i belysningssammanhang är belysningsstyrka. Belysningsstyrkan är ljusflödet som faller på en kvadratmeter. Den mäts i lux (lx) och 1 lux är helt enkelt 1 lumen per kvadratmeter (lm/m2).

Belysningsstyrkan är ingen egenskap som finns hos en ljuskälla. Den är resultatet av hur en eller flera ljuskällors ljusflöden faller på en yta. Belysningsstyrkan brukar användas när exempelvis någon vill mäta hur välbelyst ett rum är. 1 lux är ungefär vad en fullmåne lyckas åstadkomma. Arbetsmiljöverket rekommenderar att allmänbelysningen i rum för vanligt kontorsarbete ligger på minst 300 lux (platsbelysning på minst 500 lux)3. I hemmiljö brukar betydligt lägre belysningsstyrka användas.

Digital ljusmätare (mäter belysningsstyrka i lux)
Senast ändrad: 2016-08-09