Elen i hemmet
Elanläggningen
Exempel på elanläggning i villa
Mätartavla och huvudcentral
Till fastighetens huvudsäkringar och huvudströmbrytare kommer nätspänningen in från elnätsföretaget via det som kallas servisledning. Därifrån går anslutningen vidare till huvudcentralen via elmätaren. Även huvudcentralen är försedd med en huvudströmbrytare. I moderna elanläggningar är huvudcentralen en så kallad normcentral. I exemplet ovan visas den äldre typen av central med proppar (gängsäkringscentral). Detta för att den är enklare att förstå. Principen hos den moderna normcentralen är dock densamma.
Huvudsäkring
Det är huvudsäkringen som bestämmer hur mycket effekt det maximalt går att belasta anläggningen med. Exempel: en fastighet som säkrats med 3x20 A kan ta ut en maximal effekt om 3 · 230 · 20 = 13,8 kW (resistiv last). Abonnenten betalar dessutom en avgift till elnätsföretaget som är högre ju större säkring han eller hon väljer.
Säkring
En säkring är en skyddskomponent. Dess funktion är att bryta strömmen när den når över en viss nivå. Genom att bryta strömmen i tid kan följdskador och brand undvikas. Säkringar (även kallade proppar) finns i elcentralen. Det finns olika säkringsstorlekar beroende på var de ska användas. Hur mycket ström en säkring tål märks i ampere (A). Säkringar skiljs åt genom olika fysiska storlekar och färgmärkningar. Det finns automatsäkringar och porslinssäkringar.
Fasledare
Till huvudcentralen kommer tre stycken fasledare (L1, L2 och L3). Det är faserna som är de spännings-/strömförande anslutningarna.
Fyrledarsystem
PEN-ledare används i ett fyrledarsystem (även kallat TN-C-system, där C är en förkortning för Combined). I ett fyrledarsystem matas centralen med tre fasledningar och en PEN-ledare. PEN är en förkortning av Protected Earth (PE) och Neutral (N). PEN-ledaren är en kombinerad skydds- och neutralledare som i centralen ansluts till skyddsledarskenan. Neutralledaren kallades tidigare nolledare eller nolla. Skyddsledaren är detsamma som jord. PEN-ledaren kallas även populärt huvudnolla.
Fyrledarsystem med PEN-ledare
Femledarsystem
Alla nya anläggningar använder femledarsystem. I ett femledarsystem är skyddsledaren (PE) och neutralledaren (N) delad. Det kallas även TN-S-system (där S är en förkortning för Separated). Precis som i fyrledarsystemet matas centralen med tre fasledningar. Det är inte tillåtet att gå från ett femledarsystem (TN-S) till ett fyrledarsystem (TN-C). Omvänt går däremot bra.
I femledarsystem är PE- och N-ledaren separerade
Var kommer neutralledaren och skyddsledaren ifrån?
Neutralledaren (N) går till neutralpunkten på transformatorn i nätstationen. Skyddsledaren (PE) är sedan sammankopplad med neutralledaren. Sammankopplingen sker i abonnentens huvudcentral i ett fyrledarsystem (TN-C). I ett femledarsystem sker sammankopplingen i nätstationens transformator (TN-S). Vid nyanläggning används numera alltid femledarsystem. Neutralledaren har normalt blå färg medan skyddsledaren alltid är gul/grön.
I femledarsystem är PE- och N-ledaren separerade från transformatorn i nätstationen.
Vad fyller skyddsjordningen för funktion?
Elnätets skyddsledare står via jord i direkt kontakt med vattenledningar, radiatorer, diskbänkar, betonggolv etcetera. Skyddsledaren (PE) har till uppgift att leda strömmen till jord vid kortslutning eller isolationsfel i en apparat eller maskin. För att apparatens hölje inte ska bli strömförande ansluts skyddsledaren dit. Strömmen väljer alltid minsta motståndets väg; om det är lättare att gå ut genom en apparats hölje istället för den tyngre vägen genom apparatens belastning, gör strömmen det. Extra viktigt är det att vara försiktig vid användning av el utomhus. Använd alltid jordad utrustning utomhus, särskilt med tanke på att man står i direktkontakt med marken, det vill säga jorden.
Felfri anläggning
I exemplet nedan flyter strömmen från fasledare till neutralledare genom lasten. Plåthöljet är korrekt kopplat till skyddsledaren.
Fungerande diskmaskin, rätt inkopplad
Fel i anläggningen
Om det uppstår ett fel i maskinen (t.ex. isolationsfel eller kortslutning) som gör höljet spänningsförande, leds strömmen bort från höljet till jord genom skyddsledaren. I det här fallet finns ingen last som begränsar strömmen, vilket gör att säkringen löser ut.
Jordfel i diskmaskinen, säkring löser ut
Livsfarlig anläggning
Här följer ett riktigt skräckexempel. Skyddsledaren är inte inkopplad och maskinen har fått ett isolationsfel. Detta leder till att höljet blir spänningsförande. En person som står barfota på ett klinkergolv ska just tömma maskinen. Dessutom har han blöta händer och stödjer sig mot diskbänken. Strömmen leds nu genom kroppen till jord och blir dödligt hög, men långt ifrån så hög att säkringen löser ut.
Skyddsjord ej inkopplad, jordfel i diskmaskin
Eluttag
I Sverige har vi två olika typer av eluttag: det moderna jordade och det äldre ojordade. 1994 blev det standard i nybyggnationer att använda det jordade uttaget. Anledningen till bytet är att det äldre uttaget inte är lika säkert. Trots det finns det många ojordade uttag i hemmen idag eftersom det är förhållandevis krångligt att byta ut ojordade uttag mot jordade.
Det jordade uttaget till vänster och det ojordade till höger.
Stickproppar
Stickproppar som används i Sverige finns i fler variationer än uttagen. Eurokontakten, den ojordade stickproppen och den jordade (Schuko-kontakten) är de vanligaste
Eurokontakten är smalare än den ojordade stickproppen och används för strömstyrkor upp till 2,5 A. I stället för skyddsjord använder utrustning med eurokontakten dubbelisolering för att öka säkerheten (läs mer nedan). Eurokontakten finns även i ett kraftigare utförande som används i till exempel dammsugare. Den kontakten är rund med utfasningar för jordstiften så att den ska passa i moderna uttag. Eurokontakten passar i alla svenska uttag.
Schuko-kontakten är skapad för att vara så säker som möjligt. Den är utrustad med jordstift som alltid kommer i kontakt med uttaget för högsta möjliga säkerhet. Schuko-kontakten är även lämplig för höga strömstyrkor (upp till 16 A) och passar i alla svenska uttag.
Den ojordade stickproppen är varken dubbelisolerad eller jordad. Den används därför inte i ny utrustning och ska fasas ut helt på grund av avsaknaden av personskydd. Den ojordade kontakten passar i ojordade uttag, men inte i jordade uttag. Det är ett medvetet val vid konstruktionen av det jordade uttaget för att påskynda utfasningen av oskyddade produkter.
Dubbelisolerade apparater
Apparater som inte har en skyddsjordning ska använda extra isolering. Det innebär att utrustningen är extra skyddad så att risken för att höljet ska bli strömförande minimeras. Apparater med denna extra isolering kallas dubbelisolerade och ska vara märkta med en dubbel-fyrkantssymbol.
Symbolen för dubbelisolering.
En sådan apparat får använda den ojordade platta kontakten som kallas eurokontakt. Kontakten ska vara helgjuten (ej öppningsbar) och den går att använda i både jordade och ojordade uttag. Det har blivit allt vanligare med dubbelisolerade apparater. Exempel på vanligt förekommande dubbelisolerade apparater är dammsugare, stavmixer, datorhögtalare, nätadapter och handverktyg.
Jordfelsbrytare
En jordfelsbrytare är en billig och effektiv livförsäkring samtidigt som den även förbättrar brandsäkerheten. Jordfelsbrytare är obligatoriskt vid alla nyinstallationer. Syftet med jordfelsbrytaren är att snabbt upptäcka fel i anläggningen och då bryta strömmen. Strömmen som leds ut i fasledaren ska vara densamma som kommer i retur i neutralledaren. Om det uppmätta värdet (summaströmmen) inte är noll betyder det att ström försvinner någonstans på vägen (läckström). Ett sådant läckage kallas jordfel eller isolationsfel. Om skillnaden blir 30 mA eller mer, bryter jordfelsbrytaren strömmen mycket snabbt. Jordfelsbrytaren bryter också om den skulle upptäcka att neutralledare och skyddsledare kommer i kontakt med varandra (detta kan ske i en felande apparat eller vid en felaktig installation). Jordfelsbrytare finns både i en- och trefasutförande. Det finns även portabla jordfelsbrytare som kopplas mellan apparaten och vägguttaget.
När skyddar jordfelsbrytaren?
- Vid isolations- och jordfel (läckströmmar).
- Om höljet på en apparat blir strömförande.
- Om någon kommer åt spänningsförande delar och jord samtidigt.
- Om någon får för sig att använda en apparat på ett felaktigt sätt i ett våtutrymme.
- Om en apparat installerats på ett felaktigt sätt.
- Om apparatens kabel klämts eller skadats.
- Den minskar även risken för brand genom att bryta vid läckströmmar som kan utveckla värme.
När skyddar inte jordfelsbrytaren?
- Om någon kommer i kontakt med ström som flyter från fasledare till neutralledare.
- Om någon kommer i kontakt med ström som flyter från fasledare till fasledare.
IP-klassificering (kapslingsklasser)
Elektriska produkter och en del elmateriel är indelade i olika kapslingsklasser. Vilken kapslingsklass det gäller betecknas med bokstäverna IP följt av två siffror. IP är en förkortning av Ingress Protection. Syftet med IP-klassningen är att visa vilken skyddsnivå produkten har och i vilken miljö den kan användas. Den första siffran anger graden av pet- och dammskydd och den andra anger hur vattentålig produkten är. Ju högre siffror, desto bättre skydd.
| IPXX | Första siffran | Andra siffran |
|---|---|---|
| 0 | Inget skydd | Inget skydd |
| 1 | Skyddad mot föremål större än 50 mm i diameter | Droppskyddad |
| 2 | Skyddad mot föremål större än 12 mm i diameter | Droppskyddad även vid 15° lutning |
| 3 | Skyddad mot föremål större än 2,5 mm i diameter | Strilsäker |
| 4 | Skyddad mot föremål större än 1 mm i diameter | Sköljtät |
| 5 | Dammskyddad | Spolsäker |
| 6 | Dammtät | Spoltät |
| 7 | Vattentät | |
| 8 | Tryckvattentät | |
| 9 | Skydd mot högtryckstvätt |
En produkt med IP-klass 44 är lämplig för utomhusbruk då den tål vatten från alla vinklar (regn) och har ett bra petskydd (dammtålighet). Vanliga eluttag i hemmet brukar ha klassificering IP21. I vissa fall behöver endast en av de två siffrorna anges. I sådana fall ersätts den andra siffran med X (t.ex. IP2X).
Relaterade produkter
CE-märkning
CE-märket är en produktmärkning där tillverkaren (eller importören) intygar att alla europeiska säkerhetsföreskrifter och krav som ställs på produkten är uppfyllda. Detta görs i ett dokument kallat tillverkarförsäkran. Alla elektroniska produkter måste uppfylla ett antal EU-direktiv för att vara tillåtna för försäljning inom det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES). Först när produkten uppfyller alla krav i direktivet får CE-symbolen användas. I Sverige utförs marknadskontroller av Elsäkerhetsverket. De rekommenderar konsumenter att alltid leta efter en CE-märkning vid köp av elektronik.
Produkter som uppfyller kraven märks med denna logotyp.
Exempel på produkter som kräver CE-märkning:
- Leksaker avsedda för barn under 14 år.
- Elektronik som till exempel mobil- och batteriladdare.
- Elprodukter som till exempel förlängningskablar.
- Produkter som används i bygg- och anläggningsarbeten.
- Anordningar avsedda att användas som skydd mot hälso- och säkerhetsrisker.
- Medicinsk utrustning
Populära kampanjvaror
Se alla kampanjprodukterSom medlem hos oss får du alltid lite mer. Som till exempel låga medlemspriser, unika kampanjer, 100 dagars öppet köp och bonuscheckar. Dessutom sparas alla dina köp i ditt medlemskap så att du slipper spara papperskvitton för eventuella returer. Ditt medlemskap är helt digitalt och helt kortlöst. Och väldigt smidigt.
Läs mer