Elen i hemmet

Elen i hemmet

Elanläggningen

Exempel på elanläggning i villa

Mätartavla och huvudcentral

Till fastighetens huvudsäkringar och huvudströmbrytare kommer nätspänningen in från elleverantören via det som kallas servisledning. Därifrån går anslutningen vidare till huvud­centralen via elmätaren. Även huvudcentralen är försedd med en huvud­ström­brytare. I moderna elanläggningar är huvudcentralen en så kallad normcentral. I exemplet ovan visas den äldre typen av central med proppar (gängsäkringscentral). Detta för att den är enklare att förstå. Principen hos den moderna normcentralen är dock densamma.

Huvudsäkring

Det är huvudsäkringen som bestämmer hur mycket effekt det maximalt går att belasta anläggningen med. Exempel: en fastighet som säkrats med 3 x 20 A kan ta ut en maximal effekt om 3 · 230 · 20 = 13,8 kW (resistiv last6). Abonnenten betalar dessutom en avgift till elleverantören som är högre ju större säkring han eller hon väljer.

Fasledare

Till huvudcentralen kommer tre stycken fasledare (L1, L2 och L3). Det är faserna som är de spännings-/strömförande anslutningarna.

Fyrledarsystem

PEN-ledare används i ett fyrledarsystem (även kallat TN-C-system, där C är en förkortning för Combined). I ett fyrledarsystem matas centralen med tre fasledningar och en PEN-ledare. PEN är en förkortning av Protected Earth (PE) och Neutral (N). PEN-ledaren är en kombinerad skydds- och neutralledare som i centralen ansluts till skyddsledarskenan. Neutralledaren kallades tidigare nolledare eller nolla. Skyddsledaren är detsamma som jord. PEN-ledaren kallas även populärt huvudnolla.

Fyrledarsystem med PEN-ledare

Femledarsystem

Alla nya anläggningar använder femledarsystem. I ett femledarsystem är skyddsledaren (PE) och neutralledaren (N) delad. Det kallas även TN-S-system (där S är en förkortning för Separated). Precis som i fyrledarsystemet matas centralen med tre fasledningar. Det är inte tillåtet att gå från ett femledarsystem (TN-S) till ett fyrledarsystem (TN-C). Omvänt går däremot bra.

I femledarsystem är PE- och N-ledaren separerade

Var kommer neutralledaren och skyddsledaren ifrån?

Neutralledaren (N) går till neutralpunkten på transformatorn i nätstationen. Skyddsledaren (PE) är sedan sammankopplad med neutralledaren. Sammankopplingen sker i abonnentens huvudcentral i ett fyrledarsystem (TN-C). I ett femledarsystem sker samman­kopplingen i nätstationens transformator (TN-S). Vid nyanläggning används numera alltid femledarsystem. Neutralledaren har normalt blå färg medan skydds­ledaren alltid är gul/grön.

I femledarsystem är PE- och N-ledaren separerade från transformatorn i nätstationen.

Vad fyller skyddsjordningen för funktion?

Elnätets skyddsledare står via jord i direkt kontakt med vattenledningar, radiatorer, diskbänkar, betonggolv etcetera. Skyddsledaren (PE) har till uppgift att leda strömmen till jord vid kortslutning eller isolationsfel i en apparat eller maskin. För att apparatens hölje inte ska bli strömförande ansluts skyddsledaren dit. Strömmen väljer alltid minsta motståndets väg; om det är lättare att gå ut genom en apparats hölje istället för den tyngre vägen genom apparatens belastning, gör strömmen det. Extra viktigt är det att vara försiktig vid användning av el utomhus. Använd alltid jordad utrustning utomhus, särskilt med tanke på att man står i direktkontakt med marken, det vill säga jorden.

Felfri anläggning

I exemplet nedan flyter strömmen från fasledare till neutralledare genom lasten. Plåthöljet är korrekt kopplat till skyddsledaren.

Fungerande diskmaskin, rätt inkopplad

Fel i anläggningen

Om det uppstår ett fel i maskinen (t.ex. isolationsfel eller kortslutning) som gör höljet spänningsförande, leds strömmen bort från höljet till jord genom skyddsledaren. I det här fallet finns ingen last som begränsar strömmen, vilket gör att säkringen löser ut.

Jordfel i diskmaskinen, säkring löser ut

Livsfarlig anläggning

Här följer ett riktigt skräckexempel. Skyddsledaren är inte inkopplad och maskinen har fått ett isolationsfel. Detta leder till att höljet blir spänningsförande. En person som står barfota på ett klinkergolv ska just tömma maskinen. Dessutom har han blöta händer och stödjer sig mot diskbänken. Strömmen leds nu genom kroppen till jord och blir dödligt hög, men långt ifrån så hög att säkringen löser ut.

Skyddsjord ej inkopplad, jordfel i diskmaskin

Dubbelisolerade apparater

Många dubbelisolerade apparater förseglas med säkerhetsskruv.

Apparater som inte har en skyddsjordning ska använda extra isolering. Det innebär att utrustningen är extra skyddad så att risken för att höljet ska bli strömförande minimeras. Apparater med denna extra isolering kallas dubbelisolerade och ska vara märkta med en dubbel-fyrkantssymbol. En sådan apparat får använda den ojordade platta kontakten som kallas eurokontakt. Kontakten ska vara helgjuten (ej öppningsbar) och den går att använda i både jordade och ojordade uttag. Det har blivit allt vanligare med dubbel­isolerade apparater. Exempel på vanligt förekommande dubbelisolerade apparater är dammsugare, stavmixer, datorhögtalare, nätadapter och handverktyg.

Det kan vara svårt att reparera dubbelisolerade apparater då dessa ofta förseglas med säkerhetsskruvar som ska hindra konsumenten att göra ingrepp. Om man ändå vill öppna en sådan apparat finns det specialverktyg att köpa. Bilden ovan visar säkerhetsbits som öppnar det mesta. Tänk på att när du går in och reparerar en apparat, är det du själv som tar över tillverkaransvaret, se CE-märkning.

Jordfelsbrytare

Portabel jordfelsbrytare. Bra som extra säkerhet vid allt utomhusarbete. Utrustad med testknapp för funktionstest.
Trefas-jordfelsbrytare för fast installation på DIN-skena i normcentral.

En jordfelsbrytare är en billig och effektiv livförsäkring samtidigt som den även förbättrar brandsäkerheten. Jordfelsbrytare är obligatoriskt vid alla nyinstallationer. Syftet med jordfelsbrytaren är att snabbt upptäcka fel i anläggningen och då bryta strömmen. Strömmen som leds ut i fasledaren ska vara densamma som kommer i retur i neutral­ledaren. Om det uppmätta värdet (summaströmmen) inte är noll betyder det att ström försvinner någonstans på vägen (läckström). Ett sådant läckage kallas jordfel eller isolationsfel. Om skillnaden blir 30 mA7 eller mer, bryter jordfelsbrytaren strömmen mycket snabbt. Jordfelsbrytaren bryter också om den skulle upptäcka att neutralledare och skyddsledare kommer i kontakt med varandra (detta kan ske i en felande apparat eller vid en felaktig installation). Jordfelsbrytare finns både i en- och trefasutförande. Det finns även portabla jordfelsbrytare som kopplas mellan apparaten och vägguttaget.

När skyddar jordfelsbrytaren?

  • Vid isolations- och jordfel (läckströmmar).
  • Om höljet på en apparat blir strömförande.
  • Om någon kommer åt spänningsförande delar och jord samtidigt.
  • Om någon får för sig att använda en apparat på ett felaktigt sätt i ett våtutrymme.
  • Om en apparat installerats på ett felaktigt sätt.
  • Om apparatens kabel klämts eller skadats.
  • Den minskar även risken för brand genom att bryta vid läckströmmar som kan utveckla värme.

När skyddar inte jordfelsbrytaren?

  • Om någon kommer i kontakt med ström som flyter från fasledare till neutral­ledare.
  • Om någon kommer i kontakt med ström som flyter från fasledare till fasledare.
Principfunktion för tvåpolig jordfelsbrytare i femledarsystem (TN-S)

Schematisk funktion

Bilden ovan visar en apparat med jordfel ansluten till en tvåpolig jordfelsbrytare. Summaströmtransformatorn har precis upptäckt att mer än 30 mA försvinner på vägen (läcker ut via jord). Jordfelsreläet bryter spänningen innan något/någon hinner komma till skada.

Skötsel av jordfelsbrytare

Genom att trycka in testknappen på jordfelsbrytaren, genereras ett jordfel som får brytaren att lösa ut. Detta bör alla göra minst en gång i halvåret. Om inget händer är jordfelsbrytaren trasig och behöver bytas ut. Testet ska utföras med belastning i anläggningen som motsvarar minst en tänd lampa.

Normala läckströmmar

Jordfel beror oftast på att någon apparat har börjat läcka ström. Om en sådan sak inträffar bör reparatör tillkallas alternativt apparaten bytas ut. Det finns dock ”normala läckströmmar” hos många hushållsapparater. Dessa strömmar är väldigt små men flera apparater kan tillsammans skapa tillräckligt höga läckströmmar för att jordfelsbrytaren ska reagera. Exempel på apparater som detta är vanligt på är tvättmaskin, diskmaskin, spis, kyl och frys.

Dubbla jordfelsbrytare

En rekommenderad lösning är att dela upp systemet på flera jordfelsbrytare. Genom att lägga kyl och frys på egen jordfelsbrytare minskas risken att få matvaror förstörda vid fel på den övriga anläggningen (tråkigt om det inträffar när de boende är bortresta). Det går även att lägga garaget/utomhuselen på egen jordfelsbrytare för att ytterligare minska risken för onödiga strömavbrott.

Måste en portabel jordfelsbrytare kopplas till jordat uttag?

Namnet ”jordfelsbrytare” förvirrar många att tro att den portabla jordfelsbrytaren måste anslutas till ett jordat eluttag, vilket inte behövs. Titta på principskissen ovan för att förstå varför. Så fort ström läcker ut via jord (t.ex. marken utomhus) bryts ­strömmen.  Det går alltså att koppla en portabel jordfelsbrytare till ett ojordat uttag.

Inkoppling av jordfelsbrytare i elcentral

Inkoppling av jordfelsbrytare i fyrledarsystem
Inkoppling av jordfelsbrytare i femledarsystem
Inkoppling av jordfelsbrytare i äldre proppcentral med fyrledarsystem
Inkoppling av dubbla jordfelsbrytare i fyrledarsystem

Felsökning av jordfelsbrytare

Om ett jordfel uppstår i anläggningen och jordfelsbrytaren löser ut måste det lokaliseras var felet har uppstått. Det görs genom att stänga av alla grupper i anläggningen (auto­mat­säkringarna slås av alternativt propparna skruvas ur). Därefter slås jordfelsbrytaren på igen och likaså en grupp/säkring i taget. När den felande gruppens säkring kopplas in löser jordfelsbrytaren ut igen. Därmed går det att veta på vilken grupp felet finns och då är det lättare att hitta det. Om en specifik apparat misstänks orsaka felet kan den kopplas ur och testet upprepas.

Det finns även andra orsaker till att jordfelsbrytaren löser ut, exempelvis om det läcker in vatten i en kopplingsdosa, grenuttag, motorvärmarkabel eller belysningsarmatur. Om jordfelsbrytaren löser ut i samband med dåligt väder finns det stor anledning att göra en översyn av anläggningen.

Gruppledningar

Ovan visas de vanligaste EKK installationskablarna. Färgmarkeringen på parterna är enligt standard: Fasledare L1 = brun, fasledare L2 = svart, fasledare L3 = grå, neutralledare = blå, skyddsledare = gul/grön.

Färger i äldre installationer

I installationer från före 70-talet är ledarnas färgkodning väldigt varierande, eftersom det saknades tydliga riktlinjer. Ofta användes dock färgen röd för skyddsledare. Se upp med detta i äldre installationer.

Kabeltyper

Nedan följer en beskrivning av de mest använda kabeltyperna. Märkningen av kabeln beskriver hur många parter den har samt ledarnas area. Exempel: 3x6+6 = tre parter med 6 mm2-ledare samt en skärm/biledare med 6 mm2. 5x2,5 = fem parter vars ledare har en grovlek på 2,5 mm2.

EKKJ

Skärmad kraftkabel för öppen fast förläggning inom- eller utomhus. Ledare av solid koppar. Skärm av koppartråd med motspiral. Används till exempel som matarkabel till elcentral. För öppen eller fast förläggning, i rör, kanal eller under puts. Får läggas i vatten och mark.

(EKKJ)

EKLK

Har aluminiumskärm med biledare. Ledare av solid koppar. För fast förläggning i rör, kanal eller under puts. Även godkänd att hänga i bärlina. Lämplig för inom- och utomhusbruk. Får läggas i vatten och mark om den är skyddad mot mekanisk påverkan.

(EKLK)

EKRK

Populärt även kallad kulo. PVC-isolerad, aluminium- och PVC-mantlad kabel. Blyfri. För öppen förläggning inomhus i torra rum.

(EKRK)

EKK

Den vanligaste kabeln för öppen förläggning. Även för fast förläggning i rör, kanal, i eller under puts, samt upphängd i bärlina. Ledare av solid koppar. Lämpad för inom- och utomhusbruk, dock ej i mark och vatten. Beteckningen light används ofta i samband med EKK. Light innebär att kabeln är extra följsam, lätt att skala och därmed installationsvänlig.

(EKK)

FK

Kabel för dold förläggning i rör. Används även som kopplingskabel i elcentraler och apparatskåp. Enkel isolering. Flertrådig koppar.

(FK)

RK

Används där det behövs en extra flexibel och böjlig kabel, till exempel för koppling internt i elcentraler och apparatskåp. I elcentraler används normalt 6-10 mm2 kabel. RK är en mångtrådig kopparkabel.

(RK)

SKX

Kabel för inomhusbruk som används för anslutning av lätta bärbara apparater. Oval uppbyggnad med två ledare med en area på 0,75 mm² vardera. Fintrådiga kopparledare för enkel och följsam inkoppling.

(SKX)

RKK

Rund kabel för inomhusbruk som används för anslutning av lätta bärbara apparater. Finns i utförande med två till fem ledare.  Fintrådiga kopparledare för enkel och följsam inkoppling.

(RKK)

Kabelbeteckningar

Kabelns bokstavsbeteckning följer en standard (SS 424 17 01) som berättar om kabelns uppbyggnad.  En ny EU-standard för kabelbeteckning finns nu, och den ersätter den gamla. Den gamla standarden lär dock leva vidare i och med att den är så etablerad. Både nya och gamla standarden brukar anges av kabeltillverkare. I den nya standarden SS 424 17 02 betecknas en EKK-kabel SE-N05VV-U.

EKLK = entrådiga kopparledare, isolerade med PVC. Skärm av aluminium och ytter-isolering av PVC.

Kabeldimensionering

Att dimensionera (välja rätt ledararea) en starkströmskabel kräver kunskap om hur hög ström som ska användas, kabelns längd, ledarmaterial (koppar eller aluminium), omgivningstemperatur och förläggningssätt. En korrekt dimensionering är viktigt för att ingen kabel ska bli varm under normal drift. Kabeln ska också dimensioneras så att den klarar de höga kortslutningsströmmar som uppkommer under en kortare tid innan säkringen löser ut. Det finns färdiga tabeller att använda, men för normala installationer med kortare längder (60-80 meter) går det att utgå från förenklade dimen­sion­erings­regler (gäller för kopparledare):

Översiktstabell (gäller för kopparledare)

IP-klassificering (kapslingsklasser)

Elektriska produkter och en del elmateriel är indelade i olika kapslingsklasser. Vilken kapslingsklass det gäller betecknas med bokstäverna IP följt av två siffror. IP är en förkortning av Ingress Protection. Syftet med IP-klassningen är att visa vilken skyddsnivå produkten har och i vilken miljö den kan användas. Den första siffran anger graden av pet- och dammskydd och den andra anger hur vattentålig produkten är. Ju högre siffror, desto bättre skydd. Några av IP-klasserna har även en symbol som ska användas på produkten för att ytterligare klargöra dess kapsling.

Kapslingsklasser enligt standarden EN 60529

En produkt med IP-klass 44 är lämplig för utomhusbruk då den tål vatten från alla vinklar (regn) och har ett bra petskydd. Vanliga eluttag i hemmet brukar ha klassificering IP21. I vissa fall behöver endast en av de två siffrorna anges. I sådana fall ersätts den andra siffran med X (t.ex. IP2X).

Materielklasser

Elapparater är indelade i olika klasser från 0 till 3. Vilken klass som används beror på hur väl apparaten är isolerad samt vilket personskydd den har. För varje klass finns en stickpropp som skall förhindra att fel klass används till fel eluttag. Klass 0 är på väg bort då starkströmsföreskrifterna förbjuder denna vid nyinstallation.

Sedan 1994 måste alla eluttag i nybyggda svenska hus vara jordade (klass I). Vid ombyggnad av kök eller badrum ska de senaste reglerna alltid tillämpas.

Det är absolut förbjudet att montera ett jordat uttag utan tillgång till skyddsledare (gul/grön). Det är givetvis inte heller tillåtet att använda en jordad stickpropp till en ojordad kabel. Det är faktiskt inte ens tillåtet att ha jordade och ojordade uttag i samma rum. Notera att det ibland finns både jordade och ojordade uttag i ett kök. Det beror på att kök och matplats kan räknas som olika områden.

Klassningar av olika typer av apparater

El i badrum

Det krävs extra stor försiktighet när det gäller elinstallationer i fuktiga utrymmen ­såsom  bad- och duschrum. Elinstallation i badrum är omgärdat med en rad regler och ­restriktioner. Detaljer återfinns i standarden SS 436 40 00. Generellt gäller att all el i badrum ska skyddas med jordfelsbrytare. Badrummet är indelat i tre områden där olika krav gäller. Se områdesskiss ovan. Förenklat gäller att i område 0 får endast lågvolt­s­apparatur (max 12 V AC) installeras och minst IP X7 krävs. I område 1 får man ­installera fast utrustning såsom bubbelbadkar, handukstork och ljusarmatur (minst IP X4 krävs). I ­område 2 får man installera skyddsseparerat 110 V eluttag för rakapparat. Utanför ­område 2 får man montera eluttag, minst IP 2X krävs. Detta gäller enligt Svensk Elstandard (mer detaljerad information finns att ladda ned från www.elstandard.se).

CE-märkning

CE-märket är en produktmärkning där tillverkaren (eller importören) intygar att alla europeiska säkerhetsföreskrifter och krav som ställs på produkten är uppfyllda. Detta görs i ett dokument kallat tillverkarförsäkran. I princip alla elektroniska produkter måste uppfylla ett antal EU-direktiv för att vara tillåtna för försäljning inom det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES). Först när produkten uppfyller alla krav i direktivet får CE-symbolen användas. I Sverige utförs marknadskontroller av Elsäkerhets­verket. De rekommenderar konsumenter att alltid leta efter en CE-märkning vid köp av elektronik.

Produkter som uppfyller kraven märks med denna logotyp.

Exempel på produkter som kräver CE-märkning:

  • Stickproppar och eluttag
  • Leksaker avsedda för barn under 14 år.
  • Produkter som nyttjar spänning mellan 50-1000 V (AC) eller 75-1500 V (DC).
  • Produkter som används i bygg- och anläggningsarbeten.
  • Anordningar avsedda att användas som skydd mot hälso- och säkerhetsrisker.
  • Medicinsk utrustning

Oberoende certifieringsorgan

En tillverkare kan ta hjälp av ett professionellt oberoende laboratorium för att kontrollera att deras produkt uppfyller alla krav som gäller för att produkten ska kunna CE-märkas. Detta är frivilligt från tillverkarens och importörens sida men kan vara till stor hjälp. Det finns många olika certifieringsorgan att vända sig till. Här följer en ­beskrivning från Intertek gällande deras tjänst för S-märkning och GS-märkning.

Intertek - Världsledande inom provning och certifiering. Alla produkter som du tillverkar, importerar eller säljer ska uppfylla bestämda säkerhetsstandarder och marknadskrav. Välj Intertek till din provnings- och certifieringspartner, vårt globala nätverk av provnings­experter och högklassiga laboratorier ger dig den vägledning och de tjänster du behöver för att sälja dina produkter över hela världen.

I Sverige är Interteks juridiska namn Intertek Semko AB, ett företag som har mer än 75 års erfarenhet av oberoende provning och certifiering av produkter. Intertek Semko AB är ackrediterat av SWEDAC för en mängd av EUs olika direktiv.

Läs mer på www.intertek.se och ge.semko.se/semko/certified.

Exempel på några välkända certifieringar

Säkring

En säkring är en skyddskomponent. Dess funktion är att bryta strömmen när den når över en viss nivå. Genom att bryta strömmen i tid kan följdskador och brand undvikas. Säkringar (även kallade proppar) finns i el-centralen. Förutom att varje grupp är avsäkrad finns även huvudsäkringar för inkommande el. Det finns olika säkrings­storlekar beroende på var de ska användas. Hur mycket ström en säkring tål märks i ampere (A). Säkringar skiljs åt genom olika fysiska storlekar och färgmärkningar.

Porslinssäkringen

Porslinssäkringen kallas även diazedsäkring. Den har en tunn metalltråd som förbinder dess topp och botten. I säkringen finns sand som tråden löper igenom. Om metalltråden utsätts för hög ström, smälter den av. På säkringens baksida sitter en färgad bricka som indikerar vilken styrka säkringen har (färgmarkeringen) samt om den är hel eller inte. Om säkringen löser ut, skjuter en fjäder ut brickan. På så vis är det enkelt att upptäcka vilken säkring i elcentralen som har löst ut. Tyvärr händer det att detta inte fungerar. Då är det bra att ha en multimeter till hands för att mäta spänning. Propphuven har ett litet hål där det går att sticka in den ena mätproben. Den andra mätproben ansluts till en jordad punkt. Glöm inte att sätta multimetern på VAC, minst 250 V. Ännu enklare är det att använda en kontaktlös spänningsdetektor för att hitta den trasiga säkringen.

Storleken på proppens huvud ökar i diameter med proppens styrka. En säkring som klarar mer ström passar därför inte i en passdel avsedd för lägre ström.

Propphuven

Det finns två typer av propphuvar. Propphuven på bilden visar den mindre propp­huven (Gänga II) som används från 6-25 A. Lägg märke till det lilla hålet på fronten som gör det möjligt att i drift mäta om säkringen är hel (praktiskt om metallbrickan inte hoppar ut). Varning! Stoppa aldrig in säkringen direkt i centralen, utan sätt säkringen i propphuven och skruva in propphuven tillsammans med säkring i centalen. Om du har en skadad propphuv med beröringsbara gängor ska den bytas ut omgående. Gängorna blir strömförande när säkringen skruvas in.

10 A passdelar samt passnyckel

Passdelar

Passdelen sitter fastskruvad på elcentralens fasskenor. Passdelens uppgift är att göra det omöjligt att skruva in en porslinssäkring som är kraftigare än vad gruppen är avsedd för.  Hålet i passdelen har samma diameter som den passande porslinssäkringen. På bilden på föregående sida visas en 10 A passdel. Passdelen kan enkelt bytas ut med hjälp av en passnyckel. Det är absolut förbjudet att sätta en större passdel än vad arean på gruppledningen tillåter. Exempel: för 1,5 mm2-grupp används röd passdel (10 A), för 2,5 mm2-grupp används grå passdel (16 A) och så vidare.

MärkströmFärgFärg
Gänga II 6 A Grön
Gänga II 10 A Röd
Gänga II 16 A Grå
Gänga II 20 A Blå
Gänga II 25A Gul
Gänga III 32 A Svart
Gänga III 40 A Svart
Gänga III 63 A Koppar

Karakteristik hos porslinssäkringen

Säkringens karakteristik bestämmer hur snabbt den löser ut vid överström. Säkringar indelas i nivåer såsom trög, snabb och ultrasnabb. För porslinssäkringar finns en symbol i form av en snigel som berättar att det är en trög säkring. Numera finns också märkningen gL/gG på säkringen, vilket betyder att den är en kombination av både trög och snabb (trög i överströmsområdet och snabb i kortslutningsområdet). En porslinssäkring kan normalt belastas med 50 % mer än märkströmmen i upp till en timme (beroende på omgivningstemperatur).

Automatsäkringar (dvärgbrytare)

Automatsäkringen skyddar mot överlast (termiskt) och kortslutning (magnetiskt). Det termiska skyddet fungerar genom att en bimetall värms upp med ökad strömgenomgång och bryter efter viss tid. Det magnetiska skyddet bygger på en elektromagnet som bryter vid  stora strömökningar och kortslutning. Automatsäkringen återställes genom att spaken förs tillbaka till det övre läget.

Automatsäkringen finns i många varianter med olika karakteristik. Det finns en-, två- och trepoliga varianter. Finessen med de flerpoliga varianterna är att spakarna sitter ihop med varandra. På så vis kommer den trepoliga brytaren att lösa ut hela trefasgruppen trots att det endast är fel på den ena polen (fasen). Bra att veta är att automat­säkringen har begränsad livslängd. Ju fler kortslutningar den utsätts för, desto mer slits den.

Automatsäkringars märkström och färg:

MärkströmFärgFärgMärkströmFärgFärg
2 A Rosa 20 A Blå
4 A Brun 25 A Gul
6 A Grön 32 A Violett
10 A Röd 40 A Svart
13 A Sand 50 A Vit
16 A Grå 63 A Koppar

Karakteristik hos automatsäkringen

Hur snabbt säkringen ska lösa ut anges med B, C eller D. B motsvarar en snabb säkring. C motsvarar den vanliga tröga säkringen. D motsvarar en extra trög säkring. Märkningen på automatsäkringen brukar vara till exempel C10, vilket betyder trög 10 A. Säkringar med C-karakteristik är de som används mest i bostäder och på kontor. En automat­säkring kan normalt belastas med 13 % mer än märkströmmen (beroende på omgiv­nings­temperatur).

Relaterade produkter

Glas- och miniatyrsäkringar

Glas- och miniatyrsäkringar används i apparater för att skydda utrustningen. Slutar en apparat att fungera är det säkringen som kontrolleras först.

De två vanligaste storlekarna på glasrörssäkringar (5 x 20 mm respektive 6 x 32 mm)

Säkringarna delas in i grupper beroende på märkspänning, märkström och bryt­­karaktär­istik. Märkspänningen (volt) anger den högsta spänning som säkringen är avsedd för. En säkring med 250 V märkspänning fungerar därför utmärkt även i apparater där spänningen ligger på 12 V. Det spelar ingen roll om det är lik- eller växel­spänning.

Märkströmmen (ampere) anger den högsta ström (oavsett spänning) som säkringen tål innan den går sönder. Brytkaraktäristiken beskriver hur snabbt säkringen brinner av. Tiden innan säkringen löser ut kan variera mellan någon millisekund och flera sekunder.

De vanligaste märkningarna för brytkaraktäristik är:

FF Mycket snabb
F Snabb (Flink)
M Medeltrög
T Trög
TT Mycket trög

Tröga säkringar används oftast till apparater som drar mycket ström vid start (t.ex. mikrovågsugn, förstärkare och vissa motorer) och till produkter som har ojämn strömförbrukning. Används en snabb säkring till sådana apparater finns det risk för att säkringen löser ut direkt vid start. Följ alltid tillverkarens rekommendationer och slarva aldrig med säkringar. Byt aldrig ut en trasig säkring mot en kraftigare variant. Det finns en anledning till att den sitter där och till att den gick sönder.

Överspänningsskydd

I takt med att vi skaffar allt mer dyr avancerad elektronisk utrustning ökar risken för kostsamma skador vid blixtnedslag. All elektronik (datorer, TV-apparater, värme­pumpar etc.) är mer eller mindre känslig för överspänning. Funktionen hos över­spänningsskyddet är att kortsluta ledarna där överspänningen uppkommit och sedan avleda energin mot jord. Detta åstadkommes med olika typer av skyddskomponenter såsom urladdningsrör, varistorer och/eller supressordioder. Uppgiften för överspänningsskyddet är att lösa ut så tidigt som möjligt för att snabbt kunna avleda den uppkomna energin. Överspänning i elnätet uppkommer vid blixtnedslag men också genom lastomkopplingar. Det finns tre olika typer av överspänningsskydd, och de kallas grovskydd, mellanskydd respektive finskydd. Skillnaden mellan de olika skydden ligger i hur stor energi de kan avleda.

Grovskydd, Nivå 1 (klass I)
Grovskyddet används främst till fastigheter som riskerar direkta blixtnedslag, till exempel på landet där luftledningar förekommer. Grovskyddet är det skydd som klarar att avleda mest energi (typiskt < 6 kV / 70-100 kA). Skyddet installeras på den inkommande ledningen.

Mellanskydd, Nivå 2 (klass II)
Ett grovskydd används aldrig ensamt utan ett mellanskydd. Mellanskyddet tar ner restspänningen ytterligare samt avleder energi (typiskt < 4 kV / 40 kA). Mellan­skyddet används på platser där det finns risk för överspänning uppkommen genom last­omkopplingar, indirekta blixtnedslag samt direkta blixtnedslag som sker på längre avstånd exempelvis i städer. Mellanskyddet installeras nära de apparater det ska skydda, till exempel i elcentralen eller undercentralen.

Finskydd, Nivå 3 (klass III)
Finskydd, även kallat apparatskydd, avleder den sista restenergin (typiskt < 1,5 kV / 3-15 kA). Finskyddet skyddar enskild fas/grupp om det installeras i central eller under­central. Finskydd kan även installeras direkt i vägguttag nära den apparat som ska ­skyddas. Finskyddet är chanslöst när det kommer till direkta blixtnedslag men är ett bra och kompletterande skydd mot indirekta blixtnedslag.

Vilken nivå av skydd som bör användas beror på vilken typ av problem man har. Rådgör med en elektriker för att din installation ska bli så effektiv som möjligt. Att installera grov- och mellanskydd är en relativt dyr operation.

Grovskydd, Nivå 1 (klass I)

Grovskyddet används främst till fastigheter som riskerar direkta blixtnedslag, till exempel på landet där luftledningar förekommer. Grovskyddet är det skydd som klarar att avleda mest energi (typiskt < 6 kV / 70-100 kA). Skyddet installeras på den inkommande ledningen.

Mellanskydd, Nivå 2 (klass II)

Ett grovskydd används aldrig ensamt utan ett mellanskydd. Mellanskyddet tar ner restspänningen ytterligare samt avleder energi (typiskt < 4 kV / 40 kA). Mellan­skyddet används på platser där det finns risk för överspänning uppkommen genom last­omkopplingar, indirekta blixtnedslag samt direkta blixtnedslag som sker på längre avstånd exempelvis i städer. Mellanskyddet installeras nära de apparater det ska skydda, till exempel i elcentralen eller undercentralen.

Exempel på mellanskydd (installeras på DIN-skena)

Finskydd, Nivå 3 (klass III)

Finskydd, även kallat apparatskydd, avleder den sista restenergin (typiskt < 1,5 kV / 3-15 kA). Finskyddet skyddar enskild fas/grupp om det installeras i central eller under­central. Finskydd kan även installeras direkt i vägguttag nära den apparat som ska ­skyddas. Finskyddet är chanslöst när det kommer till direkta blixtnedslag men är ett bra och kompletterande skydd mot indirekta blixtnedslag.

Exempel på finskydd

Vilken nivå av skydd som bör användas beror på vilken typ av problem man har. Rådgör med en elektriker för att din installation ska bli så effektiv som möjligt. Att installera grov- och mellanskydd är en relativt dyr operation.

Referenser

6 Exempel på resistiv last är glödlampor och värmeelement. För induktiva och kapacitiva laster, såsom lysrörsarmaturer och motorer, är beräkningen mer komplicerad.

7 Kritiskt värde (den vanligaste gränsen för jordfelsbrytare), se El/elektronik 18.2.

Senast ändrad: 2016-08-29