Välj rätt lampa

Välj rätt lampa

Att välja rätt lampa handlar om mycket mer än att hitta en lampa med rätt sockel. I detta kapitel går vi igenom vad som egentligen skiljer mellan olika lampor och vad som bör finnas i åtanke vid val av belysning.

Dagens lampor

Under de senaste åren har vi fått alltmer energisnål belysning. Sedan 2012 har det varit ett importförbud i Sverige mot glödlampor starkare än 15 watt (vissa undantag finns). Glödlampan ersattes till en början av lågenergilampan (lysrörslampor) och halogenlampan. Fördelen med lågenergilampan är att den är energieffektiv. Lågenergilampan tar dock lång tid att starta och är inte dimbar. De har dessutom ytterligare en stor nackdel: de innehåller kvicksilver. Därför har lågenergilampan successivt fasats ut.

Halogenlampan är den lampa som mest liknar glödlampan. Den dimras på samma sätt och lyser med liknande ljus. Nackdelen är att den inte är så energieffektiv. Halogenlampan drar visserligen mindre än glödlampan, men jämfört med lågenergilampan och LED-lampan är den väldigt energitörstig (se jämförelse på nästa sida). Halogenlampan används fortfarande framförallt i spotlights, men håller även där på att fasas ut.

Att LED-lampor blivit den självklara ersättaren är fullt förståeligt. En modern LED-lampa på 9 W lyser lika mycket som en gammaldags glödlampa på 60 W. En LED-lampa håller dessutom mycket längre, kan göras mycket mindre och innehåller (till skillnad från lågenergilampor) inget kvicksilver.

Jämförelse av lamptyper (de gröna cirklarna visar den relativa energiförbrukningen).

Det har samtidig skett stor utveckling på LED-lampstekniken sedan den började leta sig in i komsumentlampor. En modern LED-lampa har längre brinntid, bättre färgåtergivning, bättre ljusspridning och lägre strömförbrukning än en fem år gammal motsvarighet. Exakt vad detta innebär förklaras längre fram i detta kapitel.

Ljusflöde (lumen)

En lampas viktigaste egenskap är hur mycket den lyser. Förr i tiden, när glödlampor var den enda lamptypen, beskrevs det i folkmun med antalet watt (W). Watt är enheten för effekt och berättar egentligen hur mycket energi lampan förbrukar, inte hur mycket den faktiskt lyser. Effekten fungerade dock som en hyfsad indikator på hur mycket ljus en lampa gav, eftersom förhållandet mellan effekt och ljus var proportionerligt.

Dagens lampor har ett annat förhållande mellan effekt och hur mycket ljus de genererar. Därför används i stället antal lumen för att beskriva hur mycket ljus en lampa avger. Lumen förkortas lm och är SI-enheten för ljusflöde. Ju högre ljusflöde en lampa har, desto mer lyser den.

lumen SI-enhet för ljusflöde. Förkortas lm. Ju högre ljusflöde en lampa har, desto mer lyser den.

Ljusflödet står alltid störst på LED-lampors förpackningar.

I EU:s ekodesigndirektiv finns en översättningstabell som omvandlar mellan glödlampors effektangivelser och LED-lampors ljusflödesangivelser. Tabellens värden är ungefärliga och översättningen går endast att applicera på rundstrålande ljuskällor (ej spotlights).

Glödlampa (effekt)LED-lampa (ljusflöde)
15 W 136 lm
25 W 249 lm
40 W 470 lm
60 W 806 lm
75 W 1 055 lm
100 W 1 521 lm

Det finns två typer av rundstrålande LED-lampor: traditionella LED-lampor och LED-filamentlampor. De traditionella LED-lamporna innehåller ett platt kretskort där lysdioderna sitter monterade. Nackdelen med denna lamptyp är att den ger sämre ljusspridning än gammaldags glödlampor. Det problemet löser LED-filamentlampor. I dem sitter lysdioderna i stället monterade på vertikala filamenttrådar. LED-filamentlampor kan därför ge lika god spridning som gammaldags glödlampor.

Traditionell LED-lampa (vänster) och LED-filamentlampa (höger)
Skillnaden i spridningsvinkel mellan klassiska LED-lampor och LED-filamentlampor.

Ljusstyrka (candela)

För att ge en bättre indikation på hur starkt en spotlight lyser kan storheten ljusstyrka användas. Ljusstyrka mäts i candela som förkortas cd. Till skillnad från ljusflöde (lumen) tar ljusstyrka (candela) hänsyn till vinkeln som ljuset skickas ut i (läs mer om spridningsvinkel nedan). Två spotlights med samma ljusflöde men olika spridningsvinklar har därför också olika ljusstyrka (spotlighten med smalare spridningsvinkel har högre ljusflöde).

candela SI-enhet för ljusstyrka. Förkortas cd. 

Spridningsvinkel (spotlights)

Ljusflödet (lumen) är i sig ingen optimal enhet för att tala om hur mycket ljus en riktad spotlight ger. Vi upplever ljuset olika beroende på hur riktat det är. På spotlights bör därför även ljuskällans spridningsvinkel finnas i åtanke.

Två ljuskällor kan upplevas olika starka trots att de har samma ljusflöde. Om den ena sprider ljuset över 38° och den andra sprider ljuset över 30°, kommer den sistnämnda att upplevas starkare.

Ljuset från en spotlight är som starkast i mitten av ljuskäglan och blir allt svagare ut mot kanterna. Spridningsvinkeln är den vinkel där åtminstone halva ljusstyrkan finns kvar.

Spridningsvinkeln på en LED-spotlight.
Spridningsvinkeln på en LED-spotlight.

Hur stor en ljuskällas ljuskägla blir beror också på hur högt upp den sitter. Här följer en översikt över hur stor ljuskäglans diameter blir på två respektive tre meters höjd.

10°15°20°25°30°35°40°45°50°
2 m 0,3 m 0,5 m 0,7 m 0,9 m 1,1 m 1,3 m 1,5 m 1,7 m 1,9 m
3 m 0,5 m 0,8 m 1,1 m 1,3 m 1,6 m 1,9 m 2,2 m 2,5 m 2,8 m

Energisnålhet (watt)

Hur pass energisnål en lampa är visas tydligt på dess förpackning. Där ska det numera alltid finnas information om lampans energieffektivitetsklass. Ju högre energieffektivitetsklass den har, desto energisnålare är den.

På förpackningens energimärkning anges också hur många kilowattimmar lampan förbrukar på 1000 timmar. Det gör det lätt att bilda sig en uppfattning om hur mycket det kostar att ha igång lampan. Med ett genomsnittligt pris på 1,50 kronor per kilowattimme (inkl. nätavgift och skatter) kostar lampan i kommande exempel 13,50 kronor per tusen timmar.

1000 timmar skulle också kunna skrivas som:

  • tänd dygnet runt i 42 dygn
  • tänd åtta timmar per dygn i fyra månader
  • tänd tre timmar per dygn i elva månader
  • tänd en timme per dygn i nästan tre år.

Färgtemperatur (kelvin)

Alla lampor har en färgtemperatur. Den anges i kelvin (K) och beskriver hur varmt ­eller kallt ljuset är. Ett varmare ljus är inte nödvändigtvis bättre än ett ­kallare, utan olika färgtemperaturer är lämpliga i olika sammanhang.

kelvin SI-enhet för färgtemperatur. Förkortas K. Ju högre färgtemperatur, desto kallare ljus.

En vanlig glödlampa ger ett ljus med färgtemperaturen 2700 kelvin. Även om det ljuset kan upplevas vitt är det i själva verket lite gult. Det brukar därför ­kallas varmvitt. Det som i belysningssammahang anses vara vitt ljus ligger runt 4000 ­kelvin. Det upplevs ofta något sterilt och passar därför inte som allmänbelysning i hem. Däremot är det perfekt i exempelvis en läslampa.

Ju högre färgtemperaturen är, desto kallare är ljuset.

Eftersom det är svårt att föreställa vad färgtemperaturen innebär, används ofta förenklande begrepp som varmvit, vit och dagsljusvit. I standarden för belysning av arbetsplatser (SS-EN 12464-1) definieras dessa begrepp på följande sätt.

  • Varmvit: under 3300 kelvin
  • Vit: 3300 till 5300 kelvin
  • Dagsljusvit: över 5300 kelvin

Färgåtergivning (CRI)

När den första generationens LED-lampor lanserades blev många missnöjda med ljusets kvalitet. Det kändes som att färgerna blev felaktiga när sådana ljuskällor användes. Dagens LED-lampor har blivit mycket bättre på denna punkt. För att ange hur bra de är används en indexskala som kallas CRI (Colour Rendering Index) eller Ra-index (Rendering Average).

CRI-skalan går från 0 till 100 där 100 är bäst. Glödlampor och halogenlampor anses ge den bästa färgåtergivningen och de har därför CRI-värdet 100. LED-lampor låg inledningsvis betydligt lägre (ofta neremot CRI 70), men utvecklingen har gått framåt. Sedan september 2013 måste alla nyimporterade och nytillverkade LED-lampor för allmänbelysning i hemmiljö ligga över CRI 80.

Ljusfärg

Det kan vara svårt att komma ihåg vad alla olika färgåtergivningar och färgtempera­turer innebär. Därför används ibland färgnummer för att beskriva ljuskällors egen­skaper. Färgnummer används framförallt på lysrör, men förekommer även på andra typer av ljuskällor.

Färgnumret är ett tresiffrigt nummer som innehåller information om både färgåtergivningen och färgtemperaturen. Det kan exempelvis vara färgnummer 830. Den första siffran (8) indikerar var på färgåtergivningsskalan som ljuskällan befinner sig. 8 betyder över CRI 80 och 9 betyder över CRI 90. De två efterföljande siffrorna (30) motsvarar de två första siffrorna i färgtemperaturen (3000 kelvin).

Färgnummer 830 innebär alltså att ljuskällan ligger över CRI 80 i färgåtergivning och har färgtemperaturen 3000 kelvin (varmvit). Färgnummer 940 innebär likaledes att ljus­källan ligger över CRI 90 i färgåtergivning och har färgtemperaturen 4000 kelvin (vit).

FärgtemperaturCRI >80CRI >90
2700 K 827 927
3000 K 830 930
4000 K 840 940
6500 K 865 965

Livslängd

LED-lampor har betydligt längre livslängd (”brinntid”) är gammaldags glödlampor. En modern LED-lampa kan förväntas lysa i 30 000 timmar. Det motsvarar:

  • över tre års lysande om den är konstant påslagen
  • över tio års lysande om den är tänd åtta timmar per dygn
  • över 41 års lysande om den är tänd två timmar per dygn.

LED-lampors långa livslängd har öppnat möjligheten för armaturer med integrerade LED-ljuskällor. Sådana armaturer kan göras extremt slimmade, vilket har gjort att de snabbt blivit populära. De bör dock inte användas som kontinuerligt tänd allmänbelysning, eftersom hela armaturen måste bytas ut när dess integrerade LED-ljuskälla slocknar.

Dimring av LED-lampor

För att en LED-lampa ska kunna dimras krävs två saker. För det första måste LED-lampan i sig vara dimbar. Om det inte uttryckligen framgår att LED-lampan är dimbar, är det bäst att utgå från att den inte är det.

Vanliga symboler för icke-dimbar respektive dimbar LED-lampa

Majoriteten av dagens LED-lampor är inte dimbara. Det beror på att dimbara LED-lampor behöver en betydligt mer avancerad drivare (den inbyggda elektroniken som strömförsörjer lysdioderna i LED-lampan). Sådana drivare är mer kostsamma att tillverka, vilket avspeglas på de dimbara LED-lampornas prislappar.

Drivare ur icke-dimbar LED-lampa (vänster) respektive dimbar LED-lampa (höger).

För det andra krävs att LED-lampan kombineras med en kompatibel dimmer. Dimrar för glöd- och halogenbelysning kan sällan dimra LED-lampor, då sådana dimrar har för hög minimibelastning. De kräver ofta minst 20 W belastning, vilket är svårt att nå upp till med energisnål LED-belysning. Vid byte från glöd- och halogenljus till LED-ljus behöver därför ofta även dimmern bytas ut till en LED-kompatibel modell. LED-kompatibla dimrar fungerar på samma sätt som vanliga dimrar, men kräver enbart några enstaka watt i minimibelastning.

En alternativ lösning för att få dimbar LED-belysning är att använda smarta LED-lampor med inbyggd dimmer. I dem sitter all elektronik (inkl. dimmerdon) inbyggd i själva lampan. Med sådana lampor regleras inte ljuset med någon vanlig väggdimmer, utan det sköts i stället via en app i mobilen eller ett smart hem-system. Läs mer om detta i bokens Smarta hem-sektion (Wifi-uppkopplade Smarta hem-tillbehör).

Socklar

Även om ljuskällornas tekniker för att generera ljus varierar, så är deras socklar ­desamma. Namnen kommer från socklarnas diametrar eller från avståndet mellan ­stiften i socklarna. 

Vanliga lampsocklar

Belysningsstyrka (lux)

En annan storhet som ofta nämns i belysningssammanhang är belysningsstyrka. Belysningsstyrkan är ljusflödet som faller på en kvadratmeter. Den mäts i lux (lx) och 1 lux är helt enkelt 1 lumen per kvadratmeter (lm/m2).

Belysningsstyrkan är ingen egenskap som finns hos en ljuskälla. Den är resultatet av hur en eller flera ljuskällors ljusflöden faller på en yta. Belysningsstyrkan brukar användas när exempelvis någon vill mäta hur välbelyst ett rum är. 1 lux är ungefär vad en fullmåne lyckas åstadkomma. Arbetsmiljöverket rekommenderar att allmänbelysningen i rum för vanligt kontorsarbete ligger på minst 300 lux (platsbelysning på minst 500 lux)3. I hemmiljö brukar betydligt lägre belysningsstyrka användas.

Digital ljusmätare
Digital ljusmätare (mäter belysningsstyrka i lux).
Relaterade produkter

Referenser

3. Arbetsmiljöverket (2018). Vilka krav kan man ställa på kontorsbelysning? av.se/inomhusmiljo/ljus-och-belysning/belysning-pa-kontor/. Hämtad 2018-05-09.

Senast ändrad: 2018-05-09