Här följer en översikt över hur mycket plats vår media och våra appar har behov av. Vad räcker egentligen 32GB till? Observera att nedanstående angivelser är ungefärliga. 32 GB räcker till ungefär:

• 4 långfilmer i HD-kvalitet eller
• 20 långfilmer i SD-kvalitet eller
• 10 grafikintensiva spel eller
• 500 enkla spel (t.ex. Candy Crush) eller
• 4000 MP3-låtar eller
• 8000 JPEG-fotografier.

Anledningen till att informationen är tidsenlig är att efterfrågan på media med hög bild- och ljudkvalitet hela tiden ökar. Det verkar precis som att vår efterfrågan på att ha med oss mer data ökar i samma takt som våra lagringsmedier tillåter. Parkinsons lag om hur mycket tid arbete tar (”Work expands so as to fill the time available for its completion”) verkar även gälla datalagring.

”Data expands to fill the space available for storage.”

När det gäller film har begreppen HD och Full HD blivit väletablerade för att beskriva upplösning (antal pixlar). De säger dock ingenting om hur pass hårt komprimerad en film är. En film i Blu-ray-format kan till exempel vara 30 GB stor. Om samma film ­laddas ned från en fildelningssajt har den ofta komprimerats ned till exempelvis 12 GB. Görs en streaming- eller mobilsoptimerad version av samma film kan den vara nere på 5-7 GB. Alla de tre versionerna har samma upplösning, men de är olika hårt ­komprimerade. Ju hårdare komprimeringen är, desto större blir risken för artefakter (fel i bilden i form av t.ex. fyrkantsblock i svarta områden). Dessutom minskar detaljrikedomen. Detta gör att vi troligtvis inom några år (när tekniken tillåter) inte kommer att nöja oss med hårt komprimerade mobilanpassade versioner av filmer, utan ­istället vilja ha samma kvalitet i mobilen som på TV:n.

I fotosammanhang är situationen densamma. Dels vill vi ha högre upplösning på våra bilder (antal megapixlar) och dels vill vi ha lättare komprimering på dem. I system­kamerornas värld är det vanligt att fotografera i råformat för att inte förlora detalj­rikedomen (som JPEG-komprimeringen reducerar). Då kan plötsligt en bild med upplösningen 12 megapixel ta 25 MB i anspråk istället för 5 MB. Samma fenomen återfinns givetvis också i ljudsammanhang. När MP3-spelarna endast rymde 128 MB fick vi komprimera ljudfilerna väldigt hårt för att få plats med musiken. I takt med att lagrings­kapaciteten blev högre ökade också efterfrågan på musik med högre ­bitrate (lättare komprimering). Troligtvis kommer allt fler användare med tiden kräva förlustfritt ­komprimerad musik (t.ex. FLAC-filer), vilket tar betydligt mer plats på deras ­mobilers och surfplattors lagringsytor jämfört med MP3-alternativen. I Komprimering finns mer information om komprimering av mediafiler.  

Huruvida en mobil eller surfplatta har möjlighet att utöka lagringsytan är något som är väl värt att ha i åtanke vid val av modell. Även om ett Micro-SD-kort inte är speciellt stort rent fysiskt, är det ändå vanligt att mobiler och surfplattor saknar expansionsplats för ett sådant. Saknas en sådan plats gäller det att redan vid köpet av mobilen eller surfplattan överväga hur mycket lagringsyta som kommer krävas i framtiden.

En annan fördel med att använda Micro-SD-kort är att det ger högre lagringssäkerhet. Om mobilen eller surfplattan slutar fungera blir bilderna och filmerna på det interna minnet oåtkomliga. Om bilderna och filmerna däremot ligger på ett Micro-SD-kort går det att plocka ut det ur enheten och koppla det till en dator (förutsatt att minnes­kortet inte är krypterat).