Tema / poddradio
2015-01-09

Raspberry Pi

Raspberry Pi

Raspberry Pi-datorerna har tagit världen med storm. Trots att de är så små att de ryms i handflatan, har de kraft nog att kunna användas som bland annat surfdatorer och mediaspelare. Datorernas många användningsområden har, i kombination med deras låga prislappar, gjort att de har sålt i över fem miljoner exemplar på bara tre år.

Hårdvaran och dess anslutningar

Idag finns Raspberry Pi-datorerna i två olika versioner: Pi 1 Modell A+ och Pi 2 Modell B. Skillnaden mellan dessa två modeller ligger i deras hårdvarumässiga utrustning. Pi 2 Modell B är mer välutrustad och fungerar bra i surfdator- och mediaspelarsammanhang. Pi 1 Modell A+ är något äldre, har färre anslutningsmöjligheter och är framförallt tänkt att användas i inbyggda system. Pi 1 Modell A+ är perfekt för den som vill bygga en robot, styra lampor eller dylikt. Den mindre storleken och det lägre priset talar för Pi 1 Modell A+ och gör att de två datormodellerna har varsin målgrupp.

Pi 2 Modell B är utrustad med fyra USB 2.0-portar, nätverksport (100 Mb/s), 3,5 mm-ljudutgång, HDMI-utgång, Micro-SD-kortläsare samt Micro-USB-kontakt. Den är även utrustad med två specialkontakter för att ansluta en display och en kamera. Sist men inte minst har den 40 så kallade GPIO-stift (General Purpose Input Output), vilka används för att koppla in tilläggsmoduler. Sådana tillbehör kallas i Raspberry Pi-världen ”hattar”. Det är också GPIO-stiften som nyttjas om Raspberry Pi-datorn ska användas för att styra saker (t.ex. tända lysdioder). GPIO-stiften fyller ingen speciell funktion om datorn ska användas som surfdator eller mediaspelare.

Anslutningsmöjligheterna på Pi 1 Modell A+ är något avskalade. Den saknar nätverkskontakten och har endast en USB 2.0-port.

Raspberry Pi Model B+ och A+
Till vänster: Raspberry Pi 1 Modell A+. Till höger: Raspberry Pi 2 Modell B.

Micro-USB-porten på Raspberry Pi-datorerna används för strömförsörjning. Datorerna är nämligen så strömsnåla att de inte kräver något traditionellt datornätaggregat. Det räcker med en mobiltelefonladdare med Micro-USB-kontakt för att driva dem. En vanlig 1 A-laddare levererar tillräckligt med ström (Raspberry Pi 2 Modell B drar cirka 350 mA när den spelar upp en Full HD-film). Om Raspberry Pi 2 Modell B ska få många USB-tillbehör inkopplade till sig bör dock en 2 A-laddare användas.

Till skillnad från traditionella datorer har Raspberry Pi ingen mekanisk hårddisk eller SSD-disk som operativsystemet, programmen och filerna lagras på. I stället används ett Micro-SD-kort. Kortet bör ha hög läshastighet och en kapacitet på minst 8 GB. Det går att använda upp till 32 GB stora Micro-SD-kort. Operativsystemet måste ligga på Micro-SD-kortet, men användarfiler (dokument, filmer och dylikt) kan även lagras på anslutna USB-hårddiskar och USB-minnen.

Den dedikerade skärmanslutningen används för att skicka videosignal till en (vanligtvis) liten och förhållandevis lågupplöst färgdisplay. Det är användbart om datorn ska byggas in i en produkt som ska ha en liten display. Lösningen har exempelvis använts för att bygga väderstationer, retrospelskonsoler och instrumentbrädor till bilar som visar motorinformation.

Om Raspberry Pi-datorn ska användas i hemmet går det också att koppla den till en helt vanlig datorskärm eller TV. Det görs med fördel via HDMI, då Raspberry Pi kan mata ut Full HD-signal (1080p) utan problem. Det går även att skicka ut kompositvideo till äldre TV-apparater, då hörlursutgången i själva verket är en fyrpolig 3,5 mm-utgång som kombinerar analog ljud- och bildsignal.

Något som saknas på Raspberry Pi-datorerna är stöd för trådlöst nätverk och Bluetooth. Som tur är går det, tack vare USB-portarna, att lägga till stöd för båda dessa trådlösa tekniker. Med ett USB-nätverkskort och en Bluetooth-USB-dongel går det att göra Raspberry Pi-datorerna trådlösa och att ansluta trådlösa tillbehör till dem. Det är dock inte alla USB-nätverkskort och Bluetooth-USB-donglar som är kompatibla med Raspberry Pi. USB-tillbehör kräver drivrutiner för att fungera och drivrutinerna måste antingen finnas inbyggda i operativsystemet eller installeras manuellt. Många tillverkare av nätverkskort och Bluetooth-donglar tillhandahåller enbart drivrutiner för Windows (och ibland Mac OS X), så det är viktigt att välja modeller som har stöd för Raspberry Pi.

Mjukvara för Raspberry Pi

Processorn i Raspberry Pi är ARM-baserad, vilket innebär att den bygger på samma arkitektur som processorerna i merparten av dagens mobiltelefoner och surfplattor. Det kan ställas mot arkitekturen X86, vilket är den som processorerna i persondatorer normalt använder. Ett operativsystem måste vara gjort för processorarkitekturen som det ska köras på. Det innebär att X86-operativsystem som till exempel Windows 8 och Mac OS X inte går att köra på Raspberry Pi.

Raspberry Pi-datorerna kör vanligtvis Linux. Det finns flera Raspberry Pi-optimerade Linuxdistributioner (paketeringar av Linux). Vilken av dem som passar bäst beror på vad datorn ska användas till. Om den ska användas som surfdator är Raspian en lämplig distribution. Raspbian bjuder på en bekant användarupplevelse med skrivbord, fönster, filhanterare och det mesta andra som förväntas finnas på en modern dator. Användaren kan givetvis installera egna program, men redan från början följer det bland annat med en webbläsare, en PDF-läsare, spelet Minecraft och verktyget Scratch (som är populärt för att lära barn programmera). Andra lämpliga Linux-distributioner för detta ändamål är Pidora och Ubuntu Snappy Core.

Skrivbordet i Raspbian. Klicka för förstoring.

Om en Raspberry Pi 2 Modell B ska användas som mediaspelare är Linux-distributionen OpenElec lämpligare. OpenElec är en distribution som anpassar den öppna mediacentermjukvaran Kodi (tidigare känd som XBMC) för bland annat Raspberry Pi. I OpenElec finns inget skrivbord, utan Raspberry Pi-datorn startar direkt Kodi-gränssnittet som är lämpligt att styra från soffan med ett HTPC-tangentbord eller en fjärrkontroll. Med OpenElec installerat kan Raspberry Pi 2 Modell B spela upp film i Full HD-upplösning (1080p) tack vare det inbyggda hårdvaruaccelereringsstödet för H.264, vilket är den vanligaste komprimeringstekniken för dagens webb-TV- och videomaterial. Filmmaterialet kan antingen spelas upp från direktanslutna USB-hårddiskar eller från nätverksanslutna Nasar.

Hösten 2015 kommer ytterligare ett intressant operativsystem för Raspberry Pi: Windows 10. Microsoft har tillkännagivit att Raspberry Pi 2 Modell B blir en av hårdvarorna som får stöd för den kommande IoT-versionen av Windows 10 (Internet of Things). De har också meddelat att de inte tänker ta betalt för Windows 10 till Raspberry Pi.

I skrivande stund är få detaljer kända kring Windows 10 för Raspberry Pi. Eftersom Raspberry Pi har en ARM-processor kommer den inte att kunna köra traditionella Windows-program som till exempel Photoshop och Itunes. Däremot kommer den med högsta sannolikhet att kunna köra de flesta Modern UI-apparna (inofficiellt kallat Metro-appar). Modern UI-appar är program som köps via Windows Store, och har egenskapen att de kan köras på både X86- och ARM-datorer. Den nya Modern UI-delen av Windows är nämligen tänkt att fungera på alla typer av enheter, från stora skrivbordsdatorer till surfplattor och små mobiltelefoner. Därför skapas automatiskt både X86- och ARM-versioner av (nästan) alla Modern UI-appar.

Windows 8-versionen som kallas Windows RT är en Windows-version som endast kör Modern UI-appar och ett fåtal anpassade skrivbordsappar från Microsoft (Office-paketet, Utforskaren och Kalkylatorn). I Windows 10 kommer ett liknande upplägg att finnas, även om varumärket ”Windows RT” försvinner. De ARM-baserade datorerna kommer med hög sannolikhet inte ha något skrivbord alls, utan endast ha möjlighet att köra Modern UI-appar. Att det överhuvudtaget fanns ett skrivbord i Windows RT berodde med hög sannolikhet på att Microsoft inte var färdiga med sin Modern UI-version av Office-paketet, vilket de kommer att vara i samband med Windows 10-släppet.

Prestandan

Pi 2 Modell B är prestandamässigt överlägsen sin syskonmodell (Pi 1 Modell A+). Pi 2 Modell B har en fyrkärnig 900 MHz-processor medan Pi 1 Modell A+ har en enkärnig 700 MHz-processor. Pi 2 Modell B har dessutom fyra gånger mer RAM-minne (1 GB istället för 256 MB). Den snabbare processorn och det större RAM-minnet gör att Pi 2 Modell B känns betydligt rappare än Pi 1 Modell A+. Detta märks exempelvis vid sidscrollning och start av program.

Pi 2 Modell B har inte bara en snabbare processor utan även en modernare sådan. Raspberry Pi 1-modellernas processorer bygger på den äldre ARM-versionen ARM v6. Raspberry Pi 2-datorn är uppgraderad till en modern ARM v7-processor, vilket är samma version som processorn i de flesta av dagens Android- och Windows Phone-enheter använder. Det är också bytet till ARM v7 som öppnar möjligheten för att köra Windows 10 på Raspberry Pi.

Observera att övergången till ARM v7 inte innebär att Android har blivit ett lämpligt operativsystem för Raspberry Pi. Det finns inofficiella projekt som får Android att köra på Raspberry Pi, men i dagsläget fungerar det dåligt och är mer ”proof of concept” än fungerande lösningar.

Bakgrunden

Framtagandet av Raspberry Pi började som ett universitetsprojekt i England 2006. Grundarna av Raspberry Pi Foundation arbetade som universitetslärare och reagerade på att studenternas dator- och programmeringskunskaper försämrades år efter år. De behövde göra något drastiskt för att vända utvecklingen. De var då de kom på idén att skapa en enkel och billig experimentdator som kunde främja studenternas intellekt. Efter flera år av prototyputvecklande, fick Raspberry Pi till slut se dagens ljus.

Även om det idag endast finns två aktuella versioner av Raspberry Pi, har det historiskt sett funnits flera stycken. A- och B-serien har levt mer eller mindre parallellt med varandra.

De första Raspberry Pi-datorerna (Pi 1 Modell A och Pi 1 Modell B) lanserades 2012. De hade enkärniga 700 MHz-processorer och 256 MB RAM-minne. Det tog dock inte lång tid innan Pi 1 Modell B reviderades och begåvades med dubbla mängden RAM-minne (512 MB). Skillnaden mellan de två modellerna låg annars i antalet USB-portar och nätverksportar. Pi 1 Modell A hade ingen nätverksport och enbart en USB-port. Pi 1 Modell B hade en nätverksport och två USB-portar. Båda modellerna var utrustade med 26 GPIO-stift och en fullstor SD-kortläsare för operativsystemet.

2014 kom en uppgradering av Pi 1 Modell B, vilken kallades Pi 1 Modell B+. På den utökades antalet USB-portar till fyra stycken och antalet GPIO-stift till 40 stycken. De 26 första GPIO-stiften behöll sina ursprungliga funktioner, vilket gjorde att tillbehör som passade Pi 1 Modell B också passade Pi 1 Modell B+. På grund av GPIO-kontakternas plastramar behövdes visserligen ibland en adapterkabel för att de äldre tillbehören skulle passa rent mekaniskt. På Pi 1 Modell B+ användes också en Micro-SD-kortläsare istället för den fullstora SD-kortläsaren som satt på Pi 1 Modell B.

Samma år släpptes även en uppdaterad A-version vid namn Pi 1 Modell A+. Den behöll det avskalade portutbudet från den ursprungliga A-datorn, men utökade antalet GPIO-stift till samma som på Pi 1 Modell B+ (d.v.s. 40 stycken) och bytte ut SD-kortläsaren mot en Micro-SD-kortläsare.

Raspberry Pi GPIO
GPIO-kontakten

Bortsett från anslutningsmöjligheterna och några korrigeringar av barnsjukdomar var plusmodellerna identiska med sina respektive föregångare. De hade likadana processorer, RAM-minnen och kunde köra samma mjukvaror. Det ändrades först 2015 när den helt nya versionen av Raspberry Pi kom, vilket är den som idag går under namnet Raspberry Pi 2.

I Raspberry Pi 2-serien finns än så länge enbart en B-modell. Raspberry Foundation har inte tillkännagivit några planer på att släppa en Pi 2 A-modell, och det är inte heller säkert att det kommer ske. Detta eftersom A-datorerna strävar efter att vara så små, strömsnåla och lågt prissatta som möjligt. Då behövs inte nödvändigtvis den kraftfullare processorn och den större mängden RAM-minne.

Installera Raspberry Pi med Noobs

Här följer instruktioner för hur valfri Linuxdistribution installeras på en Raspberry Pi-dator med hjälp av det lättanvända verktyget Noobs (New Out Of the Box Software).

För att följa med i guiden behöver du:

  • Raspberry Pi 2 Modell B
  • HDMI-kabel
  • Micro-USB-laddare
  • Micro-SD-kort (8 GB till 32 GB)
  • USB-tangentbord och -mus
  • Nätverkskabel (ej nödvändigt men rekommenderat)
  • En annan dator med Micro-SD-kortläsare

Förbered installationsmedia

För att installera ett operativsystem med hjälp av Noobs måste först ett Micro-SD-kort prepareras med installationsfilerna. Det är samma Micro-SD-kort som senare kommer att användas för att lagra Raspberry Pi-datorns operativsystem, program och användarfiler.

Vi rekommenderar att alltid inleda med att formatera Micro-SD-kortet. Detta gäller oavsett om Micro-SD-kortet är helt nytt eller begagnat. Använd SD Formatter 4.0 som är det officiella formateringsverktyget för SD-kort. Det finns att ladda ned från SD Associations webbsida. Verktyget finns till både Windows och Mac OS X.

SD Formatter 4.0

Installera och starta SD Formatter. Sätt in Micro-SD-kortet i datorns Micro-SD-kort-läsare. Välj Micro-SD-kortet i listan över tillgängliga enheter. Klicka sedan på Option.

SD Formatter 4.0

Kontrollera att Format Type är inställt på Quick och att Format Size Adjustment är inställt på On. Stäng sedan dialogrutan och klicka på Format för att inleda formateringen. Obs! I samband med formateringen försvinner alla filer som finns på Micro-SD-kortet och det finns inget enkelt sätt att återskapa dem.

SD Formatter 4.0

Gå till nedladdningssidan för Noobs och välj att ladda ned Noobs Offline and network install.

Noobs

Noobs levereras i en Zip-fil. Packa upp Zip-filen till det nyformaterade Micro-SD-kortet.

Noobs

Installera Linux

Anslut HDMI-kabel, nätverkskabel (rekommenderat), mus och tangentbord till Raspberry Pi-datorn. Koppla in det Noobs-preparerade Micro-SD-kortet och anslut en Micro-USB-nätadapter för att starta datorn.

När datorn har startat presenterar installationsverktyget Noobs en lista över Linuxdistributioner som kan installeras. Om datorn saknar anslutning till internet visas endast Raspbian. Om datorn har anslutning till internet visas även bland annat OpenElec som vi rekommenderar om datorn ska användas som mediaspelare. Eftersom vi i denna guide vill ge datorn många olika användningsområden väljer vi Raspbian.

Noobs

Installationsprocessen tar olika lång tid beroende på vilken distribution som väljs, hur snabbt Micro-SD-kortet är och huruvida Noobs behöver ladda ned fler filer från internet eller inte.

När installationen är slutförd startas konfigurationsprogrammet Raspi-config. Det används för att konfigurera några av de mest grundläggande inställningarna. Raspi-config kan inte styras med musen. Använd istället piltangenterna på tangentbordet för att navigera. Välj Enable Boot to Desktop/Scratch för att datorn i framtiden ska starta i skrivbordsläge.

Klicka för förstoring.

Välj att logga in som användaren ”pi” i skrivbordsläget.

Klicka för förstoring.

Tryck på Ok för att komma tillbaka till den föregående skärmen. Passa på att även byta lösenord (Change User Password) och starta sedan om datorn (Finish).

Installationen är därefter klar! Nästa gång datorn startar kommer du att mötas av skrivbordet som visades tidigare i detta reportage.

Senast ändrad: 2015-03-13
  • Raspberry Pi 3 Model B Enkortsdator

    Raspberry Pi 3 Model B Enkortsdator (Art. 88000)

    Enkortsdator med wifi

    • Wifi-stöd
    • Bluetooth Smart-stöd
    • Snabb processor (64-bit)

    Den kraftfullaste enkortsdatorn i den populära Raspberry Pi-serien. Utrustad med 1 GB RAM-minne och en 64-bitarsprocessor på 1,2 GHz (ca tio gånger snabbare än den första Pi-datorn). Har utöver trådbundet nätverk stöd för trådlöst nätverk (150 Mb/s), Bluetooth och Bluetooth Smart, vilket gör den perfekt som alltifrån surfdator till mediaspelare. Kan exempelvis spela upp film i Full HD (1080p) direkt från en Nas eller USB-enhet. Kompatibel med många Linux-distributioner (bl.a. Raspbian), Windows 10 IOT och Openelec (Kodi). Har nätverksport (100 Mb/s), 4 USB 2.0-portar, HDMI 1.4-utgång och kombinerad ljud/kompositvideo-utgång (3,5 mm). Stöd för SPI, I2C, I2S och UART. Har dedikerade anslutningar för kamera och display samt generisk GPIO-kontakt (40-pin). Kompletteras med Micro-SD-kort av önskad kapacitet för operativsystemet (4-32 GB) och Micro-USB-laddare för strömförsörjning (2,4 A). Mått: 86x56x20 mm.

     
    399:-
2017-08-15

Ska jag välja miniräknaren TI-82 eller TI-84?

Texas Instruments TI-84 Plus på skrivbord

Nu börjar skolan igen! En av frågorna som vi oftast får i samband med skolstart är vilken grafräknare som är lämpligast. Valet brukar stå mellan de två klassiska grafräknarna från Texas Instruments: TI-82 Stats och TI-84 Plus.

Läs hela
2017-08-13

Så får du wifi-täckning utomhus

Dator utomhus

Så här i sommartider är det många som vill få bra wifi-täckning utomhus för att till exempel kunna surfa i trädgården. Här har vi samlat all information du behöver för att lyckas med din utomhustäckning. Lär dig hur ett bra utomhusnätverk installeras och läs guiderna som tar dig igenom installationen steg för steg.

Perfekt wifi-täckning utomhus

Vår alltmer uppkopplade vardag gör att vi behöver wifi-täckning på alltfler ställen. I detta kapitel ska vi gå igenom hur vi kan få bra täckning utomhus och vad som krävs för det. Vi undersöker också hur vi med hjälp av radiolänkar kan få trådlös täckning till ett gästhus på tomten.

Läs Hur funkar det?-kapitlet

Guide: Få wifi-täckning utomhus med Unifi

I detta kapitel ska vi se närmare på hur vi med tre enkla steg får wifi-täckning i trädgården. Vi kommer att använda en accesspunkt som monteras utomhus och kompletterar vår befintliga routers trådlösa nätverk.

Läs steg-för-steg-guiden

Guide: Skicka wifi mellan byggnader med radiolänk

I detta kapitel ska vi sätta upp en trådlös radiolänk mellan två byggnader. Vi vill att nätverket som finns i vårt huvudhus också ska vara tillgängligt i ett gästhus på tomten.

Läs steg-för-steg-guiden

Läs hela
2017-08-09

Ska jag välja Unifi eller Deco?

Deco M5-nod

På Instagram fick vi frågan om vad som skiljer mellan ett Unifi-system och ett Deco M5-system. I detta svar jämför jag Unifi UAP-AC LR (art. 61300) med TP-link Deco M5 (art. 61990).

Läs hela
2017-08-03

TP-link Deco M5 blev precis ännu bättre

Tre Deco M5-noder

I början av juni jämförde vi tre olika mesh-paket – det vill säga nätverkslösningar som gör att vem som helst kan få perfekt wifi-täckning utan att dra nätverkskabel. Ett av paketen var TP-link Deco M5. Sedan vi gjorde testet har TP-link släppt två uppdateringar som gjort Deco M5 ännu bättre.

Läs hela
2017-08-01

Välj rätt smarta hem-system

Styr hemmet med mobilen från soffan

Smarta hem – bara för de riktiga ­tekniknördarna? Nej, den tiden är ­förbi. Idag har tekniken blivit en ­naturlig del av våra liv och alla hem är mer eller mindre smarta. Nu är frågan hur mycket du vill dra nytta av tekniken för att förenkla din vardag och förgylla din tillvaro. 

Det är ju både smart och enkelt att kunna släcka alla lampor med en knapptryckning från sängen, till ­exempel. En mer avancerad lösning är att ha en kaffebryggare som sätter på kaffet när den första familjemedlemmen stiger upp på morgonen och övervakningskameror som aktiveras när alla familje­medlemmar har lämnat huset. Men däremellan finns lika många smarta lösningar som det finns hushåll. 

Tekniken kan anpassas så att du kan välja exakt hur ditt hem ska vara smart. Du är van att kunna välja gardiner och tapeter, men nu kan du göra ditt smarta hem helt personligt för att passa dina behov och önskemål.

Läs hela